Everton - Tottenham2 - 6
Spurs varvar upp
Tottenham kom till spel med bästa laget när Mauricio Pochettino fruktade det värsta. Everton borta är svårare än Leicester hemma, svårare än Crystal Palace hemma, och då gäller det att vara beredd. Spurs bortabesegrade Everton med 6-2 och det säger en hel del om mycket.
När läget öppnar upp sig så gäller det att visa vad man går för. Everton är ett svårt lag att möta, men kanske att dom tittat för mycket på Arsenal, för Evertons chansartade taktik påminde mycket om hur Arsenal kom till spel i ligamötet. Spurs såg ett kort tag ut att få problem, men det bara stärker känslan av att Spurs har något riktigt stort på gång, för annars vänder man inte en match på detta sätt.
Obehaglig start
Everton chansade. Antagligen tänkte man att Spurs var för bra, så genom att tokchansa mest hela tiden hoppades man på lite medgång, precis som Arsenal gjorde i ligamötet. Evertons första mål påminde också om hur Arsenal sänkte Spurs. Några försvarsmisstag på vägen sedan ett exakt inspel i blindo. För Tottenhams supportrar fanns många att gnälla på, Davinson Sanchez uppspel var för kort och bjöd in till allt, Harry Winks klantade sig rejält när han missbedömde bollen, Kieran Trippier lyckades inte sätta försvarsspelet alls och sen var det hål i Hugo Lloris. Men nånstans känns det bra när det krävs otur och/eller oskicklighet från fyra spelare för att det ska bli mål. Spurs svarade sedan på bästa sätt. Heung-min Son läste spelet som en riktig målskytt läser spelet när Everton bjöd på det mesta och han gjorde 1-1 på ett skickligt sätt. Son var sedan nära att göra 2-1, men skottet räddades bara för att Dele Alli skulle få sätta 2-1 på returen. Sedan gjorde Harry Kane 3-1 efter en fin frispark av Trippier.
Allt borde varit frid och fröjd i Tottenham i halvtid, men istället var det upprört. Jordan Pickford hade med hela kroppen bakom satt en sula rakt igenom Allis ben efter att domaren blåst av, och det är rött kort och lång avstängning när det än sker, men domaren valde att låta det vara. Alli utgick i halvtid, ett byte som Pochettino inte gör om det inte är nåt speciellt, och många fruktar det värsta inför en tuff period. Den andra halvleken hann sedan knappt komma igång innan Eriksen mycket elegant satt 4-1, men ett par minuter senare spelade Eriksen oavgjort med sig själv när gan inte brydde sig om att försvara vid Evertons reducering. Eriksen hade bytt position med Sissoko, men eftersom Eriksen inte har kroppen för att spela fysiskt eller huvudet för att gå in i kropp bara för att bli bortknuffad så känns det tveksamt att ens i ledning låta honom spela framför backlinjen. Det här hade utvecklat sig till en sån där match där alla nog kände att två mål inte var en behaglig ledning, så Sons 5-2 kom lägligt. Lamela hittade Son som kanske var en halv fot offside, och Evertons chansartade spel straffade sig återigen, för även om domaren kanske borde gjort annorlunda så går det inte att spela med så små marginaler. Ett elegant anfall gav sedan 6-2 till Spurs. Spurs rullade länge runt innan Son spelade in till Kane som fortfarande hade mycket att göra för att sätta dit bollen, men en så skicklig spelare som Kane lyckas med sådant och bollen satt där den skulle.
Ingen sparades
Pochettino såg tydligt faran i denna match. Där han under en tid har snurrat runt på en hel del spelare valde han nu att satsa på ett väldigt starkt lag. Resultatet säger det mesta. 6-2 borta mot Everton är starkt. Spurs är att räkna med.
Mål: 1-0 Walcott (21), 1-1 Son (27), 1-2 Alli (35), 1-3 Kane (42), 1-4 Eriksen (48), 2-4 Sigurdsson (51), 2-5 Son (61), 2-6 Kane (74)
Bäst i Spurs:
+++ Son
++ Sissoko
+ Kane
Spurs lag:
Lloris,
Trippier, Alderweireld, Sanchez, Davies,
Sissoko (Lucas 83), Winks,
Eriksen, Alli (Lamela 46), Son (Skipp 79),
Kane
