It came from the Marshes - You’re just a hotel in Fulham
En konversation med stundtals oklar koppling till Tottenham Hotspur.
Wally: Ångesten av att se Harry Kane halta ut genom spelartunneln efter sju minuter mot Millwall blev för svår. Nils bröt ihop och for till Prag för att söka Radek Cernýs rötter. En tröst så god som någon förstås. Men kvar sitter jag, med samma mörker inombords, och försöker få den här serien att rulla framåt. Som tur är står vår man i London redo att med ett småländskt lugn lyfta mig ur detta svarta hål. Snälla Robert, ge mig några trösterika ord?
Fohlin: Att låtsas som att någon kan ersätta Harry Kane rakt går ju inte, Kane är så mycket mer än bara en målskytt för oss och att tappa honom är givetvis riktigt tufft - men! I september när Kane skadades så föll vi knappast ihop. Vår resultatrad i ligan från det att Kane skadades i september till hans comeback i november var tre segrar, tre kryss och en förlust (förvisso borta mot ett mediokert lag men ändå). Visst, ingen fantastisk resultatrad men inte heller katastrof. Sen så måste vi väl säga att vi står bättre rustade för att kunna hantera avsaknaden av Kane nu jämfört med i september? Både på lag- och individnivå så tycker jag att vi är mycket bättre form nu än vad vi var i september. Då ska vi komma ihåg att vi ändå i matchen efter Kane blivit skadad besegrade ett Manchester City som då var i makalös form. Dele har varit i fantastisk fin målform under 2017, Eriksen fortsätter spela bra och Son gör ju sina mål. Känns det bättre nu?
Wally: Ja. Jo. Något bättre känns det. Men du verkar ha glömt Vincent Janssen? Efter att den här bloggen dödförklarat hans Spurskarriär har han inte bara fått hoppa in, utan också gjort sitt första spelmål. Målet såg dessutom ut att komma från någon med självförtroendet på topp, välplacerat och pang på ett tillslag bara. Och eftersom man alltid ska dra på för stora växlar om utrymme finns, tänk om han bara glider in och täcker upp för Harry med att ösa in mål nu. Vore det inte säsongens vackraste berättelse?
Fohlin: Min dröm är att Jansen gör en vår 2017 som Pavlyuchenko gjorde våren 2010. Jag är inte säker på hur väl det hördes hemma i TV-sofforna, men stödet som Jansen fick från det att han blev inbytt var enormt i söndags. Det var kul att se en spelare som faktiskt verkade spela med självförtroende, förvisso bara mot Millwall, och förvisso med en säker ledning, men det var väldigt kul att se - och vrålet vid Jansens mål: möcke bra. Så ja, det vore en enormt vackert om han blev vår hjälte. Jag tror nog att han kommer få sina chanser att visa vad han kan.
Wally: Se där ja, då fick du det sagt att du är en riktig supporter som faktiskt går på matcherna till skillnad från mig som sitter hemma i soffan.
Fohlin: Jag kände att jag behövde få ut det, det känns bra att ha fått markera mot dig, och ha pissat in mitt “riktig-supporter-revir”. Det är ju uppenbart att vi som går på matchen och kan se den från en taskig vinkel med typ inget djup-perspektiv har större rätt att ha åsikter än några andra om vad som egentligen hände.
Soffsupportern Wally: Ovationerna vid Janssens mål gick faktiskt hela vägen genom rutan och spred sig längs med ryggraden. Fantastiskt. Det påminde lite om när Bobby Soldado nätade efter sin långa torka, det kändes som att hela White Hart Lane verbalt omfamnade honom. Eftersom du som sagt var på plats, hur upplevde du det i övrigt på och kring arenan? Det var ju enligt rapporter lite stökigt?
Hardcoresupportern Fohlin: Det märktes ju på förhand att det var en speciell match, det var väldigt mycket poliser där, och det var väl några som fick sig en smäll eller två, men jag kan inte säga att jag tyckte det var speciellt annorlunda mot jämfört med matcherna mot exempelvis Arsenal eller Chelsea. Jag skulle säga att stökeriet var rätt överdrivet, det var en del köer kring arenan då Millwall-fansen skulle eskorteras in till arenan, men annars märkte jag ärligt talat knappt av det. Knappast “Här dör fotbollen”-nivå.
Soffsupportern Wally: Vi har väl också vår beskärda del av den typen på läktarna, men jag har personligen väldigt svårt för hela den här romantiseringen kring Millwalls huligan-hårdingar.
Hardcoresupportern Fohlin: Det var den bästa stämningen jag upplevt på WHL under de senaste säsongerna. Men det var ju på inget vis p.g.a. ett par personer fick en snyting utanför arenan.
Soffsupportern Wally: Du har ju, eftersom du som sagt är en RIKTIG supporter, besökt White Hart Lane ytterligare en match efter söndagens drabbning?
Hardcoresupportern Fohlin: Ja, som du påpekar, vi riktiga supportrar gick ju på match i går (tisdag) också, då vårt U18-lag mötte Chelseas dito på White Hart Lane i första semifinalen i FA Youth Cup.
Den avundsjuke soffsupportern Wally: Ja, det var ju för tusan 1882-arrangemang i tisdags! För den som inte har koll på vad det är, kan du kort beskriva det hela?
Fohlin: 1882-rörelsen är något som grabbarna bakom The Fighting Cock driver. Enkelt förklarat så går rörelsen ut på att samla Spursfans som vill sjunga och stötta klubben inom samma område på arenan för att skapa en bra stämning, det gör enklast i t.ex. U18-matcher som den i går eller i vissa Europa League-matcher som det gjorts tidigare. Det blir ofta väldigt roligt och mycket improviserade sånger.
Wally: Vi soffsupportrar fick försöka snappa upp stämningen via sociala medier. Jag lyckades läsa mig till att ni kört ramsan “You’re getting loaned to Vitesse” till Chelseakidsen. Fullständigt briljant. Dök det upp fler godbitar?
Fohlin: Haha, ja det var ett par som var riktigt roliga. “You’re just a hotel in Fulham” tyckte jag var rätt bra, domaren som vi fick reda på hette Lee fick höra en del också. Inte så mycket sånger men mest besvikna rop som hördes rätt tydligt med tanke på att arenan inte direkt var knökfull.
Wally: “You’re just a hotel in Fulham” MÅSTE ju följa med till FA-cupsemin på Wembley.
Fohlin: Helt enig. I första halvleken så var hotellet i Fulhams lag dessvärre ganska avsevärt mycket bättre än oss, och då fick vi greppa efter det vi kunde. Då vi noterade att tre av våra avbytare värmde upp och bara en av deras så var ju den givna sången: “We got more subs than you, we got more subs than you, we got more subs than you, we got more subs than you!” Där fick de så att de teg!
Wally: Verkligen. Resultatet i matchen blev ju förresten 1-2, vilket innebär att chansen att förpassa hotellet tillbaka till Fulham är inom hyfsat räckhåll inför returen.
Fohlin: Om jag ska hoppa ur Bagdad Bob-rollen en aning så skulle jag hävda att det vore en makalös prestation om U18-laget tar sig vidare till finalen. I första halvlek var hotellet klart bättre, och under de första 20 minuterna av andra halvleken så var det en rad av fina insatser från vår målvakt Brandon Austin som höll kvar oss i matchen. Men på slutet fick vi lite tryck, och de missade en straff i sista minuten av matchen. Men efter våra byten såg vi bättre ut, så det blir kanske en lite annorlunda elva i returen.
Wally: Om vi stannar kvar i området kring White Hart Lane, kan du som riktig supporter beskriva hur det ser ut för oss som inte tagit del av arenabygget på nära håll?
Fohlin: Jag måste säga att varje gång man beger sig ut dit så känns det som att det hänt ganska mycket sedan sist. Det är hög fart i byggandet och redan nu kan man verkligen se att det är en arena som byggs där. En sak jag reagerade på i söndags när jag gick in via norra entrén på White Hart Lane är hur nära WHL den nya arenan faktiskt byggs.
Wally: Det ser ju lite ut som att den nya arenan långsamt äter upp White Hart Lane, vilket är spännande och sorgligt på samma gång.
Fohlin: Man går som sagt genom den nya arenan för att komma in på WHL. För egen del så blev jag ändå lite hoppfull av att se just hur nära de är varandra, jag ser det mer som att de byggs samman för att skapa något nytt än att WHL blir uppäten av den nya. Men jag förstår vad du menar. Samtidigt så finner jag stor tröst i att vi blir kvar där vi alltid har varit.
Wally: Tänk om vi hade flyttat till typ södra London. Brrr. Så kan man ju inte göra.
Fohlin: Haha! Nej, käre tid.
Wally: Jag fick en dålig smak i munnen nu. Byter ämne. Fine, fine Ben Davies har förlängt! Jag måste erkänna att jag blev nästan orimligt glad. Varför tycker man så mycket om honom? Eller är det bara jag?
Fohlin: Nej jag håller med, jag är ett stort fan av honom. Initialt var det för att jag gillade hans defensiva fokus, det kändes som en bra balans till Walkers offensiv för ett par säsonger sedan. Dock så har ju vår formation ändrats rätt rejält denna säsongen, men under de senaste matcherna har han verkligen visat att han kan ändra på sitt spelsätt. Under andra halvleken mot Millwall satt jag på västra sidan av WHL och hade Davies springandes precis framför mig. Jag älskade att han efter mer än 80 minuter tog en jäkla offensiv löpning, misslyckades med inlägget, vände sig om och slog ihop händerna och spottade och svor åt sig själv. Detta vid ledning 5-0. Jag tror han har en attityd och skalle som Pochettino älskar.
Wally: Det enda negativa jag kan säga om Ben är att han inte är Danny Rose. Men det är ju å andra sidan inte många som är. Som du säger så är det nog, förutom att han blir stabilare och stabilare för varje spelad minut, något med hans attityd som tilltalar både Poch och mig (inga jämförelser oss emellan i övrigt). Han verkar vara ett proffs ut i tåspetsarna. Att Pochettino och klubben väljer att erbjuda honom ett nytt kontrakt, trots den begränsade speltiden, säger ju väldigt mycket. Att han skriver på det kontraktet som reserv säger ju ännu mer. Ben biter ihop och kör när chansen ges helt enkelt.
Fohlin: Han är som Giovani dos Santos och Kevin-Prince Boateng.
Wally: Med Paulinhos vilja.
Fohlin: En tränares dröm.
Wally: Nä du, nu ska jag fluffa upp kuddarna här inför helgen. Gissar att du ska ut och provdricka blaskig öl inför helgen och skylla världens motgångar på Lamela, som riktiga supportrar PÅ PLATS gör?
Fohlin: Exakt! Jag tänkte även beklaga mig över att det inte finns några riktiga yttrar längre, och vara besviken över att inte fler briljanta engelska managers får chansen i topplagen och nicka instämmande när fotbollsoraklen Phil Thompson och Paul Merson bekräftar min världsbild.
Wally: Lycka till. Vi hörs!
Fohlin: Må väl!
