-
Spurs söker efter sin nya identitet
När Tottenham på söndag åker till St Marys för att möta Southampton så gör man det med en känsla av kaos och förvirring, i skrivande stund har Tottenham Hotspur stått utan en permanent huvudansvarig för laget i fem dagar. F E M (!!) dagar. Fotbollseuropa skrattar samtidigt som spursfansen gråter. Hur denna soppa ska sluta vet ingen. Kanske får vi en fingervisning på söndag, mot laget som varit Englands positiva överraskning denna säsong, alltså Tottenhams motsats.
Tim Sherwood fick som bekant nog ta över huvudansvaret, om än tillfälligt, i Tottenham. Det fick han tillsammans med Les Ferdinand och Chris Ramsay. I första matchen efter Villas-Boas avsked såg man direkt att det var förändring som Sherwood & CO var ute efter och inte att bygga vidare på någon grund som redan fanns. Ett brett och sidospelande 4-2-3-1 hade förvandlats till ett rakt djupledsspelande 4-4-2. Dessutom med frysboxspelaren nummer ett, Emmanuel Adebayor i startelvan. Även om tendenserna till ett rörligare och snabbare anfallsspel med högre intensitet fanns där så förlorade man ändå med 2-1 hemma mot West Ham. Att förlora hemma mot West Ham två gånger på en säsong…. Suck….
The Tottenham Way?
Under tiden som matchen mot West Ham spelades kändes det nästan lite som att resa fyra-fem år tillbaka i tiden. Det var brittiskt med flygande raka yttrar, det var svajigt med anfall i ena sekunden för att få tokförsvara i andra sekunden och det var Tottenham så som Tottenham kunde spela under delar av Harry Redknapps första säsong. Underhållningsnivån på laget sköt markant i höjden men frågan är om den faktiska fotbollsnivån sköt lika högt? Stora hål bildades i laget, framförallt vid det obalanserade innermittfältet som bestod av Dembélé och Sigurdsson (!). Ett bättre lag än West Ham hade straffat Spurs på ett, för oss liljevita, osmakligt sätt. Så hur går laget vidare mot Southampton?
Dembélé som nog kan ha en och annan synpunkt på hur AVB behandlade honom som spelpjäs i truppen (var fanns tryggheten?) har åtminstone gett Sherwood beröm och indikerat att han inte skulle ha något emot om Sherwood fick jobbet. Men hur känner t ex spelare som Lamela och Eriksen? Spelartyper som inte alls passar in i ett 4-4-2 men också spelare som har hög utvecklingspotential och som klubben bör satsa på. Eller hur känner 3-4 av de 7 innermittfältarna (Gylfi inräknat) som inte kommer få plats på det centrala mittfältet? Sherwood kan kanske vara rätt man men 4-4-2 är inte rätt uppställning för mitt Spurs.
Trots allt topphäng
Fem poäng ifrån fjärdeplatsen så har vi fortfarande allt i egna händer. Men kriskänslorna uppstår ändå då dessa händer inte känns särskilt stabila. I min bok är det Levy som kritik ska ha men det är ett ämne för ett annat tillfälle. Lyckas spelarna få en trepoängare på söndag och kan få in en liten bit momentum i truppen där vi plockar några trepoängare under julperioden så kan tabellläget ändå ljusna en hel del i mitten på januari då många topplag ska plocka poäng av varandra i omgångarna som kommer framöver.
Samtidigt är det svårt att se hur spelarna ska kunna uppbåda någon form av momentum och vinnarkänsla i truppen så länge som den yttersta chefsposten alltjämt kommer förbli osäker. Sherwood själv verkar gripa efter varje halmstrå han kan för att göra posten sin egen då han minsann deklarerat att han inte kommer acceptera att få en “nummer två-roll” i coachingstaben samt lite skämtsamt hintat om att han minsann borde få ett tio-års kontrakt på en gång. Med tanke på de rykten som cirkulerar angående hur Sherwood agerade bakom Redknapps och Villas-Boas ryggar när de fick sparken så är känslan oroväckande påtaglig att Sherwood kan vara väldigt hungrig på makt samt att han inte röjer på särskilt många vägar för att få den makten. Det är bra att vara hungrig, sugen och driven men frågan är om det är den typen av chef, som kan hugga ryggar, som man egentligen vill ha.
Glöm inte motståndarna
Southampton kommer till spel utan en vinst på sina fem senaste ligamatcher och har dalat en del i tabellen på sista tiden. Duktige managern Pochettino ansvarar dock för en fin spelartrupp, särskilt startelvan där Tottenham bör hålla extra kolla på Adam Lallana som varit fullkomligt strålande den här säsongen. Även Victor Wanyama och Morgan Schneiderlin har imponerat som en dynamisk innermittfältsduo. Även om många har pratat sig positiva i ända angående Southamptons fina spel och "projekt" så placerar sig ändå "Englands positiva överraskning" två platser bakom Tottenham i tabellen. Men trots att den nuvarande formen sviktar för Southampton så ska vi ha med oss i bakhuvudet att det till spel kommer komma ett lag fyllt av trygghet och ett lag fyllt av förvirring.
Möjlig startelva:
Lloris
Walker, Dawson, Chiriches, Rose
Lennon, Dembélé, Capoue, Chadli
Adebayor, Soldado
