Spurs vidare i Europa

Tottenham hade klara 3-0 med sig inför returen på San Siro, men Inter ville annorlunda och det blev stor dramatik med över två timmars fotboll innan gästerna kunde jubla över sitt avancemang till kvartsfinal.

Inter vann till slut matchen med 4-1 (1-0) medan första mötet vanns av Tottenham med 3-0.  Emmanuel Adebayor gjorde kvällens viktiga mål vilket medförde att Tottenham gick vidare på bortamålsregeln i Europa League trots att det sammanlagda resultatet blev 4-4.
 
 
Tottenham öppnade hoppfullt i första
Tottenham visade på fin pondus när man rullade boll och verkade kontrollera tillställningen de första tio inledande minuterna. André Villas-Boas hade återigen valt ett innermittfält med Scott Parker och Jake Livermore, såsom i förlustmatchen mot Liverpool senast, en duo som inte fungerar i ett bollförande lag. Nu var säkert tanken att Tottenham skulle bevaka sin ledning, men då borde man inte ställt upp med två iskalla anfallare heller från start. Kanske var tanken lika mycket en förhoppning om att någon av dessa anfallare skulle hitta formen igen och ett mål för Tottenham skulle innebära att Inter behövde göra hela fem (!) mål.
 
Ett sådant scenario skedde inte då anfallarna i Tottenham fick ytterst lite uträttat, Jermain Defoe än mindre än kollegan Adebayor. Inter kontrade effektivt mot gästernas höga backlinje. I mål för de liljevita stod Brad Friedel och i motsats till sin målvaktskollega Hugo Lloris lämnar Friedel ytterst sällan straffområdet, ibland inte ens mållinjen. Det blir ett annat försvarsspel när den femte backen, dvs en ”sweeper” inte längre finns där att tillgå som Lloris annars gör. Inte blev det bättre av att en rutinerad spelare som William Gallas allt oftare hamnade fel i positionerna och tog felaktiga beslut, något man snarare förknippar med en juniorspelare.
 
Det stod också klart att domaren, Ivan Bebek, inte skulle tolerera någon form av tidsfördröjning under matchens gång och redan i första halvleken varnades två Spurs-spelare för detta, Livermore och Friedel. Ytterligare tre kort föll i andra halvleken, där Kyle Walker också fick – sitt tredje och stängs av – för filmning trots att han kapades rätt så rejält centralt utanför Inters straffområde och borde fått en frispark med sig istället.
 
I tjugonde minuten när Walker gjort ännu en räd och förlorat bollen till inspark och lunkat hem satte pigge Samir Handanovic i Inter-målet snabbt igång spelet. Rodrigo Palacios fina inlägg hittade Antonio Cassano som snyggt nickade bollen i mål, otagbart för Friedel, 1-0. Och här bytte matchen skepnad. Istället för att retirera sina styrkor försökte gästerna fortsätta anfalla och det fanns åtskilliga anfall där Walker var i jämnhöjd med anfallarna, likadant var det med backkollegan till vänster, Kyle Naughton, som för övrigt ihop med Gallas, Walker, Holtby, Livermore, Defoe och Adebayor gjorde en ganska medioker match. Även Jan Vertonghen, som annars gjorde en gedigen match, befann sig ofta på tok för högt upp på plan, med både farliga dribblingsnummer och fördröjning i Inters straffområde. Det kunde ha blivit sorti med sådan dumdristighet.
 
 
Andra halvleken och annan dramatik
Inter fortsatte kontra och bara sju minuter in i andra halvlek var det återigen Tottenhams backlinje som inte agerade utan reagerade, och det för sent. Esteban Cambiasso hittade fram till Palacio och Friedel överlistades, 2-0. Nu tändes ett rejält hopp för hemmalaget och Spurs såg vilsna ut. AVB agerade fort och bytte ut Defoe och satte in Lewis Holtby, varpå Moussa Dembele – planens gigant – kunde flytta in centralt där han hör hemma, men med inga naturliga yttrar blev det överbelastat på mitten och Dembele fick stångas mycket, och han gjorde det förtjänstfullt.
 
Med strax över tjugo minuter kvar att spela byttes Aaron Lennon in och Livermore fick kliva av. Lennon skulle dock behöva tio minuter på sig för att komma igång, först efter det att Gallas styrt Cassanos frispark i eget mål, 3-0. Sista kvarten var det Inter-spelarna som visade trötthetstecken och krampkänning, men det var också de som visade störst hjärta med mycket mer offervilja i närkamperna. Inter hade flera lägen att avgöra och Tottenhams Gallas hade en nick utanför på tilläggstid.
 
 
Förlängning och fler mål
Tottenham behövde vilan och AVB fick nog snackat laget tillrätta för det var plötsligt ett annorlunda Spurs i förlängningen. Lennon började hitta rätt i löpningarna och även Holtby började spela upp sig. Gylfi Sigurdsson var formidabel i 120 minuter och fortsatte vara ett orosmoln på Inters båda kanter. Sex minuter in i första förlängningskvarten och Dembele avlossade bössan (varför gör han inte det oftare?) och det tunga markskottet tvingade Handanovic att lämna retur som Adebayor påpassligt förvaltade när han stötte in i mål, 3-1.
 
Nu behövde Inter göra två mål villet gav ny energi till gästerna. Dock försvann inte misstagen i backlinjen för det och med bättre skärpa i avsluten hade Inter varit i kvartsfinal istället för Tottenham. Fem minuter in i andra förlängningskvarten kunde Inter återigen dra igång ett snabbt anfall mot ett passivt Tottenham-försvar och Cassano fick slå ännu ett fint inlägg. Det spelade ingen roll att Steven Caulker kommit in i mittlåset, för Ricardo Alvarez kom ändå högst på bollen när Vertonghen missbedömde bollbanan en aning och 4-1 var ett faktum.
 
Tottenham kunde dock uthärda och lyckades få tiden att gå en aning, men inte utan att Inter skapade flera lägen. Det var skakigt i Tottenham och laget lär inte komma förbi kvartsfinalspelet med Gallas i mittlåset och med Friedel mellan stolparna. Det är alldeles för många inlägg och genomskärare framför mållinjen som Friedel släpper, där målvaktskollegan Lloris hade avstyrt eller sugit åt sig. Med Friedel förlorar laget inte bara sin femte back utan också andra valmöjligheter som när man tvingas rensa alla de bollar Friedel inte tar hand om till hörnor som inbjuder motståndarna till än fler lägen att lyfta sitt lag och skapa målchanser. Friedel ska dock inte lastas för några av målen, men det är så mycket mer av spelet han kan påverka som han inte gör.
 
 
Långt mellan toppen och bredden
Spurs tar sig vidare på bortamålsregeln i ett dubbelmöte med Inter som slutar totalt 4-4. AVB har en del att fundera över och nog var det bra inför helgens viktiga derby mot Fulham att Gareth Bale var avstängd och fick vila, att Lennon spelade sparsamt och att Michael Dawson och Benoit Assou-Ekotto vilades helt. De lär behövas framför Lloris i målet mot Fulham i jakten på tre poäng i Premier League.
 
Inter gjorde det bra ikväll och är värda all beröm, men samtidigt visade Tottenham också sin riktiga svaghet – det är långt mellan toppen och bredden i truppen. En Bale som utgår i startelvan kan inte på långa vägar ersättas av Livermore. När Bale inte spelar förlorar Tottenham sin främste målskytt, sin flitigaste anfallare, och den offensiva mittfältare som mer än någon annan vill ha bollen och kan vårda den. Livermore ska aldrig spela i Bales frånvaro – det måste en annan bollskicklig spelare få göra, oavsett vem denne är.
 
Mellan Naughton och Assou-Ekotto skiljer det väldigt mycket och den senare kan se sig som ohotad i dagsläget på vänsterbacken. Däremot inte alls säkert att det är likadant efter sommaren. Lägger man till två iskalla anfallare som inte verkar gilla att samarbeta med varandra – vanligare att de gestikulerar var den andres uteblivna passning skulle ha tagit vägen – har man problem så fort Bale inte spelar. AVB har lite att fundera på hur han ska göra framöver med dessa två anfallare och om de ens ska spela ihop. Sett till matchen idag borde Defoe börja på bänken på söndag.
 
Mål: Tottenham: Adebayor (96)
Inter: Cassano (20), Palacio (57), Gallas (självmål 75), Alvarez (110)
 
Bäst i Spurs:
+++ Dembele
++ Sigurdsson
+ Vertonghen
 
Spurs lag (422):
Friedel
Walker Gallas Vertonghen Naughton (Caulker 104)
Dembele Livermore (Lennon 69) Parker Sigurdsson
Defoe (Holtby 56) Adebayor

7 kommentarer