West Ham - Brentford1 - 2
Will you be my Valentine?
Mauricio Pochettinos Tottenham visade hela fotbollsvärlden vad deras intentioner är när man bortabesegrade Manchester City under söndagen. Efter en mållös första halvlek hittade Harry Kane nätet från straffpunkten. Inbytte Iheanacho kvitterade sedan för hemmalaget före Christian Eriksen såg till att alla tre poängen hamnade i norra London.
Efter 45 spelade minuter hade lagen haft varsitt avslut och Spurs hade haft bollen 65 % av tiden. City kändes som det marginellt hetare laget och Pochettino såg inte glad ut på sidlinjen. Samtidigt var det något i luften. En känsla som är svår att beskriva i ord. Det kändes inte som Spurs var på besök hos ligafyran för en blytung match om (minst) Europaplatserna. Nej, snarare kändes det som Spurs spelade hemma i Europa League och hade svårt att riktigt komma igång med spelet. Danny Rose stormade fram som en orkan på vänsterkanten och Christian Eriksen kom ned fint och distribuerade boll men i övrigt var det mediokert. Mediokert. 0-0 i paus på Etihad och det känns mediokert. Vad gör du med vårt Tottenham, Mauricio?
Matchen tar fart
Om första halvlek var ett typexempel på att vilja mer än vad man kan, främst präglad av hög intensitet men halvtaskigt spel, så var andra halvlek en ren och skär adrenalinspruta. Spurs tog tidigt ledningen när matchens lirare, Danny Rose, fick sitt inlägg blockerat av Raheem Sterlings arm. Från 11 meter gjorde Harry Kane inget misstag och Spurs ledde. Det var nog inte helt rättvist men samtidigt kändes det fullt rimligt att Tottenham skulle leda matchen. Minuter senare dundrade Yaya Touré en frispark i ribban och i det efterföljande kaoset satt hjärtat i halsgropen men Lloris o Co red ut stormen. Särskilt gröne Kevin Wimmer såg resolut och säker ut med flera viktiga brytningar.
Tottenham var väldigt nöjda med resultatet och sjönk djupare och djupare ned på egen planhalva samtidigt som City hade svårt att riktigt hota. Det var trångt i mitten och på kanterna härskade Rose och (till viss del) Walker. Bollsäkre Tom Carroll byttes in för Son och Spurs såg redo ut att spela av sista 20 och rida iväg i solnedgången med segern i bagaget. Men så hände något. Helt plötsligt hittade David Silva spelutrymme och i samspel med Clichy sågade sig City fram och bollen landade framför den inbytte Nachos fötter, 1-1 och ridå. Eller?
Firma Lamela-Eriksen krossar ljusblå hjärtan
Efter kvitteringen kändes det ånyo som City ville mer. Spurs hade gjort en formidabel taktisk insats men man orkade inte riktigt hålla uppe sitt krävande spelsätt mot en så stark motståndare. Aguero hade vittring och högg på varje boll som närmade sig boxen och samtidigt var Harry Kane helt övergiven på andra sidan plan. Men så exploderade Spurs. Nyss inbytte Erik Lamela tog bollen vid mittplan, satte av mot målet och frispelade löjligt enkelt evighetsmaskinen Christian Eriksen. Födelsedagsbarnet gjorde sen inga som helst misstag när han iskallt rullade in 1-2. Scener. Magi. Glädje.
City satte allt på ett kort sista 5 och visst var man nära ett par gånger. Närmast kom man i sista spelminuten när Aguero rundade Danny Rose och lyfte in bollen mot mål. På bortre stormade Otamendi och David Silva fram och 2-2 var så gott som antecknat när Hugo Lloris viftade till med näven och störde spanjoren tillräckligt för att hans avslut skulle missa mål. Att Lloris frälser Spurs med någon form av ingripande i matchens skälvande slutminuter är numer så standard att det borde inkluderas i nästa beskrivning av termen ”Spursy”. Tottenham stod pall, och vann på Etihad. Efter matchen firade spelarna med fansen. Lamela utan tröja. Kane i fronten (som vanligt). Sen kom han fram. Klubbens MVP. Mauricio Pochettino. Tusentals liljevita tänker för sig själva: ”Mauricio, Will you be my Valentine?”
Dare to dream
Fotboll är livet och Tottenham är större än livet självt. Under hela säsongen har jag gått och väntat på käftsmällen, på att himlen ska öppna sig och vi liljevita ramla ner på jorden igen. Idag slog Tottenham Hotspur Manchester City på bortaplan i en match som innebar att Spurs återtog sin andraplats i ligan, två poäng efter serieledande Leicester och man gör det med ligans yngsta trupp, med flertalet egenfostrade spelare och en manager som utvecklar talang som om det vore ett tv-spel. Dagen kanske kommer då vår dröm grinar oss i ansiktet, och vi inte tror på det längre. När vi ger upp på Poch och säger farväl till Harry Kane och Dele Alli - men det är inte idag. Idag är vi större än livet självt och ser bara en riktning att gå, framåt.
Mål: 0-1 Harry Kane (53), 1-1 Iheanacho (74), 1-2 Christian Eriksen (83)
Bäst i Spurs:
+++ Danny Rose
++ Kevin Wimmer
+ Hugo Lloris
Startelvan och byten:
Lloris
Walker Alderweireld Wimmer Rose
Dier Dembélé
Son (Carroll 72) Alli (Lamela 81) Eriksen
Kane (Chadli 89)
