- -
Delad pott i seriefinalen
Det bjöds på en spännande match i ett högt tempo när den tidiga seriefinalen mellan Watford och Nottingham gick av stapeln. Lagen dominerade varsin halvlek och således får slutresultatet 1-1 anses rättvist. Båda lagen visade dock med eftertryck att man kommer att tillhöra toppskiktet i årets Championship
Vi var nog många som bänkade oss framför TV:n för att få en glimt av årets upplaga av Watford. Efter två raka segrar och en poäng i senaste matchen mot Reading så såg man fram emot en tidig seriefinal. Nottingham kom med tre raka segrar och en nolla i insläppta kolumnen. Att det skulle bjudas på bra fotboll var det ingen tvekan om.
Med både Joel Ekstrand och Essaid Belkalem ur spel så var Marco Casseti tillbaka i backlinjen. Dessutom valde Gianfranco Zola att låta Diego Fabbrini starta i stället för Fernando Forestieri. I övrigt var det samma lag som nådde 3-3 mot Reading förra lördagen.
För Forest del så var nog det mest anmärkningsvärda att försvararen, Greg Halford, fick fortsatt förtroende i anfallet medan Simon Cox, som var tillbaka efter skada, "bara" fick sita på bänken.
Matchen började i ett högt tempo och båda lagen vågade gå framåt. I den 6:e matcminuten valde Cassetti att försöka slå en passning till Lloyd Doyley istället för att rulla hem till Manuel Almunia. Jamie Mackie snappade upp bollen och hittade Forest bästa spelare, Andy Reid,mitt i Watfords straffområde. Reid kom i farten och fick på en drömträff som borrade sig in i Almunias vänstra kryss. Ingen drömstart för hemmalaget md andra ord!
Även om Forest verkade finnas överallt på planen så skapade Watford en del möjligheter.Ikechi Anya var oerhört pigg på sin kant och framåt rörde Fabbrini om rejält bland Nottinghams försvar. I den 25:e minuten borde kanske, den annars rät bleke, Troy Deeney kvitterat när han, från nära håll, lyckade nicka bolen utanför efter ett fint inlägg från Almen Abdi.
Strax innan pausvilan var Cassetti i farten igen när han missade att plocka bollen från den förre Watford spelaren, Henri Lansbury. Mittfältaren kom i en bra vinkel och lyckades placera bollen förbi en täckande Almunia. Turligt npg så tog bollen i stolpen och Watford kunde rensa undan. 0-1 stod sig in i pausen och utöver målet så gick även halvleken till gästerna på poäng.
I andra halvlek så var det hemmalaget som skulle visa sig starkare och Forest fick, allt oftare, frejda sig med en del ojusta metoder. Det dröjde dock inte längre än till den 54:e minuten innan kvitteringen var ett faktum. Lewis McGugan, med 230 matcher i Forest tröjan. fick chansen på en frispark en bit utanför bortalagets straffområde. McGugan, känd för sina spektakulära mål, smekte in bollen i samma hörn som Reid och Watford hade kvitterat.
Bara två minuter senare kunde McGugan gett hemmalaget ledningen efter ett bra samarbete med Fabbrini. Denna gånge stod dock utmärkte Karl Darlow, i Forestmålet, rätt och kunde tippa bollen till en hörna.
i 64:e minuten fick Sean Murray göra säsongsdebut när han bytte av målskytten McGugan. Murray kunde blivit matchhjälte omgående då han fick helt fritt skottfält, mitt i straffområdet, efter att Daniel Pudil lyft in bollen och Deeney skarvat vidare. Muzza placerade dock inte bollen bättre än att Darlow kunde parera.
Med 20 minuter kvar så kunde Mackie avgjort till bortalagets favör när han kom helt fri med Almunia. Spanjoren gjorde dock en fantastisk fotparad och räddade kvar hemmalaget i matchen. Almunia gjorde för övrigt en av sina bättre matcher i den gula tröjan och visade att han fortfarande håller en hög nivå på sitt målvaktsspel.
De gula korten haglade rätt friskt på slutet när Watford höjde tempot ytterligare för att komma till ett avgörande. Forrst hade svårt att hänga med och Darlow fick bla göra en kvalificerad räddning när Anya fick på ett skott som sökte sig in vid målvaktens vänstra stolpe.
Mitt i pressen fick Nottingham i alla fall en sista möjlighet att avgöra när inbytte, Ishmael Miller, placerade bollen vid sidan av den utrusande Almunia. Bollen gick, åter igen, klockrent i stolpen och på reprisen ser man att Almunia får fingerspetsen på den.
Sista chansen fick inbytte Forestieri men hans skott gick strax över och när domaren blåste av mathen var nog alla 16500 på The Vic eniga om att 1-1 var ett fullt rättvist resultat.
Att både Forest och Watford kommer att kriga i toppen är det ingen tvekan om. Billy Davies har fått ihop ett extremt disciplinerat lag som egentligen bara har en brist - det fysiska spelet! Fem gula kort i en och samma match (att jämföras med ett för Watford) kan komma ställa till det i förlängningen med avstängningar och dylikt. Annars besitter Nottingham enorma spelkvaliteter och bjuder på en härlig fotboll.
För Watfords del så kvarstår fortfarande problemen i backlinjen. Förhoppningen är att Joel Ekstrand blir fullt frisk och visar samma stabilitet som under förra säsongen. Cassetti känns allt mer som ett orosmoment och att han drog på sig en del kort, straffar och utvisningar i slutet på förra säsongen känns inte längre som en tillfällighet.
Närmast väntar Bournemouth i Capital One Cup på onsdag innan ännu ett topplag, Blackpool, står på menyn. Pool tillhör, precis som Watford, ett av fem ännu obesegarde lag i serien. Det bäddar verkligen för en spännande fotbollsmatch på lördag.
Noteras bör även att en av matchens lirare, Ikechi Anya, blev i veckan uttagen till Skottlands VM kval trupp i mötena med Belgien och Makedonien. Twitter rösterna bland de skottska supportrarna ställde sig väldigt tveksamma till uttagningen av en spelare som dom, uppenbarligen, har rätt dålig koll på. Förhoppningsvis så hade dom ett öga på SKY Sport idag och inser att Gordon Strachan verkligen har hittat en framtidsman inom skotts landslagsfotboll.
Watford: Almunia; Doyley, Angella, Cassetti; Anya, McGugan (Murray 65), Iriney (Forestieri 78), Abdi, Pudil (Faraoni 78); Deeney, Fabbrini.
Ej använda: Bond, Brown, Battocchio och Acuna.
Nottingham Forest: Darlow; Lichaj, Hobbs, Wilson, Cohen; Guedioura; Lansbury, Reid; Majeswki (Paterson 72); Mackie (Miller 78), Halford (Derbyshire 61).
Ej använda: De Vries, Harding, Collins och Cox.
