Sunderland AFC- West Ham United FC 3-0: Korpenklass av the Hammers
Uttrycket att se målarfärg torka är mer intressant än detta har sällan passat såväl in på en match som denna. Om du är rödvit är du säkerligen salig över insatsen men utgår från att de flesta som läser detta stycke har en förkärlek för laget från östra London.
För att använda ett annat välbekant svenskt idiomatiskt uttryck ”borde vi kanske anat ugglor i mossen” redan när man såg truppen och att vår härförare Noble saknades.
Naiv som jag trots allt är tänkte jag att Collison, Diarra och Nolan skulle kunna axla manteln och att tomrummet skulle gå att fylla. För att vara mild i min kritik kan man säga att dessa herrar inte lyckades. Tomrummet kom att bli en galax och dessa tre män kan bli ansiktet utåt för tampofattigt, viljelöst och idétorka.
Diarra och Collison som nyligen kommit tillbaka från skada kom att ge begreppet tempofattigt en ny dimension och sidledsdanne hade framställts som Carl Lewis bredvid dessa.
Trodde innan matchen att Nolan inte kunde bli så mycket sämre än han varit på slutet men hade fel även där. Missförstå mig inte, när Nolan är bra är han en magnifik lagkapten med karisma som gör vilken spelare som helst avundsjuk. När han är dålig så är det få som är sämre.
Till vänster kom dessa att ackompanjeras av alibi-spelaren Matt Jarvis. I vanliga fall känner vi engelsmannen med styrkan att gå på utsidan av sin motståndare och slå inlägg, idag lyckades han inte ens med detta. Ni förstår ju själva hur det såg ut. När elva spelare är dåliga är det inte lätt. Tycker nästan synd om Potts som i för sig inte gjorde någon bra match, men spelar av den enkla anledningen att vi har en trupp som är lika bred som den späda engelsmannens axlar.
Om man nu skall skriva någon rad om matchen kan man sammanfatta den som följande. Sebastian Larsson gav sitt Sunderland ledningen efter att blivit fint framspelad av vår för dagen genomusla fransman. Efter det var det ridå neråt, god natt, finito, hasta la vista osv.
Bäst i matchen var Vaughan som med ett briljant spelsinne läste sönder och samman ett idéfattigt West Ham. Sessegnon var också ett utropstecken med sina fina löpningar och dribblade åttor runt den stabbige Collins innan denne blev utbytt.
Bryt ihop och kom igen får bli ledordet då man släcker lampan ikväll för idag stämde inte mycket för våra krigare.