West Ham - Manchester U 1-0
Chelsea, Liverpool, Arsenal och West Ham. Det är de enda fyra lagen som slagit Manchester United i ligan de senaste 10 månaderna. Och det var en ordentlig kämpainsats som såg till att Alan Curbishley fick bästa möjliga start då West Ham på söndagen vann med 1-0.
Nigel Reo-Coker blev matchens enda målskytt med 15 minuter kvar att spela efter ett bra anfall där de två inhopparna Benayoun och Sheringham samspelade och den senare levererade en lysande passning, mellan benen på Nemanja Vidić, till Harewood i straffområdet. Med Rio Ferdinand i ryggen fick Harewood in bollen till Reo-Coker som inte missade från tre meter.
Men det var med stark defensiv och en hel del tur som det blev tre poäng. Robert Green var lysande och hans räddning på Cristiano Ronaldos skott i andra halvlek var otrolig. Portugisen hade gott om tid att placera bollen i bortre hörnet. Det såg ut att vara ett säkert mål. Men Green gjorde en fenomenal enhandsräddning.
Hans kollega på andra sidan, Edvin van der Sar, gjorde i första halvlek en minst lika bra räddning när Bobby Zamora, i kamp om bollen med Rio Ferdinand, plötslig fann sig fri med holländaren. Ferdinand föll och Zamora fick tid att med vänstern placera in bollen. Van der Sar var dock följsam och läste skottet bra.
Men det var annars oroligt redan innan matchstart. Curbishleys första laguttagning såg farligt ospännande, och en smula främlingsfientlig, ut. Ingen Benayoun. Ingen Tévez. En uppställning med väldigt lite förmåga att på egen hand hitta på något fiffigt offensivt. Allra minst mot Manchester U!
Och det blev inte mycket eget spel i de första tre fjärdedelarna av tillställningen. West Ham fick förlita sig på defensiven för att hålla sig kvar i matchen. Förutom den duktige Green så var James Collins felfri och höll, tillsammans med Anton Ferdinand, oftast rent i straffområdet.
Förutom Zamoras friläge hade Harewood i första halvlek ett bra skott strax över och Matthew Etherington hamnade, till sin egen förskräckelse, i ett alldeles utmärkt nickläge omarkerad i straffområdet. Etherington kan leverera ett och annat fint inlägg tack vare sin speluppfattning. Men att använda huvudet till annat är för honom ovant. Nicken blev helt misslyckad och gick utanför.
I Manchester United var Ronaldo bäst och hade flera bra lägen. Men det bästa läget hade Ryan Giggs som med halvtimmen kvar sköt över i perfekt läge fem meter rakt framför mål.
Det var sedan när de lite mer påhittiga inhopparna kom in som målet kom till. Curbishleys beslut var efter det att sätta in McCartney och försöka hålla tätt under de sista 13 minuterna. Inte särskilt betryggande. McCartney känns mest som en yngre version av Christian Dailly. Han har därför alla förutsättningar att bara bli sämre. Och att gå in för att bevaka en ledning med så mycket tid kvar är, om ens lag heter West Ham, oftast dödsdömt. Men den här gången höll det.
Segern var viktigare än den var vacker. Men för första gången på 16 försök lyckades Alan Curbishley besegra Manchester U och vi kanske kan räkna med att effekten av den nya managern håller i sig ett par matcher. Men sen måste han börja rotera och dumpa spelare. Curbseffekt tills januarifönstret öppnar. Sen kan det börja på allvar.
West Ham – Manchester U 1-0(0-0)
1-0 – Nigel Reo-Coker 75’
West Ham: Green – Spector, Collins, Ferdinand, Konchesky – Bowyer, Mullins(Benayoun 70), Reo-Coker, Etherington(McCartney 76) – Harewood, Zamora(Sheringham 58)
Man U: Van der Sar – Neville, Vidić, Ferdinand, Heinze(Park 87)– Ronaldo, Carrick(O’Shea 83), Scholes, Giggs(Solskjaer 72) – Saha, Rooney
