Wolves - Preston1 - 0
West Ham - Manchester City 0-1
DaMarcus Beasley avgjorde med enda målet i en väldigt dålig match, där inget av lagen var förtjänta av ett mål.
Curbishley gjorde en hel del ändringar i startelvan. Green startade i mål, backlinjen bestod av Dailly till höger, Ferdinand och Gabbidon i mitten och Spector ute till vänster, på avtängde Koncheskys vanliga plats. Egentligen skulle George McCartney ha spelat ute till vänster, men han blev sjuk på matchdagen. På mitten spelade Benayoun, Mullins, Bowyer och Etherington. På topp började Harewood och Teddy Sheringham. På bänken satt Carlos Tevez, Carlton Cole, Tyrone Mears och Mark Noble.
Inledningen av matchen präglades av liten avslagen stämning. Hemmalaget hade det mesta av bollen, men kunde inte skapat något av värde. Mullins och Bowyer sköt från strax utanför straffområdet, men det var också det enda som skedde.
West Ham skruvade dock upp tempot ju mer halvleken led och Teddy Sheringham hade ett bra skott på mål med sju minuter kvar av halvleken. Bollen gick till hörna som Yossi Benayoun tog. Han slog en låg lös hörna som Teddy klappade på direkt på, men Teddy missade mål klart.
Andra halvlek startade som första halvlek hade slutat, med West Ham som hade mest av bollen och City som backade hem och väntade på kontringsläge.
West Ham hade dock svårt att få till anfallsspelet riktigt. Det blev inte lättare av den hårda blåsten och monsunregnet som svepte in över Upton Park under andra halvlek. Sheringham hade ett par 25-metersfrisparkar som han skickade upp på läktaren.
I den 56 minuten gjorde Curbishley ett försök i alla fall. Han tog ut Matthew Etherington och satte in Carlos Tevez och övergick till en 4-3-3 uppställning.
Tevez kom in och spelade enkelt och snabbt men lite jävlar anamma. Han sprang, jagade och hetsade när han inte hade bollen. Det var också nära att Hammers tog ledningen ett par minuter efter att Carlos kommit in. Benayoun satte Mullins i läge 20 meter från mål, men Haydens skott gick precis utanför.
City fick till sin första målchans i den 70 minuten när Darius Vassell lossade ett skott rakt i famnen på Rob Green, men mot slutet av matchen såg det ut och kändes som att West Ham låg närmast segern.
Carlton Cole kom in för första gången sedan 11 november i den 67 minuten. Med 13 minuter kvar fick West Ham den bästa målchansen under matchen. Återigen var det Benayoun som stod för framspelet, den här gången till Tevez som sköt från dryga 20 meter, men bollen gick just över.
Det såg nu ut som om båda lagen var nöjda med en poäng, men kallduschen kom med sju minuter kvar av ordinarie speltid.
DaMarcus Beasley trasslade sig förbi Spector och Gabbidon och slog in bollen med högern förbi en så gott som chanslös Green.
Det blev dödstyst på arenan, förutom på nedre Centenary stand, där bortafansen firade för fullt.
West Ham försökte dock få till en kvittering mot slutet, men det lyckades inte. Med två minuter fick Tevez läge för ett skott som blockerades, Harewood störtade på returen men missade mål. Hammers andra förlust på fem dagar var lite senare ett faktum.
Den här matchen är bara att glömma för oss supportrar. Det var en kavalkad i tjongande, felslagna passningar och skott upp på läktaren. I matchen var det tydligt att självförtroendet är i botten hos spelarna, dessutom saknades kvaliteten från förra säsongen, att spela ett snabbt spel med kreativitet och energi. Sedan är det bara att konstatera att Christian Dailly inte är tillräckligt bra offensivt, att Spector försöker komma framåt, men även han saknar känslan och snabbheten i fötterna. På mitten försökte Benayoun stundtals att ta tag i spelet och vad Bowyer gör på plan var idag en gåta.
De enda positiva intrycken från matchen i mina ögon är Carlos Tevez pigga inhopp. Synd bara att han inte får någon hjälp på plan.
Jaha, vad skall vi göra nu då? Vi behöver få in klasspelare, framför allt på mittfältet och på ytterbacken, då främst till höger. Det har varit tydligt en längre tid att vi är för dåliga på mitten, där vi inte har någon som kan hålla i bollen och distribuera den med känsla och klass. Dessutom är kantspelet, som förra säsongen stundtals var suveränt, under all kritik. Firma Etherington-Konchesky har inte lyckats alls och högerkanten skall vi inte prata om. På topp är vi också ofarliga, men där är det nog mer en kombination av dålig form och avsaknad av bra bollar från mittfältet. En sak är dock fullständigt klar: Alan Curbishley och övriga staben samt styrelsen har ett styvt jobb framför sig om vi inte skall trilla ner i läskligan igen. Känslan från våren 2003 är tillbaka och allt snack om att vi är för bra för att åka ur är rent nonsens. Nu gäller det att ta en match i taget, nu närmast borta mot Reading på nyårsdagen. Tre poäng där och vi kanske kan börja hoppas en smula, förlust och the Championship kommer allt närmare. Det känns svårt att säga det idag, men, Up the Hammers!
