Burton Albion - Ipswich
1 - 2

West Ham närmare nedflyttning

West Ham hade på lördagen ett gyllene tillfälle att närma sig lagen ovan nedflyttningsstrecket genom att vinna över jumbon Watford hemma på Upton Park. Ett Watford som inte vunnit någon av de senaste 20 seriematcherna lagen emellan. När domare Wileys slutsignal ljöd var det dock bortalaget som fick fira.

West Ham har sedan vinsten mot serieledarna Manchester United strax före jul befunnit sig i fritt fall. Det var Alan Curbishleys första match som manager i West Ham och många trodde att succén var ett faktum. Idag, nästan två månader senare, väntar han fortfarande på sin andra seger i serien.

-Det är inte över än, säger Curbishley till West Hams officiella hemsida, vi har en stark trupp och vi måste själva ta oss ur det här. Det var ett extremt tråkigt resultat men det är inte över. Vi har Charlton nästa vecka och vi måste vinna mot dem så att vi kan sätta press på lagen strax ovanför oss.

Varken West Ham eller Watford hade inför gårdagens match inte fått en enda straffspark tilldelade den här säsongen. Efter matchen hade båda lagen fått varsin med den lilla skillnad att Watford förvaltade sin när Darius Henderson säkert gjorde mål. Henderson hade dessförinnan gått 29 matcher i rad utan att göra mål. Straffen tillkom sedan Anton Ferdinand hamnade på efterkälken i en duell med straffläggaren Henderson. Ferdinand tog tag i Hendersons axel och drog omkull honom. Straffen var solklar och Anton måste drömma mardrömmar om den då det såg fullständigt onödigt ut eftersom förseelsen skedde långt ut på högerkanten i straffområdet med flera spelare mellan boll och mål.

West Ham fick sin möjlighet att kvittera, såväl i straffstatistiken som i målprotokollet, en kvart in i andra halvlek då Nigel Reo-Coker gjorde en patenterad räd mellan Watfords två sista försvarsspelare. De hamnade på efterkälken och Gavin Mahon tvingades att sätta ett gammalt hederligt krokben på den framrusande West Ham mittfältaren. Straff och frilägesutvisning trodde alla, straff sa domaren som till och med lät Mahon stanna kvar på planen utan varning. Marlon Harewood var exekutör som vid så många andra tillfällen de senaste säsongerna. Precis som vanligt tog han en kort och arrogant ansats men tyvärr lyckades han inte sätta bollen i nätmaskorna bakom utmärkte Ben Foster i Watfords mål. Foster dök till vänster och Harewoods boll fångades av publiken till höger bakom mål.

West Ham spelade enligt radiokommentatorerna krampaktigt och fantasilöst. Ett spel som supportrarna tyvärr fått lära sig känna igen under säsongen. Dock visade såväl Yossi Benayoun som Carlos Tevez emellanåt att det fortfarande finns lite av såväl finess som kreativitet och fantasi. Tyvärr är det alltför få som har denna förmåga eller som förmår att ta fram den under matcherna. Benayouns främsta chans infann sig strax före paus då han fick se sitt avslut pareras med en strålande räddning av Foster. I paus hoppade Tevez in och strax efter att domaren blåst igång den andra halvleken hade han rundat målvakten men fick se sitt avslut rensas undan i sista sekunden av en framstormande Malky MacKay. Släkten är värst som det brukar heta.

I och med 0-1 förlusten befinner sig nu West Ham fem poäng efter Wigan, som har en match mindre spelad, på en 17 plats och 10 poäng efter Manchester City och Sheffield United på platserna där ovanför. Det är elva matcher kvar för West Hams del och nedflyttningsspöket närmar sig med stormsteg. Än så länge är det inte matematiskt omöjligt att hålla sig kvar och kanske kan man finna någon form av förtröstan i Portsmouths nästan overkliga vändning förra säsongen. Just nu är det dock ytterst lite som tyder på något annat än att West Ham om ett år spelar derbyn mot Crystal Palace och Queens Park Rangers istället för Tottenham och Arsenal.

Up the Hammers!