Konyaspor - Çaykur Rizespor
2 - 1

Hammers tog alla poängen på Riverside

Ett kanonskott i slutet av första halvlek av Dean Ashton och ett dribblingsnummer av Scott Parker i sista matchminuten och ett distinkt avslut, gav West Ham segern i bortamatchen mot Middlesbrough.

Jag gissade fel när jag trodde att Curbishley skulle satsa på en 4-5-1-uppställning nu när Carlton Cole var avsträngd. Istället fortsatte Alan att köra 4-4-2.
Så här såg startelvan ut: Green i mål, en backlinje där vi hittade Neill, Spector (istället för en ljumskskadad Collins), Upson och McCartney. På mitten startade Solano, Ljungberg, Mullins och Scott Parker. På topp började Dean Ashton och Henri Camara. På bänken var Christian Dailly tillbaka efter utlåning, tillsammans med Mark Noble, Hogan Ephraim, John Pantsil och Richard Wright.

Som väntat startade hemmalaget piggast. West Ham-bekantingen Jeremie Aliadiere provade lyckan från tio meter och Stuart Downing sköt från långt håll, men bollen gick över och landade bland de tomma stolarna bakom Robert Greens mål.

West Ham hade också ett par chanser. Jonathan Spector nådde högst på en Solano-frispark men hemmalaget lyckades styra bollen över mål. Solano och Fredrik Ljungberg var pigga och spelade lite senare fram Camara, men Schwarzer i Middlesbroughs mål lyckades med en bra tackling på Henri, och chansen rann ut i sanden.

Efter en halvtimme var det nära att Fredrik Ljungberg gav West Ham ledningen. Dean Ashton nickade ner bollen till en framrusande Ljungberg, men Fredriks volleyskott gick utanför Schwarzers vänstra stolpe. Strax efter var det Hayden Mullins som var framme. Hans skott från dryga tjugo meter seglade dock över mål.

Tyvärr var det hemmalaget som fick det första målet, med fem minuter kvar av första halvlek. Stuart Downing slog en frispark från höger mot Greens bortre stolpe, Aliadiere nickade tillbaka bollen in framför mål, där en fri David Wheater slog in bollen i tomt mål. Middlesbrough fick dock inte jubla länge.

George McCartney hittade Camara med en genomskärare. Henri lyckades inte få bollen under kontroll, utan den gick till Ashton som kom i full fart. Han tvekade inte utan drog till för fullt. Bollen satt stenhårt nere vid Schwarzers högra stolpe, utan chans för hemmamålvakten.

Efter paus var Solano nära att ge Hammers ledningen med en skruvad frispark från 25 meter, men Schwarzer lyckades med en kanonräddning uppe i sitt högra kryss.
West Ham fortsatte att styra spelet under andra halvlek, där Solano var bra. Den trötte Solano byttes ut i den 75 minuten mot Mark Noble och John Pantsil kom in i den 84 istället för Camara, för att säkra poängen.

Säkert var de flesta säkra på att lagen skulle dela på poängen, men inte Scott Parker. Lucas Neill fick fram bollen till Parker, som trasslade sig förbi flera motståndare utifrån höger innan han kyligt lade in bollen i bortre hörnet, förbi en chanslös Schwarzer.
Parkers mål innebar att West Ham tog sin femte bortaseger på nio försök den här säsongen.

Den här segern var mycket viktig för oss. Det täta programmet under jul- och nyårshelgerna är viktiga för alla lag, och brukar avgöra säsongen för många. Förra året lyckades exempelvis Middlesbrough avvärja en hotande nedflyttning genom starka insatser under helgerna.

Nu har vi tre matcher till att se fram emot. Reading och Manchester United den 26 respektive 29 december hemma på Upton Park, följt av ett möte med Arsenal den 1 januari på Emirates Stadium. Det är tre knepiga matcher på förhand, men vi har lyckats med något som inte många lyckats med, och det är att vinna på Emirates. Matchen mot Reading känns enklast (om nu någon match i ligan kan sägas vara enkel). Matchen mot Manchester United med vår hjälte Carlos Tevez tror jag kommer bli en riktig höjdare, framför allt nu när Solano, Scott Parker och framför allt Dean Ashton verkar ha uppåtgående formkurvor. Så, one down, three to go, och som alltid: Up the Hammers!