Basaksehir - Osmanlispor2 - 2
West Ham reste sig igen mot Blackburn
Efter tre raka knock-outförluster reste sig West Ham och vann mot Blackburn på Upton Park. Dean Ashton kvitterade och Freddie Sears kom in från bänken och gav Hammers segern med sitt första mål i a-laget i den 81 minuten.
Det var en stor tyngd som lyftes från många fans axlar när matchen blåstes av och West Ham kunde lämna Upton Park med tre poäng i bagaget. Segern innebar att vi närmade oss lagen ovanför. Men framför allt innebar segern att vi kom igen efter tre raka 0-4-förluster.
Curbishley gjorde en ändring i laget jämfört med matchen mot Tottenham. Solano fick starta istället för den avstängde Boa Morte. Matthew Upson saknades igen, istället fick Jonathan Spector ta plats i backlinjen bredvid Anton Ferdinand. Laget som startade såg ut så här: Green, Neill, Ferdinand, Spector, McCartney. På mitten spelade Solano, Mullins, Parker och Ljungberg. På topp spelade Dean Ashton och Bobby Zamora.
Blackburn startade matchen bäst, fast beslutna att försöka vända den dåliga trenden för Rovers på Upton Park. Norrmannen Gamst Pedersen startade med en farlig hörna som susade förbi West Hams mål, strax efter var det Santa Cruz som var framme och nickade Emertons cross utanför Greens mål. Blackburn fortsatte att trycka på och Samba fick nästa chans, men hans nick landade tack och lov uppe på Greens nättak.
West Ham var inte helt ofarliga dock. I den fjärde minuten skruvade Solano in en frispark framför Rovers mål, som Dean Ashton lätt hade gjort mål på, om han bara hade nått fram i tid. Fredrik Ljungberg fick lite senare på en bra crossboll in framför mål, men Brad Friedel fångade den tryggt i sin famn.
David Bentley tog befälet mer och mer över mittfältet, och Rovers låg närmast till att ta ledningen i matchen. I den 19 minuten kom också Blackburns ledningsmål. Bentley bröt Scott Parkers passning och slog en perfekt boll till den kontrande Gamst Pedersen. Norrmannens cross mot mål möttes av Roque Santa Cruz på vid målgårdslinjen Santa Cruz dök och nickade bollen förbi en chanslös Robert Green.
Målet fick fart på West Ham som nu ökade trycket för en kvittering. Scott Parker försökte revanschera sig med ett skott från 20 meter som tyvärr missade mål. Bobby Zamora spelade sedan fram Ashton som fick på en bra nick mot mål, som Friedel gjorde en bra räddning på.
Efter det åkte Bentley på en varning efter att ha kapat Parker. Solano hade sedan en bra frispark från 25 meter, men återigen gjorde Friedel en bra räddning när han stötte bollen över mål. Strax efter fick gästerna sitt andra kort, efter att Dunn varit alltför tuff mot Solano i en närkamp.
Nu hade West Hams självförtroende växt märkbart och det kändes bara som en tidsfråga innan Hammers skulle kvittera. I den 39 minuten slog Green en frispark från egen planhalva, bollen hamnade hos Zamora som nickade in bollen till Ashton i Rovers straffområde. Dean snurrade runt Samba och slog bollen över Friedel ur svår vinkel för sitt sjunde mål för säsongen. Halvleken slutade oavgjort, 1-1.
West Ham startade bäst efter paus. Den första farligheten skapade Friedel, som på något konstigt sätt slicade en rensning till hörna, som dock blev resultatlös. Lite senare var det den pigge Zamora som var målsugen. Han fick på ett hårt lågt skott som gick framför mål, men precis på fel sida den bortre stolpen.
Bortalaget var dock inte ofarligt. De kom framför allt på kanterna genom Gamst Pedersen och Bentley och norrmannen var framme efter en timmes spel då han sköt över från 10 meter, till stor lättnad bland hemmafansen.
Åt andra hållet blåste Friedel återigen West Ham på ett mål, när han fullt utsträckt räddade Ashtons smarta låga skruvade skott.
Med kvarten kvar byttes de trötta hemmaspelarna Solano och Parker under stora applåder ut mot Noble och Freddie Sears.
Sears var inte det minsta blyg utan satte full fart framåt direkt. Han gav sig in i en närkamp med Steven Reid och strax efter tvingade Sears fram en hörna.
Med tio minuter kvar av matchen exploderade Upton Park. Dean Ashton slog en passning bakåt i Blackburns box, till den framrusande Sears. Friedel räddade det första skottet, men han kunde inget göra när Sears dök och nickade in bollen i nät för sitt första mål i a-laget.
Att publiken fick glädjefnatt var ingen överdrift. Freddies mål gav West Ham en efterlängtad seger och en ny stjärna hade fötts i East End.
Med tre minuter kvar kom John Pantsil in istället för Fredrik Ljungberg för att säkra poängen och Hammers höll rent och kunde andas ut och fira helg med tre poäng.
Segern innebar att vi närmade oss Blackburn och Manchester City på platserna framför oss. Om Tottenham slår Svennis gäng har vi chans att klättra i tabellen i nästa omgång.
Som supporter kändes den här segern väldigt skön. Det hade varit tungt att åkt på ännu en förlust, men nu kan vi istället se framtiden an med tillförsikt. Att vi också fick se ännu en ung talang visa framfötterna var pricken över i. Freddie Sears har gjort många mål i reservlaget och det här var garanterat inte sista gången som vi fick se Freddie i a-laget. Dessutom gör nog hans drömdebut att våra ordinarie anfallare känner flåset i nacken, vilket kan få dem att höja sig också. Det var väldigt skönt att Dean Ashton också fick göra mål. Bobby Zamora var också bra, framför allt som framspelare.
Det var också skönt att vår backlinje verkar vara tillbaka på banan igen, även om de har en bit kvar till nivån den haft tidigare under säsongen. Santa Cruz mål var inte så mycket att göra åt, men resten av matchen spelade försvaret säkert.
I nästa match ställs vi inför en riktig utmaning. Kvart över sex nästa lördag är det avspark på Goodison Park mot ett mycket formstark Everton. Då gäller det att Hammers verkligen är på tå och att de har med sig ett gott självförtroende till Merseyside. På förhand ser det svårt ut, men ingenting är omöjligt i fotboll. Till dess vill jag bara önska alla Hammers-fans därute en fortsatt trevlig helg och fortsätt njut ett tag av segern mot Blackburn.
Up the Hammers!
