Månadens West Ham Supporter juli 2010
En kock från Göteborg är juli månads presentation. Han fasnade för West Ham under ett London besök hos sin syster där han fick för sig att gå på fotboll i stället för att titta på Drottningens kronjuveler. Han uppskattar arbetarkänslan i östra London. Resten av hans underhållande läsning får du läsa själv.
En presentation av olika West Ham supportrar som ger oss en liten möjlighet att lära känna de personer som är medlemmar i West Ham Fans Sverige eller som skriver på vårt forum. Här kommer supportrar som varit anhängare av West Ham en lång tid eller kort tid och som är av olika ålder och kön att synas. Hoppas ni får ett nöje av detta.
Namn, ort och yrke/sysselsättning:
Joakim Ferrara, Göteborg, Kock och snart även studerande.
Nickname på forumet:
Oddfella, ordlek för ”odd fellow” ett alias jag från början hade tänkt använda när jag gästade kompisar musikprojekt osv.
Antal år som jag har varit West Ham Supporter:
4 år.
Mitt första minne av West Ham och varför jag håller på West Ham?
Svaret på denna frågan sammanfattar egentligen svaret till även de tre nästa frågorna.
Jag var i slutet på vintern 2006 och på besök hos min syster i London, och då jag inte direkt är den som har intresse av att gå på Muséer eller titta på kronjuveler så föll det sig så att jag försökte se över möjligheterna att se en Premer League – match då jag befann mig i England, jag fann att det enda laget som hade hemmamatch under den tiden jag befann mig i London var West Ham United, så jag tog mig Upton Park.
Lite lätt paranoid av den mångkulturella förortsmiljö jag möttes av när jag steg upp ur tunnelbanestationen så tog jag mig i alla fall fram till Boleyn Grounds biljettkassa och fick mig en biljett, eller ja ett sån’t där kort man får.
Så var det matchdag, anlände likt tusentals andra nästan en timma innan match, strömmade mig fram längs gatorna där tjocka tanter stod i bås och sålde fish’n’chips tills jag slutligen kunde skymta arenan, fortfarande lite paranoid då jag ännu inte fyllt 17 och all tidigare erfarenhet av WHU jag hade var scener jag sett i filmen Football Factory.
Väl vid arenan så började folkmassan skingras och jag försökte hitta mig till den sektion jag betalt för att sitta på, kände mig ganska lost men tog hjälp av en vänlig matchvärd, vars cockneyengelska var ungefär lika förståelig för mig som det Danska språket, han visade mig till min sektion och demonstrerade hur jag skulle dra kortet vid spärren.
Sätter mig på min plats i mitten på Centenary Stand, det börjar närma sig avspark och arenan börjar fyllas upp, så även platserna runt mig, brevid mig sätter sig en kille som kan identifieras lite som en tjockare version av ”Spud”, från filmen Trainspotting, han tjötar lite med sin polare och lägger plötsligt ett ord åt mitt håll om att det är första matchen i år för honom, jag svarar att det är min första match någonsin och vi fortsätter snacka lite, fascineras lite återigen över hur jävla trevliga britter är överlag, arbetarklass som överklass.
Matchen drar igång och jag blir gång på gång överväldigad av de otroligt starka läktartryck som aldrig verkar avta ens i någon del av arenan, även om jag blivit medveten om att jag inte direkt befinner mig på ”klackläktar’n” så startas det flera gånger om ramsor på min sektion som alla följer med på, som tex ”You’re shit! And you know you are!” till BFC’s Maik Taylor i målet.
Något som också fascinerar mig är den otroligt hårdkokta krigsmentalitet som verkar finnas ute på planen, något jag inte i alla fall i så stort bemärkning lagt märke till på teve, att se hur Ferdinand och BFC’s anfallare, eller i andra halvlek, Harewood och BFC’s backar flera gånger kan stå o rakt av klappa till varandra i väntan på anfallssituationer att avverka vid straffområdesgränsen.
West Ham vinner slutligen med 3-0 och det har sannerligen varit en av de bästa idrottsupplevelserna i mitt liv. Det starkaste intrycket jag tar med mig ifrån Upton Park är det otroliga läktartryck och den stämning som jag känt av och framförallt att vi här har haft ett riktigt bottenmöte i Engelska ligan inför fulla läktare!
Så avslutningsvis vill jag säga att det som fascinerat mig med West Ham och gjort att jag nu valt att hålla på The Hammers är den otroliga liksom från grunden slit och – arbetskänsla jag upplevt, med riktiga fans som fyller läktarna både i motgång och medgång!
Första live match med West Ham:
West Ham – Birminham den 13:e Februari 2006.
Antal live matcher med West Ham:
En.
Min bästa match jag sett live eller på TV med West Ham:
Ovanstående.
Första favoritspelare i West Ham:
Anton Ferdinand, Nigel Reo-Coker.
Favoritspelare genom tiderna i West Ham:
Då jag inte varit insatt i laget så länge så skulle de kännas falskt av mig att nämna någon gammal legend, men jag gillar det jag sett hos Behrami och det känns svårt att inte nämna trogne Mark Noble eller italienske slitaren Diamanti.
Största West Ham upplevelse:
Se, ”Första minne av West Ham..”
West Ham upplevelser i allmänhet:
Se, alla andra frågor typ .
Det bästa med West Ham:
Det starka supporterband, kämparhjärta och lojaliteten som jag tycker man kan känna av på Upton Park, saker som verkar försvinna mer och mer med den ”nya fotbollen”.
Det värsta med West Ham (om du tycker det finns något):
Att det känns som att de verkar så förbaskat svårt att hitta en fungerande spelidé och få spelarna att komma in i den, speciellt senaste säsongen 09/10. Mycket frustration detta året..
Min dröm när det gäller West Ham är…….
Ja, ur en realistisk synpunkt, Att vi presterar så pass bra nästa säsong att vi tar en Europa League plats och går långt och kanske vinner, som Fulham.
Ska man gå ännu längre så hade ju en Champions League –plats varit häftigt, men för att nå det steget så skulle nog mycket i klubben behöva ändras, både till de bättre och de sämre.
Har du några vidskepelser eller något annat ovanligt när det gäller West Ham?
Njae, inget jag skulle kalla vidskepelse, om jag bodde i London och gick på matcher regelbundet så skulle jag nog dock ha ett par stycken, som jag har när jag går och ser Blåvitt, biljetten måste ligga i höger backficka o lite sånna grejjer.
Min mest värdefulla West Ham souvenir och souvenirer i allmänhet av West Ham karaktär:
Matchtröjan med mitt eget namn och nummer.
West Ham dröm11 samt 7 avbytare och manager:
Jag utgår ifrån valfri trupp med realistiska möjligheter till värvningar på en säsong:
---------------------------------Robert Green
Julien Faubert---Matthew Upson---Ragnar Sigurdsson---Urby Emanuelsson
---------------------------------Scott Parker-----------------------------------
Valon Behrami---------------------------------------------------Sebastian Larsson
---------------------------------Alessandro Diamanti-----------------------------
---------------------------Thierry Henry---Carlton Cole------------------------------
Bänk:
Mark Noble, Ross Wallace, Marek Štěch, Kieron Dyer, Ilan, Benny McCartey, James Tomkins.
Tränare: Avram Grant