Inför Sheffield United - West Ham
FA-cupen. Historiens vingslag. Ära. Magi. Eller ett störande moment som tar fokus från det som är väsentligt?
Man kan nog säga att nuförtiden är den anrika cupen allt det där på en och samma gång. "Om vi inte vinner FA-cupen kan vi lika gärna bli utslagna direkt", tycker många och motiverar resonemanget med att spelprogrammet är tufft nog som det är redan utan denna turnering. Man vill inte stå där med skadade och slitna nyckelspelare bara för att få uppleva glädjen av att ta sig vidare någon eller några omgångar.
Särskilt relevanta är förstås dessa tankegångar för lag som slåss om ligatitlar, Champions League- och UEFA-cupplatser eller är inblandade i uppflyttnings- eller nedflyttningsstrider.
Två sådana lag, med huvudfokus riktat åt annat håll än cupen, möts i omspelet av fjärde omgången på Bramall Lane på söndag. Målsättningen är att ta sig upp till "the topflight" via playoff-spelet senare i vår. När två tredjedelar av ligasäsongen avverkats är det nämligen ganska klart att ingen av dem har med Coca Cola-ligans absoluta toppstrid att göra. De är alldeles för ojämna och den höga nivå som vi vet att båda lagen är kapabla till når de bara upp till undantagsvis. För stunden verkar de dessutom befinna sig i var sin formsvacka, vad Hammers har sysslat med under 2005 är väl de flesta läsare smärtsamt medvetna om och Blades-supportrarna har inte anledning att vara mer nöjda än oss. Deras lag har nämligen sen årsskiftet presterat resultat som till sin karaktär är av det slag som vi Hammers brukar vara vana vid. Se själv: 1/1 Wigan (h) 0-2; 3/1 West Ham (b) 2-0; 8/1 Aston Villa (h) i FA-cupen 3-1; 15/1 Brighton (h) 1-2; 22/1 Sunderland (b) 0-1; 29/1 West Ham (b) i FA-cupen 1-1 samt 5/2 Ipswich (h) 0-2. Konklusion: Ge oss ett lag skrudat i Claret & Blue annars förlorar vi!
Det sista låter ju oroväckande för oss förstås, om vi nu ändå vill stå som segrare på söndag kväll. Och trots allt så vill vi ju det, eller hur!? Vi är svältfödda på framgångar, på positiva upplevelser och när TV (Sky och Viasat 1) nu visar våra hjältar igen vill vi se dem spela attraktiv och effektiv fotboll, göra mål och få glädjefnatt. Om detta blir utgången av söndagens match kommer vi att gå till sängs med ett leende på läpparna och har inga problem med att förtränga det faktum att segrarens belöning är att nästa helg få åka till Highbury och spela en match där det enda ovissa är hur stor Arsenals segermarginal ska bli.
Vilka elva kommer då att springa in på banan några minuter före 17 svensk tid? Det känns hugget som stucket om det blir Bywater eller Walker som får vakta buren. Visserligen verkar det som den sistnämnde missat sin chans att ta över som förstemålvakt, något som i och för sig kan tala för att han får stå denna gången. Han återgår helt enkelt till sin tidigare roll som "cupmålvakt".
Vad gäller fyrbackslinjen ber jag på mina bara knän att Pardew nån gång ska inse att man måste få spela på en position man behärskar. Repka är ingen katastrof som mittback, men bättre på kanten. Mullins däremot är mer eller mindre en katastrof som högerback. Låt därför Tomas och Powell vara ytterbackar och Mullins och Ferdinand får slåss om platsen bredvid Mackay i mitten.
Vad gäller mittfältet känns det ännu mera angeläget att min bön till Pards går i uppfyllelse. Harewood som kantspelare är en styggelse, en anomali, ett monumentalt feltänk. Jag förstår att vår gaffer har bekymmer när varken Ethers eller Williams är tillgängliga, men desto större anledning att inte bänka Chadwick, som trots allt är godkänd för det mesta och hör hemma på kanten. Varför inte prova ett mittfält med, från höger till vänster, Chadders - Fletcher - Noble - Reo-Coker? RC är väl ingen idealisk kantspelare men det är Noble som förnärvarande är vår mest kreative spelare och då ska vi genom chansen på en position han både känner sig hemmastadd på och kan leverera ifrån.
På topp ska förstås Harewood spela tillsammans med någon av herrarna Rebrov och Sheringham. Vad Pardew har emot Sergei vet jag inte riktigt men varför inte ge honom chansen från start, det är trots allt inte ligapoäng som står på spel och funkar det inte så har vi ju Teddy på lut?
Förutom de ovan nämnda kan vi räkna med att åtminstone någon av ungdomarna Cohen/ McClenahan återfinns på bänken. Zamora lär sitta där också och eftersom Pardews vägar är outgrundliga så kanske det är han som får hoppa in om anfallsspelet fortsätter att klicka även i denna match. En dark horse för inhopp är Lomas, som spelade B-lagsfotboll i veckan. I Pardews värld tycks denna föredetting kunna leva på gamla meriter hur länge som helst så även han kan alltså dyka upp i vardagsrummet hos er med Viasat 1-abbonemang.
