Marseille - Strasbourg2 - 0
Liverpool - West Ham 3-0
Enorm besvikelse. Saknaden efter Scott Parker skulle visa sig vara betydligt större än saknaden efter Steven Gerrard och West Ham fick svälja ännu en hands down-förlust på Anfield.
Vi var nog ändå ganska många som slog på TV:n med en svag, krypande förhoppning om det här skulle ordna sig. En poäng borta mot Liverpool kändes inte alls omöjlig, kanske skulle första trean på över fyra årtionden till och med trilla in?
Nej.
Det första dråpslaget mot förhoppningarna kom redan innan matchen. Enmannalaget Scott Parker hade, extremt otajmat, dragit på sig en infektion i bröstet och därmed försvann 75% av gnistan i Hammers. Dessutom saknades både Dyer och Behrami, vilket försvagade laget ytterligare. Som läget nu var ställde Grant upp med Green i mål, framför Jacobsen, Upson, Gabbidon, Ilunga och på det centrala tremannamittfältet hade Kovac fått kliva in med Boa Morte och Noble. Framåt var den potentiellt vassa trion Obinna, Cole och Piquionne stationerade. Problemet var bara att bollen i princip aldrig nådde så högt upp. West Ham stod lågt och avvaktade, man lät Liverpool få igång sin rytm, ett stort misstag på Anfield. Efter ett hårt lågt, Glen Johnson-signerat skott, en dubbelhands av Gabbidon och en omarkerad Maxi-nick var matchen slut innan den knappt börjat. Efter 38 minuter kunde vi stängt av TV:n. Istället fortsatte vi titta och fortsatte plågas.
En katastrofal första halvlek följdes visserligen av en endast knappt underkänd andra halva men det fanns aldrig någon gnista av hopp. Många fans var förmodligen desillusionerade efter slutsignalen. Om vi inte kan sätta upp en kamp i en sådan viktig match – när gör vi det då?
Kanske hemma mot Wigan till helgen. Gör vi inte det kan vi nog säga "hej, åh vad trevligt att ses" med falskhet i rösten till Läskligan.
COYI!
Liverpool – West Ham 3-0
Målen: 1-0 (18) Glen Johnson, 2-0 (27) Dirk Kuyt, 3-0 (38) Maxi Rodriguez
