West Ham - Burnley1 - 0
West Ham 1 - 0 Burnley: första delen av eldprovet avklarat
West Ham vann bataljen mot Burnley med 1-0 efter en ganska grisig match. Bilic klarade därmed den första delen av sitt eldprov.
Det var ett laddat och hoppfullt West Ham som steg ut på London Stadiums gräs. Startelvan var en av de bättre på mycket länge och jag tror att vi alla fans tänkte ”Det här kan faktiskt gå!”, såklart med en dos av magkatarr med i spelet.
West Ham började matchen riktigt bra och bjöd på väldigt fint spel. Man skapade farliga chanser och sprang för varandra. Alla tog verkligen jobbet. West Ham hade en hel del skott mot mål. Förväxla inte detta med ”på mål”, för om ett skott ska gillas som på mål måste man skjuta 3 meter lägre än vad Payet, Carroll och Lanzini gjorde. Däremot hade vi såklart även skott på mål. Framför allt var det Obiangs dundrare som tog i utsidan av stolpen och Mark Nobles delikatess som tog i kryssribban som drog ögonen åt sig. Burnley själva skapade inte speciellt mycket i första halvlek och hade tur som inte låg under med 2-0 efter 40 spelade minuter. Det såg dock ut som att det skulle bli en mållös första halvlek tills West Ham blev tilldelade en straff i tredje tilläggsminuten då Winston Reid hade blivit nedriven i straffområdet efter en hörna. Mark Noble steppade upp på straffpunkten. Visst såg han nervös ut jämför med vad han brukar göra? Min första tanke var att när ett lag som ligger på nedflyttningsstrecket får en straff och verkligen måste vinna en match är det just vid sådana tillfällen som man missar straffar. Och mycket riktigt missade Noble straffen. Men som tur var släppte målvakten en retur som Noble hann först på och kunde tjonga in bollen i mål! 1-0 var ett faktum och lagen gick ut för halvtidsvila.
Första halvlek var enligt mig en väldigt väl genomförd halvlek av West Ham. Som jag skrev ovan skapade man mycket chanser och det var bra rörelse i laget. Bäst på plan i första halvlek var enligt mig Pedro Obiang som var en gigant på mittfältet! Han vann bollar både offensivt och defensivt och var i hög grad delaktig i spelet. Skakigast på planen var nog Angelo Ogbonna som inte hade en av sina bättre dagar, men inte en av sina sämre heller då han lyckades undvika att slå indianpassningar.
När andra halvlek startade var det som att två helt nya lag klev ut på planen. Burnley satte igång med högt tempo och hög press. De kastade folk framåt i planen och spelade som om det vore övertid i en cupfinal när man ligger under med uddamålet. Det kändes som att West Ham blev tagna lite på sängen av detta, för det fina spelet som man hade haft i första halvlek var som bortblåst. Andra halvlek blev därmed rätt grisig. West Ham spelade utan självförtroende och slog hellre bollen i sidled än framåt. Burnley smackade på rätt hårt med tacklingar och blev frustrerade när domaren blåste, vilket resulterade i att de börja tackla ännu fulare och fick därmed än mer frisparkar emot sig. Burnley hade dock några riktigt fina lägen i andra halvlek och vi har vår numera förste målvakt Darren Randolph att tacka för att vi inte släppte in ett baklängesmål. Andra halvlek var minst sagt skakig och det kunde ha slutat hur som helst. Som tur är höll West Ham undan och man vann med 1-0! Detta innebar tre färska poäng och att man klättrade upp till en 15:e plats. Helt plötsligt har West Ham nu mitten av tabellen i sikte istället för nedflyttningsstrecket.
När slutsignalen ljöd såg man lättnaden i Bilic ansikte. Kamerorna filmade honom precis då och man kunde se hur han tog båda sina händer för ansiktet och såg nästan ut som att han skulle falla ner handlöst på knä på marken. Den här segern var oerhört viktig och betydde enormt mycket för hela klubben. Framför allt var det en viktig seger för Bilic. Som jag skrev i min införrapport skulle de kommande fyra matcherna (denna match inkluderad) bli Bilic eldprov, hans att vara eller inte vara. Bilic har nu klarat av den första delen av fyra i sitt eldprov för att vara kvar som tränare i klubben. Skrapar han ihop tre poäng till på de kommande tre matcherna tror jag att han sitter säkert. Gör han det inte, ja, då blir det nog tyvärr dags att säga adjö till vår kroatiske lagledare.
För övrigt så tycker jag att det var riktigt kul att se Andy Carroll tillbaka på planen igen! Jag måste säga att han såg riktigt stark ut! Det kan inte vara lätt för en försvarare att markera honom. Alla vet att det kommer spelas bollar som är adresserade Carrolls panna, ändå kan nästan ingen plocka honom i luftduellerna. Jag tror att Andy Carroll kommer att bli en viktig spelare för oss denna säsong, bara han kan hålla sig skadefri. Men med hans historik kan vi säkert räkna med att det kommer en ny knäskada om si sådär 10 matcher. Hoppas dock att jag har fel!
Redan nu på lördag är det dags för nästa match då West Ham möter Hull, återigen på hemmaplan på London Stadium. Därefter är det bortamatcher på juldagen och nyårsafton mot Swansea och Leicester respektive. Nu laddar vi om och ser till att fortsätta plocka poäng och tabellplaceringar!
COME ON YOU IRONS!
