West Ham-Sheffield United 2-0: Testet avklarat
Testet är avklarat. West Ham städade av ett bottenlag på ett komfortabelt sätt för första gången på mycket länge. Det är mycket just nu som tyder på att vi är tillbaka på allvar.
Inför matchen var jag lite orolig. Jag var rädd att West Ham skulle ha svårt med den här typen av motstånd och att det skulle se ut som mot TSC Backa Topola i Europa League, där uddlösheten var enorm.
Så blev det inte.
Istället gick West Ham ut på ett 2020/21-vis och visade vart skåpet ska stå, och att det här laget inte bara kan ta treor när vi är tillbakapressade och ligger på kontring, utan även när vi förväntas vinna och behöver stå för initiativförandet. Och aldrig har det känts bättre att vara ute och cykla i sin matchprognos.
Det hela inleddes med att West Ham annonserade ut en elva som varken innehöll Mohammed Kudus eller Dinos Mavropanos. Där och då, mycket tråkigt men det var vad det var.
Istället ställde Moyes ut samma elva som mot Liverpool helgen innan. Och det visade sig fungera alldeles utmärkt.
West Ham inledde överlägset bäst, och hade några farliga chanser i inledningen. Förhoppningen var att ett tidigt mål skulle komma så att den där frustrationen och paniken skulle slippa komma mot slutet av matchen. Och bara något toabesök senare kom det också.
West Ham satte dit 1-0 genom den eminente och fullständigt livsfarlige Jarrod Bowen efter ett av de vackrare kombinationsspelen jag sett. Alvarez med den raka till Bowen på överlappen till Soucek, ut till Coufal och in på Bowen. Allt inom loppet av några sekunder.
Jag sticker här och nu ut hakan och säger att det där blir säsongens mål. Mycket bättre genomfört än så där blir det inte.
Och bara någon halv öl senare så var det dags igen. En bollvinst högt upp av Emerson som på ett tillslag passade fram till Antonio. Anfallaren spelade in bollen till Soucek som satte dit tvåan i matchminut 37. Ännu ett väldigt bra fotbollsmål.
Sheffield gjorde såklart några försök att svara i den andra halvleken, men West Ham spelade uppoffrande och relativt lugnt i ledning. Något vi inte sett så ofta den här säsongen ännu. Slutvisslan ljöd och West Ham hade tagit ännu en trea.
Så där har vi svaret. West Ham kan vinna fotbollsmatcher där man har favoritskapet också. West Ham kan kontrollera en ledning. Och framför allt. West Ham kan verkligen spela bra fotboll igen.
Näst på tur väntar en tripp över till Tyskland för ett möte med Freiburg. Ett möte som blir spännande på många sätt, och som jag tror kan komma att bli definierande för vart det här gruppspelet ska ta vägen.
Men den matchen tar någon annan och dissekerar med bravur!
COYI!
