Real Oviedo - Numancia1 - 1
West Ham United FC- Crystal Palace FC 0-1: Gone but never forgotten
Ett värdigt avslut för Dylan Tombides var det enda positiva West Ham kunde ta med sig efter lördagens derby mot Palace.
Det kanske är fel att prata om fotboll en dag som denna, åtminstone kändes de så i lördags och även om den värsta besvikelsen och ilskan har lagt sig så lämnar långfredagen och Dylans bortgång ett otroligt stort tomrum i hjärtat på alla oss Hammers. Den här unga talangfulla mannen som just precis skulle ta steget ut i vuxenlivet och växa ut till en startspelare för West Ham fick aldrig chansen, den här åt helvetes skitsjukdomen Cancer tog återigen en persons liv. Det enda glädjande(helt fel ord jag vet) var att få se inramningen innan matchen där en minuts applåder hölls för att hedra Dylan. In på planen kom den märkbart tagne brodern Taylor Tombides, även han spelare i West Hams ungdomsakademi och pappa Jim. Dylans tröja höjdes först till skyn för att sedan läggas på mittpunkten och den som inte föll en tår då kommer nog sällan göra det. Ett otroligt fint avsked även om de givetvis inte gör bedrövelsen mindre. En fin gest från klubben är att man låtit Tombides nummer, dvs 38 bli pensionerat. Precis som Bobby Moores nummer 6 kommer ingen spelare i framtiden att få bära detta nummer.
Om man nu skall säga något om matchen, ja för det var faktiskt en match efteråt även om den givetvis med all rätt hamnade i skuggan av Dylans avsked så var matchen allt annat än bra. Om det berodde på att spelarna var märkbart tagna av stundens allvar eller att kunnandet helt enkelt var för litet är svårt att säga. Något som i alla fall är klart är att vi måste hitta en plan B om Plan A inte fungerar. För det är ett faktum att för tillfället finns enbart en Plan A och den används vecka in och vecka ut oberoende på vilket motstånd som bjuds. Och när motståndarna som i detta fall hela tiden har två killar på Carroll samtidigt som man måste erkänna att Carroll varit usel på slutet, ja då blir det som i lördags. Jag säger inte att vi är ligans sämsta lag, de visar tabellen att vi inte är men vi är i särklass det mest lättlästa laget i ligan. Carroll hade visserligen några chanser i första halvlek men siktet var inte riktigt där denna dag.
I andra halvlek får Palace sedan en straff när Armero fäller Jerome. Finns egentligen inte så mycket att säga om straffen då det är klar kontakt från Armero. Straffen sätter sedan Jedinak och redan här trots att det är över en halvtimme på klockan tror jag de flesta känner vart detta lutar. Även om straffen var straff osv, tycker jag de var länge sedan vi över en hel säsong fått så många domslut mot oss eller snarare så få med oss. Vad hade till exempel hänt om Matt Jarvis fått straff i tisdags mot Arsenal? Var Liverpools andra straff inte lite väl billig? Ja det känns som väldigt många poäng gått till spillo med tanke på domarmisstag denna säsong. Men kanske är de som talesättet säger ”bra lag har tur” och den här säsongen är vi tyvärr inget bra lag. Efter Palace ledningsmål händer i ärlighetens namn inte så mycket, de mest noterbara är att Big Sam byter ut Downing och Jarvis. Ett märkligt byte tycker nog de flesta som sett matchen då båda dessa varit pigga och gjort det bra. I den 94:e minuten sätter sedan domare för dagen Martin Atkinson pipan i munnen och deklarerar att matchen är över, 1-0 till Palace.
Min sista reflektion kring matchen blir att även om Palace haft en otrolig form på slutet så tycker jag att vi ska vinna en sådan här match och noll poäng på två matcher mot Palace i ligan är faktiskt uruselt. Oavsett vad som händer denna säsong så måste de till någon form av analys och utvärdering efter denna för så här får det helt enkelt inte fortsätta en säsong till. Det är enbart en tidsfråga innan våra fans börjar svika och att de inte gjort de redan nu är ett under.
Jag har varit kritisk till Big Sam från dag ett men jag måste erkänna att han gjort ett riktigt bra jobb, men för tillfället är detta inget lyckligt äktenskap. Vi behöver hitta tillbaka till vårt traditionella sätt att spela fotboll och att bli Englands främsta plantskola igen. Mitt val faller på Slaven Bilic som huvudtränare och Julian Dicks som assisterande tränare. Två tidigare spelare som kan klubben och som jag är övertygad om sitter inne på en kunskapsbank stor som Big Sams kroppshydda.
För att muntra upp lite efter en mörk vecka för oss Hammers tycker jag ni skall se detta: https://vine.co/v/M1YlI0mag1P
Får vi se Roger Johnson i en West Ham-tröja nästa säsong skall jag personligen krypa runt Upton Park nästa gång jag åker över.
Ha de gott alla West Ham vänner! Och glöm aldrig Dylan Tombides, West Hams number 38
