Southend - Peterborough2 - 3
Inför: Liverpool- Wigan Athletic
Två lag som ligger just nu parkerar intill varandra i Barclays Premier League möts i vad som enligt spelbolagen blir en ensidig historia när Liverpool tar emot Wigan Athletic på Anfield.
Liverpool genomgår en förvandling just nu. I somras tog Brendan Rodgers över som huvudtränare efter att Roberto Martinez enligt uppgift ska ha tackat nej till jobbet. Rodgers lovade tidigt att den fotboll som han stått för under sin framgångsrika tid i Swansea även ska implementeras på Merseyside. Den fina fotbollen som 80-talets Liverpool med framgång stod för ska bli vägen mot Liverpools återkomst som en äkta stormakt i engelsk fotboll.
Hittills har denna transformation betytt ändrade hemorter för klassiska brittiska spelare som Charlie Adam och Andy Carroll, nyförvärv som Fabio Borini och Joe Allen samt en rejäl fokus på unga, egna produkter. Detta har än så länge lett till en 13:e plats i ligan efter en resultatrad bestående som lyder så här: 2-6-3. Man spelar alldeles för mycket oavgjorda matcher även om ett antal av dessa har kommit mot starka motstånd. Dock har man svårt för lagen i den nedre delen av tabellen. Idag väntar Wigan och det bör per definition betyda problem för Rodgers mannar.
Samtidigt finns det saker som tyder på att Wigan kan vara ett önskvärt motstånd för dagens rätt habila Liverpool. Latics är inte ett Norwich eller Stoke, utan man försöker kanske spelarmaterial till trots spela en passningsorienterad fotboll med fart från ytterbackar och den giftiga trion Maloney- Koné-Di Santo längst framme.
Frågetecknen är många i Liverpool. Man är väldigt beroende av Suarez målskörd för att kunna vinna matcher och när han ännu inte visat sig vara en målskytt av högsta rang, ja då uppstår problem. Ett annat problem är den överilade entusiasmen som råder kring lagets många unga spelare. Spelare som Andre Wisdom och Suso m.m har fått ganska stort förtroende under Rodgers och prisas av fansen. I min bok är inte det spelare som är redo att färga här och nu utan de är egentligen komplementspelare. Men det kanske ändå säger något om dagens Liverpool och var de numera står i fotbollsvärlden, att underbarnsstämplar delas ut till ett par halvintressanta ynglingar. Raheem Sterling är undantaget, där har Rodgers och Liverpool en spelare man kommer ha stor användning för kommande år och som redan nu är mogen nog att bidra.
Man måste helt enkelt rationellt dra slutsatsen att dagens Liverpool inte är ett lag för toppen utan man får rikta in sig på att plocka en Europaplats. Den där riktiga pangspelaren saknas i dagens lag, Gerrard är lite för gammal för att kunna bli det (och dessutom inte helt hemma i Rodgers fotbollsfilosofi) och Suarez är en 14-målsanfallare. Tabellplaceringen och min kritik till trots, är man nog ändå långsamt, långsamt på väg åt rätt håll.
Det är för tidigt för att säga hur bra eller dåligt årets Wigan är. Man känns relativt tryggt i spelsystemet och den tidigare nämnda anfallstrion skapar problem för de flesta lagen i serien. Man är dock inte det mest effektiva laget och man har ibland svårt att omvandla bollinnehav till faktiska målchanser. Ta förra matchen mot West Bromwich där man fullständigt spelar ut motståndarna första 25 bara för att kort därefter hamna i underläge 2-0. I en serie där det just nu finns ett par tre väldigt dåliga fotbollslag framstår ändå Latics som ett lag som bör stanna kvar i Premier League även detta år.
Liverpool får tillbaks ett antal spelare till denna match. Reina, Shelvey, Agger och Skrtel bör alla vara tillgängliga för spel igen vilket är glädjande nyheter för hemmalaget. Wigan däremot får alltjämt klara sig utan Antolin Alcaraz och Albert Crusat, medan James McArthurs närvaro är tveksam.
Kristallkulan
Wigan gör en bra match där man vinner bollinnehavet och chansmässigt är det väldigt jämnt. Okyla från anfallarna gör att Liverpool vinner inte helt logiskt med 2-1.
