Skillnaden stavas Ricardo
Från nedflyttningskandidat till topplag på ett par månader, det svänger snabbt i Bordeaux. Det är inga nya miljoner, inga spektakulära stjärnor som ordnat vändningen. Mirakelmedicinen heter istället Ricardo. En tränare som inger respekt.
Mellan 1996 och 2003 var Bordeaux det enda franska lag som varje år spelade i en europeisk cup. Därefter har två tunga år följt, trots att les Girondins faktiskt spelade kvartsfinal i UEFA-cupen så sent som våren 2004.
I media och bland supportrar känns det dock som en evighet sen Bordeaux var en ledande kraft i fransk fotboll. Tänk så snabbt man glömmer.
Nu talas det mycket om snälltåget Lyon, nyfödda PSG eller uppstickarna St Etienne. Bordeaux, tvåa i ligan, lunkar på nästan i skymundan och bra är kanske det. Sen nye tränaren Ricardo tog över i somras har det skett en mindre revolution på exklusiva träningsanläggningen le Haillan.
Hans ankomst blev tumultartad. Gamle Auxerre-tränaren Guy Roux anklagade Bordeaux för att ha anställt en ”polsk rörmokare” utan giltiga (franska) diplom. Helt enkelt någon som man inte borde anförtro lovande franska ungdomar till. (Jag lovar, han sa så. Jag hörde radioprogrammet själv.) Att Ricardo tidigare tränat PSG, en massa brasilianska lag och Brasiliens OS-landslag var tydligen inget värt. Diplomen var inte franska.
Efter det välkomnandet startade träningen och rutinerade mittbacken Afanou sa direkt till pressen ”Nu är det ingen som kommer till träningen i badtofflor längre. Nya tider!” De första veckorna innehöll tre träningspass per dag och inleddes med jogging 07:30.
Bordeaux har visserligen gjort två lyckade värvningar, Fernando och Smicer, och två mer tveksamma än så länge, Bruno Cheyrou och Denilson. Den stora skillnaden mot förra årets katastrofala säsong är ändå att spelare som underpresterade tidigare nu höjt sig.
Ständige avbytaren Afanou är ledaren i ligans bästa försvar. Ytterbackarna Jemmali och Jurietti var för dåliga och skulle bytas ut inför ligastarten. Nu spelar Jurietti i landslaget och Jemmali har varit lysande. Ricardo har lyckats motivera och lyfta fram kvaliteter som legat gömda alltför länge. En tränares viktigaste uppgift, eller hur?
Att han sen har lite speciella metoder överser vi gärna med. Även lagets stora portugisisktalande koloni verkar acceptera de dryga böter de får om skulle få för sig att prata sitt eget språk och inte franska när Ricardo hör på. De senaste matcherna har även bänkade spelare som Francia och Laslandes getts chansen. Båda har visat framfötterna ordentligt.
France Football uppmärksammar i veckan brassens taktiska kunskap. Ricardos förmåga att i ena matchen använda snabba spelare som Darcheville och Faubert för att i nästa köra med bollhållare som Smicer och Francia imponerar och försvårar för motståndarna att läsa Bordeaux spel.
Ricardo leder i helgen les Girondins mot PSG, ett lag han tidigare representerat både som spelare och tränare. FCGB har lika många poäng efter fjorton omgångar i år som efter nitton förra säsongen. Men nu kommer den period som ofta blir avgörande i Ligue 1. I november börjar avstängningar och skador göra sig gällande, så även i Bordeaux. Med Cheyrou och Perea på skadelistan och, framförallt, Planus och Jurietti avstängda blir matchen mot Paris en riktig värdemätare.
Allez Bordeaux!
