Tankar i veckan
"Jag skulle kunna säga någonting om Meriems ett-noll mot Marseille. Jag skulle kunna viga en artikel åt Adebayors röda kort. Jag skulle kunna gräma mig i en vecka efter 2-1 förlusten mot Marseille. Men det känns inte särskilt relevant just idag, inte då en föredetta Monaco spelare gått ur tiden. Mannen jag syftar på är David di Tommaso."
Livet är underligt ibland. Främlingar dör i sömnen varje dag, inget direkt speciellt med det utan det är en del av livet och, let's face it, vi bryr oss inte särskilt mycket om det. Men ibland tar man en paus, stannar upp och tänker efter lite på vem det egentligen är som har gått ur tiden. Speciellt för oss fotbolls intresserade (läs nördar) så existerar ett par sådanna stunder. Tänker först och främst på bilderna av Marc Vivien Foe som segnar ner och avlider eller på Miklos Fherer som apploderar domaren och sekunder senare ger hjärtat upp och han faller ihop. Sånna bilder etsar sig fast på näthinnan och vi tänker "fy fan vad hemskt" utan att egentligen begrunda att folks hjärtan ger upp dagligen och de segnar ihop, antingen hemma, på jobbet eller bara ute på stan.
Jag skulle kunna säga någonting om Meriems ett-noll mot Marseille. Jag skulle kunna viga en artikel åt Adebayors röda kort. Jag skulle kunna gräma mig i en vecka efter 2-1 förlusten mot Marseille. Men det känns inte särskilt relevant just idag, inte då en föredetta Monaco spelare gått ur tiden. Mannen jag syftar på är David di Tommaso.
Några av er kanske höjer på ögonbrynen och bröjar leta i hjärnan efter denne franske talang, men de flesta av er har förmodligen aldrig registrerat honom eller lagt honom på minnet. Sejouren i Monacos a-lag varade från säsongen 98/99 fram till säsongen 00/01 då han lämnade klubben för CS Sedan Ardennes som han sedan förblev trogen fram tills förra säsongen då han drog vidare till sin sista klubb FC Utrecht.
Åren i Monaco innefattade 14 a-lags matcher från start, bland annat några Champions Legaue matcher samt ett par inhopp, dock fick den kvicke mittfältaren aldrig göra mål för furstendömets stolthet.
Tommaso föddes 06-10-1979 i staden Échirolles, nära Sedan, den klubb som han höll på sedan barnsben, men den första klubb han representerade var AS Monaco som han kom till som en ung, dynamisk och talangfull yngling 1995, då var han 16 år gammal.
Debuten i a-laget skedde fyra år senare och den 20 årige yngligen gjorde ett hyfsat intryck på lagets ledare. Dock blev sejouren inte vad Tommaso hoppats på och han lämnade som sagt klubben 2001 och flyttade hem till sitt hjärtas klubb.
Tommaso blev löftet som aldrig blommade ut riktigt i AS Monaco, men stora utblommningen kom förra året i Utrecht då han röstades fram som årets viktigaste spelare i klubben. Och detta år började han minst lika bra som förra året. Vem vet vart det kunde ha slutat om inte kroppen gett upp.
Spelare och ledare hävdar att de alltid kommer minnas honom som en glad och öppen person som aldrig försökte fuska med träningen eller med det hårda jobb som han utsatte sin kropp för. Ett jobb som till sist fick kroppen att säga ifrån. Tommasos hjärta stannade under föregående natt. Han blev endast 26 år gammal.
Redaktionens tankar går till hans fru och deras lille son.
