Krönika: Jag är inte bitter
Ligan är nästan säkrad – detta för sjätte gången i rad, men ändå är man inte nöjda. Det saknas en pokal. Nämligen den mest ärofyllda i Europa, Champions League-pokalen. Men jag är inte bitter, bara aningen nedstämd.
Översteg efter översteg efter översteg, förbi Reveillere och ett skott rakt upp i krysset. Det var då Lyons drömmar om fortsatt Champions League-spel krossades. Det är dags att sätta sig ner, titta vad man gjort fel, åtgärda dessa fel innan man kan blicka framåt. För det saknas några spelare med hög kapacitet och framför allt så saknas det ett bra spelsystem. För 4-3-3 (eller 4-3-2-1) är ingen bra taktik att spela mot topplag som ovan nämnda Roma. Därför hade jag tänkt dra igång hjärnan (för en gångs skull?) och ge er Olympique Lyonnais anno 2007/2008.
Silly Season
Vi börjar längst bak. Coupet håller troligtvis två år till, men det är ändå viktigt att ge andra målvakter chansen. Vercoutre har enligt mig ingen potential att bli förstamålvakt i ett lag som Lyon. Tittar man över hela Frankrike finns det två målvakter som jag ser som heta alternativ. Man kan ta tillbaka Rémy Riou som är på utlåning till Lorient, en målvakt som har imponerat stort och mycket väl kan bli något, spelar även i U21-landslaget. En annan spelare som representerar Frankrikes U21-landslag är Nicemålvakten Hugo Lloris.
I försvaret är Nadir Belhadj klar sedan tidigare och det betyder att antingen Eric Abidal eller Jéremy Berthod kommer att försvinna till nästa säsong. Mycket talar för att det blir Eric som säljs till någon storklubb, där bland annat Real Madrid har visat stort intresse.
Mittfältet är nästa punkt och det är där de flesta spelarna lär försvinna. Sidney Govou har fått en chans för mycket och Alou Diarra har inte gjort många glada. Samtidigt tror jag att flera toppklubbar har fått upp ögonen för Tiago, där finns det pengar att hämta. Dock tror jag att Malouda stannar, Lyon kräver otroligt mycket pengar för fransmannen och vill sälja honom så dyrt som möjligt. Men det blir igen deal – den här sommaren. In kommer en ung och fräsch portugis som är välkänd. Vindsnabb yttermittfältare/forward som många gånger har jämförts med Luis Figo, född 1983 och har flertalet matcher med Barcelona, Ricardo Quaresma.
Sist men inte minst är Nilmar. Brassen som floppade totalt i Lyon har fått igång målproduktionen igen och gjorde 34 mål för Corinthians i brasilianska ligan. Han är definitivt värd en chans till. Snabb spelare som är bra i djupled.
Spelsystem/Startelva
Syfte: Få ett stabilt försvarsspel samtidigt som anfallsspelet förbättras längs kanterna.
Hypotes: Med rätt spelarmaterial räcker det till Ligaguld och möjligtvis Champions League-final.
Material: Elva hungriga spelare.
Utförande: Byt till ett 4-2-2-2 system.
Resultat: -
Slutsats: -
Ni läste rätt. 4-2-2-2 är nyckeln till framgång och jag tänkte ta en kort genomgång vad spelarna har för uppgifter.
Halvoffensiva ytterbackar som inte ska vara rädda att följa med upp i anfallet. Två defensiva mittfältare som ska ha mycket boll. I detta fall är det Juninho och Toulalan. Toulalans uppgift är att möta mycket boll och snabbt spela vidare till Juninho. På det defensiva mittfältet kommer Juninho längre ner i banan, vilket oftast betyder mer tid för längre bollar något som han är bra på, samtidigt kommer han inte allt för nära mål.
Vi har två otroligt offensiva yttermittfältare/forwards i Malouda och Quaresma och de ska slå mycket inlägg och springa i djupled och vänta på bollar från Juninho. I anfallet återfinns Nilmar och Fred. Med sin snabbhet springer Nilmar lätt ifrån 97% av Europas alla försvarare och med Juninhos bollar så kan han säkert göra 15 mål under säsongen. Fred fungerar mer som ett bollplank, ner och möta, spela vidare och sedan söka sig till straffområdet.
●●●
Har ni synpunkter? Mejla mig.
Fortsätt diskutera på forumet.
