Franco: Genial ekonom eller ordförande utan strategi?
Frågan är ställd om Sportings klubbordförande Filipe Soares Franco. Det finns många som ser honom mer som en ekonomichef. Detta beror på att han valt att ta en väg där en välskött ekonomi ska få klubben på fötterna.
Som de flesta vet så har Sporting enorma skulder, som värst var de uppe i ca 277 miljoner euro. Nu är man nere på 230 miljoner euro Av de 277 tidigare miljoner så var man skyldig banken ca 237 miljoner euro. Sporting har under de sista tio åren betalat räntorna för runt 75 miljoner euro. Klubben i sig var god för ca 320 miljoner euro runt 2007.
När José Roquette (ex klubbordförande) tog beslutet att bygga den nya José Alvalade hade han en fem års-plan på hur Sporting skulle få ordning på sin ekonomi. Man valde att bygga upp en del fastigheter som han hade tänkt tjäna pengar på. Som ett exempel i det har vi köpcentrumet Alvaláxia. Hans vision var att medan pappan i en familj var på fotbollsmatch så kunde frun och barnen umgås på Alvaláxia, antingen genom att gå på bio eller olika spelhallar eller gå runt i affärerna. Tanken vara att hela familjen skulle kunna vara på ett och samma ställe mer eller mindre. Tyvärr så skulle det visa sig att tanken var god men den gick inte runt och istället för att Alvaláxia skulle tjäna ihop en del pengar till klubben så började den kosta mer än vad den smakade.
Filipe Soares Franco har av sina oppositionsmedlemmar anklagats för att inte ha någon riktlinje på hur klubben ska ta sig ur detta. Att han saknar en strategi och inte har några visioner för klubbens framtid. Och att han är mer en anställd av banken än klubbordförande. Utan att ta parti för någon sida, så delar jag inte samma uppfattning som oppositionen i denna fråga. Bara de som inte vill se det kan vara av denna uppfattning. En sak är det att inte tycka att strategin är den rätta och att säga att det inte finns någon strategi.
Så vad har Filipe Soares Franco för strategi och framtidsvisioner för Sporting Clube de Portugal? Hans största och svåraste uppgift är att få ordning på klubbens ekonomi. Han har vid flera gånger sagt att om han lyckas reducera skulden från 277 miljoner euro till 150 miljoner euro så blir klubben lättare att sköta. Hur ska han lyckas då? Han hade några planer. Den första var att sälja lite av klubbens egendom.
Egendom som köpcentrumet Alvaláxia, Visconde, CUF kliniken och Health Club såldes för 50 miljoner euro, 40 miljoner fick man på en gång och de resterande 10 miljoner kommer att betalas i omgångar. Från 277 gick man ner till 237 miljoner euro under förra året.
Plan nummer två är att sälja runt 27,2 procent av klubbens aktier, det skulle resultera i ca 15 miljoner euro. Vilket skulle innebära att skulderna skulle ligga runt 222 miljoner euro. Detta skulle ha skett under sommaren 2007, men har fått flytas fram till sommaren 2008.
Lägger man till de 35 miljoner euro som Lissabons kommun fortfarande är skyldiga klubben, så är man nere på 187 miljoner euro i skulder. Man ska ha i åtanke att på dessa 35 miljoner euro kan läggas till ca 50 miljoner euro i ränta kostnader som klubben fått betala extra under tiden man väntat på att få pengarna från kommunen. Med andra ord om bara kommunen skulle ha betalat ut pengarna till Sporting samtidigt som man betalade ut till Benfica så hade Sporting varit nere på de 150 miljoner euro i skuld som Filipe Soares Franco anser att klubben kan leva ett hälsosamt liv igen.
En annan sak som Filipe Soares Franco har tvingats till är att dra ner på spelarnas löner, även om man har tvingats att höja visa spelares löner så har man reducerat lönekostnaderna en hel del. Det har gått tack vare att man har satsat på sina egna produkter, som de allra flesta vet så är de egna produkter, till en början i alla fall, billigare än att köpa in färdiga spelare. Men som precis allt annat i livet så finns det undantag och i Sporting så heter de Liedson, Moutinho och Veloso. På grund av lönesänkningarna man tvingats till så har man tappat några spelare, de två som jag kommer på just för stunden är Ricardo (Betis) och även João Pinto (Braga).
Jag vet inte vad ni tycker, men i mina ögon så har Filipe Soares Franco en strategi och en vision. Strategin är som sagt att få ner skulderna till en nivå där man anser att klubbens framtid är säkrad och det går ut på att sälja klubbens egendom och aktier upp kanske till hela 49 procent. Visionen är den att när man nått målet, så ska man återigen kunna satsa mer på själva sporten, och då menar jag inte enbart fotbollen.
Han har en vision om att under sin tid i klubben som klubbordförande att bygga en inomhusarena för friidrottarna, futsal, handboll och de andra sporterna som Sporting utövar förutom fotboll. Ett annat mål han har satt upp är att nå 100 000 medlemmar under sin mandat.
Men då det är främst fotboll som gäller så ska vi försöka koncentrera oss på det och hans visioner angående fotbollen. Hur mycket man än vänder och vrider på verkligheten så är Sporting en portugisiskklubb och spelar i en liga där man inte har samma ekonomiska fördelar som klubbarna i England, Spanien, Italien, Tyskland och ja varför inte Frankrike och Holland. Detta gör att man vare sig vill eller inte måste hitta på sätt för att få ekonomin att gå runt och ändå försöka hålla samma status som historien har gett klubben.
Att fostra och utveckla fotbollsspelare har blivit Sportings sätt att gå runt är allmänt känt. Som en av världens bästa fotbollsskolor har Sporting lyckats hålla sig kvar vid liv. Detta sätt kommer klubben att fortsätta med och man har gjort en relativ storsatsning genom att öppna en rad fotbollsskolor landet runt. Utan att ha ett exakt antal så tror jag det ligger på runt 15 olika skolor som Sporting kontrollerar nu. Nästa steg i denna satsning är Afrika, man vill bygga upp dessa fotbollsskolor i främst länder som Angola och Moçambique som är gamla kolonier till Portugal. Det på grund av Portugal är trots allt ett litet land och att man inte kan vänta sig att talangerna kommer att kunna produceras i samma takt. Av denna anledning har man nu börjat titta utanför Portugals gränser och spelare som Páez (Paraguay) och Rabiu Ibrahim (Nigeria) är två exempel på den nya scoutning som Sporting gör.
Det ska påpekas att ända sedan lite över ett år tillbaka så har Filipe Soares Franco gått ut och sagt att klubben inte är i samma behov av att sälja sina bästa spelare på samma sätt som innan. Spelare som Ronaldo och Quaresma hade i dagens Sporting inte blivit sålda så billigt som de blev för snart fem år sedan. De bästa spelarna kommer att få lämna först när klubben i fråga har bjudit det som står på spelarens köpklausul. Ett bevis på det är att Manchester United betalade 25.5 miljoner euro för Nani, när Nanis köpklausul låg på 20 miljoner euro.
Just att behålla talangerna som man producerar har varit det största problemet klubben haft, pengabehovet som man har haft har gjort att man fått göra sig av tidigt med spelarna. Vilket har lett till att till motsats till en annan av världens bästa fotbollsskolor, Ajax, så har man inte vunnit speciellt mycket i det sportsliga. Detta är en annan vision som Filipe Soares Franco har. Han vill se klubben, även när de ekonomiska problemen är över, ha en startelva där sju till åtta spelare kommer från de egna leden. Resterande spelarna ska man kunna lägga en större summa pengar på, något som man inte gjort ända sedan Jardel ankomst till klubben.
Personligen ser jag mig själv i hur styrelsen arbetar. Jag är beredd att inte vinna något mästerskap på ett tag till, så länge man följer denna plan. Hellre titel lös än att vakna en dag med nyheten att klubben får stänga dörrarna. Dock anser jag att Sporting saknar någon i styrelsen som kanske inte är så gentleman mässig av sig . Sporting saknar någon som kan slå näven i bordet utåt, men kanske även inåt. Tyvärr så har Filipe Soares Francos ledarstil visa nackdelar också. Naturligtvis så ska man vara en gentleman. Men är det någon, som kan portugisiskfotboll, som tror om, ja säg FC Porto och Pinto da Costa, skulle infinna sig i att Lissabonkommunen inte betalat ut pengarna som de är skyldiga? Vi pratar inte om två – tre år, det har nu gått snart fem år. Pinto da Costa hade samlat ihop hela norra Portugal och ställt sig utanför kommunhuset tills han fått en check av politikerna.
En annan sak till är all denna provokation från domarbasen Vitor Pereira, som gång på gång provocerar Sporting när han utnämner domarna till Sportingmatcherna. Ett sista exempel är domaren Bruno Paixão som ska döma Boavista – Sporting. Samma domare som på ett kirurgiskt sätt under säsongen 03-04 såg till att Sporting blev utan chans att vinna ligan just i en match mot Boavista på bortaplan.
Som jag skrev i början av denna artikel så har Filipe Soares Franco både en strategi och vision för Sporting Clube de Portugals framtid. Sen kan man diskutera om det är den rätta. Det som gör mig kanske orolig är att oppositionen pratar en del, men när det är valdags så har de inget att komma med själva.
Nu har du fått en någorlunda neutral information, kom gärna in på forumet och ge din åsikt.
