Krönika: Portugisiska råskinn
João Pinto (FC Porto), Paulinho Santos (FC Porto), Fernando Couto (FC Porto), Jorge Costa (FC Porto), Bruno Alves (FC Porto), Petit (Boavista/Benfica), João Pereira (Benfica/Braga), Rafael (Vitória SC), Flávio Meireles (Vitória SC), Carlos Fernandes (Sporting/Braga), Rochemback (Sporting), Tonel (Sporting), Marco Caneira (Sporting), Sandro (Vitória FC) Vad har alla dessa spelare gemensamt?
Inom den portugisiska fotbollen så har vi inom historien fått uppleva riktiga råskinn till spelare och andra som varit eller är på gränsen till det. Namnen ovan är en lista på spelare som är erkända råskinn eller ligger på gränsen till att bli det. Listan är lång som ni ser och då har jag bara valt ut ett få tal spelare. Vad behöver hända för att vi skall få fason på eländet? Detta är inget försök att peka ut någon klubb på något sätt. Nu råkar FC Porto vara den klubb som kopplas med större delen av dem nämnda spelarna, men som ni såg så har både Sporting och Benfica haft eller har sina råskinn.
Under åren som jag har följt portugisisk fotboll så har man fått följa deras framfart. Ibland har det varit två spelare som haft egna dispyter. Två som direkt ploppar upp i mitt minne är Paulinho Santos vs. João Pinto. Här kan ni se en av många dueller spelarna emellan. Fernando Couto är en annan ”pärla” som inte behöver någon närmare presentation. Jorge Costa är en annan FC Porto-legend som också kunde få hjärnsläpp. I den nya generationen FC Porto-råskinn finns Bruno Alves. Skillnaden mellan honom och de redan nämnda är att han sällan blir varnad, än mindre utvisad för sina hjärnsläpp. Grejen med Bruno Alves som blir lite komiskt är att både hans tränare Jesualdo Ferreira och hans far denna säsong gått ut och sagt att han får oförtjänt med kritik. Det är smått komiskt att någon som gjort detta och detta och detta skall framställas som guds bästa barn.
I Benfica så hade vi under några år Petit som gick för långt ibland. Nu har man Bynia som är på god väg att kunna ställa sig på sidan av de redan nämnda råskinnen. Men det är nog ändå João Pereira, forna Benficaspelaren nu i Braga som ändå är värst av alla kandidater. Detta är det senaste påhoppet av denna yngling. Men hans lista av grova påhopp är enorm och han har även fått betala för det. Här fick han smaka på sin egen medicin av den forna Vitória SC råskinnet Rafael.
I Sporting har vi också haft vår beskärda del av råskinn eller spelare som är på gränsen till att bli det. Carlos Fernandes som är uppfostrad i Sporting är kanske en av dem. I årets trupp har vi tre spelare som enligt mig är på gränsen. Caneira, Tonel och Rochemback är farligt nära att gå över gränsen. Här kan ni se Caneira ge och smaka på sin egen medicin.
De mindre klubbarna har naturligtvis sina råskinn och spelare som är på gränsen till att bli det. Den värsta, enligt mig, är kanske Flávio Meireles. Även om han har lugnat ner sig på senare tid så finns det händelser där han klart gått över gränsen. Sandro, lagkapten i Vitória FC, hade en riktigt otäck grej som han gjorde under försäsongen. I en match mot Naval så sparkade han på en liggandes motståndares huvud. Noterbart är att han inte har fått någon som helst straff för sin spark.
Jag har pratat om råskinn och spelare som är på gränsen till att bli erkända råskinn. Var drar jag gränsen? Min gräns är när en spelare under en och samma säsong är inblandad i liknande situationer som dem som jag länkat till. Ta en spelare som Bruno Alves som i stort sett under alla matcher har någon fuffens för sig. Medan en spelare som t ex Bynia som under sin första säsong i Benfica hamnade i fokus en del gånger. I Sporting har vi redan nämnt tre spelare som inte tvekar att gå in i närkamperna på ett allt för onödigt tufft sätt. Detta är ett typiskt exempel på spelare som är på gränsen.
Ibland blir man förvånad över att ingen skadats allvarligt för det har varit rejäla påhopp som vi under åren fått bevittna. Är det vad som krävs för att vi skall slippa se dessa onödiga påhopp? Varför gör inte disciplinkommittén något åt dessa påhopp som inte har något med fotboll att göra? Jag menar en till två matchers avstängning blir det oftast och när de försöker vara riktigt hårda så blir det tre matcher. Behöver någon dö för att alla skall tänka till? Visst jag kanske överdriver något, men å andra sidan så räcker det med en fel tajmad armbåge som träffar på fel ställe och då kan det gå riktigt illa.
Detta är absolut inget som enbart händer i portugisisk fotboll, det händer i alla länder och i alla ligor. Men då jag skriver under portugisisk flagga, så vänder jag mig åt vårt håll.
