FC Twente – Sporting 1-1 (Oförtjänat vidareavancemang)
Traditionens makt är mäktig, på tidigare sex möten mot holländska klubbar hade Sporting aldrig förlorat vidareavancemanget, det vart inte så heller i det sjunde mötet. Men ikväll var det kanske första gången vi inte förtjänade att gå vidare. Rui Patricio blev den osannolika hjälten i den 95:e minuten. Holländarna fick lära sig läxan att inte lägga sig på försvar på ett dyrt sätt.
Steve McClaren gjorde inga ändringar i sin starelva förutom avstängda Boschker som ersattes av Mihaylov i målet. Paulo Bento i sin tur ändrade om i startelvan en del. Rui Patricio fortsatte i målet, Abel ersatte Pedro Silva som högerback, Polga och Carriço är givna som mittbackar, André Marques ersatte Caneira som vänsterback. På mittfältet fick Veloso fortsatt förtroende som defensivmittfältare, Moutinho och Matías fick fortsätta på mittfältet, Yannick ersatte Simon som vänsterinnermittfältare. Uppe på topp fortsatte Liedson och Postiga.
Sporting kunde inte ha fått en sämre start i denna viktiga match, redan i den andra minuten så visade man återigen upp en sovande försvar, Douglas vann duellen mot Polga och nicken kom så hård att Rui Patricio inget kunde göra för att hindra holländarnas ledningsmål. Bara tre minuter senare så var Twentes N´kufo ytterst nära att öka på ledningen. Dock så vaknade Sporting till betydligt tidigare denna gång, i förra matchen tog det 20 minuter innan man såg en reaktion. Ikväll så kom första skottet på mål redan i den 6:e minuten men skottet vart en munsbit för Mihaylov.
Yannick som inte hade många rätt under hela matchen hade sin bästa prestation redan i den 11:e minuten då han lyckades springa med bollen under kontroll ett par meter för att sedan skjuta och tvinga målvakten till en svårare räddning. Sakta men säkert började man se hur holländarna drog sig tillbaka. Att maska hör till fotbollen, dock är det rätt ovanligt att en hemmamålvakt får domarnas ögon på sig redan vid den 9:e minuten. Sporting fick mer bollinnerhav men det endast på grund av att hemmalaget började spela med elva man bakom bollen. Detta gjorde att Sportingspelarna inte hade mycket utrymme att spela på, samt att när man sedan står stilla och väntar på bollen gör det inte lättare.
Sportings mittfält existerade knappt under hela matchen. Enda mittfältaren som var med under hela matchen var Moutinho. Han hade ibland sällskap av Veloso men inte allt för ofta. En man kunde inget göra mot Twentes fem som ibland vart sex spelare på samma yta. Detta gjorde att Twente kunde när de ville hålla bollen inom laget och tvingade Sportingspelarna att springa och jaga bollen. Moutinho skapade sig ett bra avslutningsläge i den 17:e minuten, men skottet täcktes av Douglas huvud, bollen for ner till armen och visa Sportingspelarna ropade på straff, något som hade varit hårt dömd i mitt tycke. Resten av halvleken fick vi se Sporting med mer boll men utan att vinna speciellt mycket mark. Holländarna kändes desto farligare så fort man försökte anfalla. Men sanningen är den att man nöjde sig tidigt med 1-0 ledningen och det skulle straffa sig riktigt ordentligt senare i matchen.
Inför andra halvleken så gjorde Paulo Bento ett byte, han tog ut den osynliga Matías och tog in Pereirinha. Direkt efter avspark till andra halvleken så kunde man se att Steve McClaren sagt till sina spelare att försvara ledningen för kung och fosterland. Twente försökte inte ens att kontra och gav all initiativ till Sporting. Men ett handlingsförlamat Sporting kunde inte utnyttja det. Man var orörliga och de få gånger man fick fart på benen så tappade man bollen. Ironiskt och motsägesfult så var det ändå holländarna som i den 53:e minuten vara nära 2-0 genom Douglas på ännu en hörna.
Yannick, som för övrigt är en gåta att han fick 90 minuter ikväll, lyckades så när komma helt fri mot Mihaylov, men den sista dragningen vart för lång och chansen försvann lika fort som den dök upp. Inget stämde för Sporting och Paulo Bento bestämde sig för att göra slut på byten genom att plocka ut Postiga och André Marques till förmån för Caicedo och Simon i den 63:e minuten. Minuten efter fick Liedson sin första riktiga målchans när han hoppade högre än Douglas men nicken gick rakt på Mihaylov. I en av de få kontringarna som Twente försökte med var man nära ännu en gång, men Abel lyckades nicka bort bollen. Nu vaknade hemmalaget till något och bara någon minut senare så var Tioté nära men Rui Patricio var vaken och räddade Sporting. Under dessa minuter öppnades matchen något, Sporting tog tillvara på att Twente lämnade sin egen planhalva och kontrade så pass bra att Caicedo slog ett bra inlägg till Liedson som nickade över. Detta gjorde att Twente återigen ställde fram den berömde bussen framför sitt eget mål.
Det fanns inget utrymme och ett bevis på det var när Polga fick springa ostörd fram till sista 25 meterna och tvingades skjuta då inga lagkamrater gjorde sig passningsbara. När matchuret tickade in på matchens sista tio minuterna så hade både undertecknad och Sportingspelarna börjat ge upp tanken om Champions Leaguespel till hösten. Hemmalaget hade inga som helst problem att styra bort Sporting från sitt mål. Caicedo hittade man mest på mittfältet för att försöka få känna på bollen.
Just Caicedo skulle ha en stor betydelse i matchens slutresultat, i matchens sista fem ordinarie minuterna så kom hans tyngd och fysisk till sitt rätta och han var nära att klacka in kvitteringen i den 90:e minuten. Domaren lade till fem tilläggsminuter, i mitt tycke lite för lite med tanke på all maskning som Twente gjorde från minuten man gjorde sitt mål. Twente gjorde livet enklare för Sporting för nu var det verkligen bara att rensa framför sitt eget mål som gällde. Sporting och framförallt Caicedo pressade och pressade, i den sista tilläggsminuten pressade Caicedo fram en hörna. Rui Patricio tittade mot Paulo Bento efter klartecken för att gå upp till hörnan, Paulo Bento viftade med händerna fram ett ja och TV-bilden visade Rui Patricio göra en sprint och be Moutinho avvakta någon sekund. Moutinho slog hörnan just där Rui Patricio parkerat sig, denna hoppade högst och med en rätt misslyckad nick fick han tillräckligt fart på bollen att den studsade på en motståndare och in i mål.
Kontrasten var enorm, på ena sida låg rödklädda spelare och på den andra sidan vilt hoppande grönvitrandiga spelare. Jag kan känna en viss sympati för de rödklädda för vi gjorde inte mycket för att förtjäna detta vidareavancemang. Men samtidigt så frågar jag mig vart har den holländska offensiva fotbollen, som vår ökända Simon Berglind hyllade, tagit vägen? Enbart av skälen att tråkfotbollen inte vann så kan jag känna en viss glädje över att vi lyckades ta hem denna kvalomgång. För det vi visade upp räcker inte speciellt långt. Frågan är vart problemet ligger, vi känns tunga och orörliga vilket inte alls är vanligt. Ett ord till Steve McClaren är rätt åt dig, ditt hånleende hela matchen fick vad den förtjänade också.
Till de på andra sidan motorleden så får ni ha lite mer tålamod, festen vart kort denna gång och Abola får ändra sin första sida till morgondagens tidning.
Arena: De Grolsch Veste, i Enschede
Publik: 24 000
Domare: Laurent Lannoy Stéphane (Frankrike)
TWENTE: Mihaylov; Stam, Douglas, Wisgerhof, Rajkovic; Brama, Janssen; Stoch (Rukavytsya, 78), Perez (Tioté, 58), Ruiz (Vujicevic, 90) och Nkufo.
Avbytare: Paauwe, Heubach, Kuiper, Tioté, Akram, Vujicevic och Rukavytsya.
Tränare: Steve McClaren
SPORTING - Rui Patrício; Abel, Daniel Carriço, Polga, André Marques (Vukcevic, 63); Yannick, Veloso, Moutinho; Matías Fernández (Pereirinha, 45); Liedson och Hélder Postiga (Caicedo, 63).
Avbytare: Tiago, Rochemback, Vukcevic, Caicedo, Caneira, Tonel och Pereirinha.
Tränare: Paulo Bento
Varningar: Postiga
1-0 Douglas (1m)
1-1 Wisgerhof (90+5)
