The Reis Situation
Jonathan Reis fick sitt stora genombrott under den första halvan av denna säsong. Sedan dess har han inte tränat med laget och ingen vet riktigt varför, men det spekuleras i personliga problem. I denna text synar vi hans första tid i PSV, genombrottet och vad som egentligen har hänt nu.
Brasilianaren Jonathan Reis kom till PSV för tre år sedan, närmare bestämt sommaren 2007. Sedan dess har hans tid i klubben till stor del kantats av disciplinära problem. Det kanske mest påtagliga exemplet för detta var när han var lite för ivrig att få börja träna igen efter att ha fått gipsa om foten. Så, utan någon större eftertanke (får vi hoppas) tog han av sig gipset själv, alldeles för tidigt, började träna och slog upp sin skada igen. Huub Stevens blev rasande och flyttade ner Reis till ungdomslaget.
- Vi varnade honom redan för ett tag sedan. Läkarna hade planerat en röntgen av hans fot för att uppdatera sig om läget men han kom aldrig dit. Nu måste han bevisa att han vet vad professionell fotboll handlar om och det får han göra i ungdomslaget, sade Stevens.
Fyra månader senare var det dags igen. Reis hade fått tillåtelse att åka hem till Brasilien för att närvara vid sin mors begravning, men han missbrukade förtroendet genom att komma hem för sent. Straffet blev dryga böter.
- Vi har beslutat oss för att straffa Jonathan för sitt beteende. Han kom för sent och kom upp med ursäkter om en missad taxi, att han hade glömt att boka returresan, och så vidare. Vi hade en seriös konversation om hans beteende och det verkade som att han förstod vad vi ville ha fram. Men, det är inte första gången vi har varit tvungna att prata så här. Vi kan bara hoppas att det kommer att fungera för Jonathan och PSV, meddelade Jan Reker.
Allt fler började tvivla på hans påstådda talang och Reis började nämnas i samma mening som andra misslyckade brasseimporter såsom Tardelli och Fagner. Hans egen förklaring till varför det inte lossnade var att han hade svårt att anpassa sig och således längtade hem.
- De första månaderna var tuffa. Det var kallt, jag kunde inte språket, fotbollen var annorlunda och maten var inget vidare. Det var mycket nytt och bara nu, efter två och ett halvt år, har jag vant mig vid Holland. Nu är jag glad här.
- Innerst inne hade jag bara en känsla: åk hem, åk hem, åk hem. Jag var inte ensam, det fanns folk runt omkring mig, men jag kände mig ensam. Det hade inget att göra med PSV utan problemet låg nog hos mig. Det är ganska svårt att förklara men jag tänkte ’vad gör jag här egentligen.’
2009 kom vändingen. I slutet av januari lånades han ut ett halvår till brasilianska FC Tupi i division fyra. ”Det var en klubb från den staden där min fru bodde. Anledningen till att jag ville dit var för att komma närmare henne, för fotbollen var det ingen högre nivå på och jag undrade om fjärdedivisonen i Brasilien egentligen var min framtid.”
Så var inte fallet, skulle det visa sig, även om tiden i Tupi var nödvädig för Reis. Enligt honom själv kom vändningen efter att hans första barn, Caique, föddes den 26 maj 2009.
- Då insåg jag att förändringar var nödvändiga. Mina vänner, min familj, min mamma och min agent undrade vad jag egentligen höll på med och folk i PSV pratade om mitt beteende. När jag tog mig tid att kolla tillbaka på mina första två år i PSV förstod jag att det jag hade gjort var fel. Jag undrade sen vad jag ville att min son skulle säga till mig när han växer upp: ’pappa, vad håller du på med?’ eller ’jag är stolt över dig, pappa’.
Nu var frågan om PSV hade viljan och orken att satsa på honom igen. Trots att han verkade mognare och mer harmonisk hade många tröttnat på honom. Men det var en person som hade orken, och den personen såg på Reis med helt nya glasögon. Nyanställde tränaren Fred Rutten hade ingen särskilt bred anfallsbesättning och därför flyttades Reis upp under försäsongen för att kunna visa vad han gick för. Rutten visste precis hur han skulle handskas med Reis. Ibland ignorerade han honom, ibland peppade han på honom, ibland berömde han honom och ibland tryckte han ner honom.
- Jag visste vad han ville uppnå med sin behandling. Han ville bara att jag skulle infria hans förtroende. Därför gjorde jag allt för att göra det, inte nödvändigtvis för hans skull, utan mest för min.
Det gav resultat. När Toivonen började dippa och Koevermans åkte på en långtidsskada fick helt plötsligt Reis chansen från start med jämna mellanrum. Och den tog han tillvara på genom att göra flera matchavgörande mål. När brassen sedan blev bänkad och istället fick agera inhoppare vek han inte ner sig, utan blev lagets superavbytare.
När så den första halvan av säsongen rundades av kunde vi konstatera att tålamodet med Jonathan Reis äntligen hade betalat sig. 20 matcher, med alla tävlingar inräknade, blev det, och i dessa gjorde han sammanlagt åtta mål innan vinteruppehållet och semestern var ett faktum. Reis åkte i vanlig ordning ner till Brasilien och sedan dess verkar det ha gått utför – igen.
När han inte anslöt sig med resten av truppen den fjärde januari tog spekulationer fart i media. PSV skrev på sin hemsida att det var på grund av ”personliga omständigheter”, men medierna ville såklart precisera detta. Man påstod till en början att Reis son hade blivit sjuk och att han därför stannade i Brasilien för att ta hand om honom. När han sedan den åttonde januari flög ner till Valencia för att ansluta sig till övriga laget trodde många att det inte var något allvarligt. Men nästföljande morgon skickades han hem till Eindhoven där han skulle genomgå en blodundersökning då PSV misstänkte att han ådragit sig en influensa. Detta svalde inte medierna och i stället hävdade man att Reis var dopad, innan detta slogs tillbaka ganska omgående från PSV:s läkare: "Det rör sig absolut inte om doping."
Ingen utomstående vet egentligen vad som har hänt och allt fler bisarra rykten har börjat ta fart. Det rör sig om allt möjligt; kokain, kriminalitet, HIV, depression, etcetera. Att spekulera känns bara onödigt och respektlöst så vi får helt enkelt vänta på den officiella förklaringen. Till dess vet vi bara att ”det är mer komplicerat än en influensa och att det kan ta tid innan han är tillbaka,” vilket Rutten har låtit sig meddela.
