Viktig seger!
Sporting är inne i en bländande form, man inte bara vinner sina matcher nu men man gör det snyggt! Igår bjöds vi på en stundtals attraktiv fotboll som inte setts till på José Alvalade sista två – tre åren! Efter 20 magiska minuter hade Sporting säkrat tre poäng!
Carlos Carvalhal går en liten strid med portugisiska fotbollsexperter, dom påstår att Sportings allt bättre fotboll är mycket tack vara formationen 4-2-3-1, medan tränaren i sig säger att så inte är fallet alls. När alla gick och väntade sig en 4-2-3-1 formation så överraskade han alla experterna med att mönstra upp en 4-1-3-2 formation. Med Rui Patricio i målet, João Pereira fick ersätta Abel igår, Polga och Tonel bildade mittlås, medan Grimi fick fortsatt förtroende. På mittfältet fick Pedro Mendes spela helt ensam framför försvaret. Framför sig hade han Izmailov till vänster, Veloso till höger och Moutinho som spelfördelare. Uppe i anfallet hade Liedson denna gång Saleiro bredvid sig. Som ni kan se så ställde Sporting upp med sitt starkaste lag i frånvaro av Carriço och Yannick.
Paulo Sérgio och sitt manskap hade under hela veckan stått för något av en patetiskt försök till mind games mot Sporting. Han ställde upp sitt lag i en 4-1-4-1 formation. Nilson mellan stolparna, Alex och Andrezinho tog varsin kant, medan Lazzaretti och Voldomiro bildade mittbackspar. Femmannamittfältet bestod av Moreno framför mittbackarna, João Alves och Nuno Assis framför honom, medan Desmarets återfanns till vänster och Rui Miguel till höger. Roberto fick spela ensam uppe på topp.
Som jag tidigare nämnt så hade Vitória SC under förra veckan varit lite aggressiva i media, det pratades om hur man skulle åka till Lissabon och plocka tre poäng och gå förbi Sporting i tabellen. Man sade nej till Sportings önskan att spela matchen först idag (måndag) och stämningen mellan klubbarna var inte direkt den bästa när den löjliga ursäkten till domaren Bruno Paixão blåste igång matchen. Kanske lite på grund av dessa nämnda saker, eller kanske helt enkelt på grund av den formen som Sporting visar upp för stunden, så gjorde man denna process kort för bortalaget.
Sporting chocköppnade matchen med en intensiv och snabb fotboll, passningsspelet och rörelsen hos spelarna var det som utmärkte sig främst. Man fick första hörnan direkt i matchens första minut, där Grimi var oerhört nära att ge hemmalaget ledningen direkt. Grimi var den spelaren som av någon anledning kom i avslutningslägen, i den 6:e minuten så stod han för ännu ett försök, men denna gång rakt på Nilson. Minuten senare skulle Grimi få in bollen bakom Nilson. Veloso slog en frispark som hittade Grimi, i solklar offside, argentinaren slängde sig och fick på en kanon nick som inte gav Nilson en chans.
Dom 35 007 på läktarna hann knappt fira första målet innan det var dags för att fira tvåan. Bortalaget tog avspark, man passade bollen tre gånger inom laget bakåt, när Lazzaretti hade bollen som siste man kom Liedson förbi och snodde bollen hur enkelt som helst från brassen. Liedson sprang några meter innan han lobbade bollen över Nilson i det högra krysset. Ett superbt mål! Sporting hade fått en drömstart av denna viktiga ligamatchen, och starten hade kunnat blivit ännu bättre, för bara tre minuter efter Liedsons 2-0 mål så stod Saleiro för en makalös uppvisning där han snurrade Nilson och rullade in 3-0 målet, ett mål som dock underkändes för offside, TV reprisen visade tydligt att det inte var i närheten av offside. Drömstart på matchen av Sporting, men mardrömstart för dom resternade två lagen på plan!
Den unga anfallaren skulle bara behöva vänta ytterligare åtta minuter innan han gjorde ett godkänt mål, och vilket mål sedan! Liedson tog emot bollen på mittplan, drev upp den och stod för en kanon passning till Saleiro, som vann duellen mot mittbacken och kom fri från snett vinkel mot Nilson. Målvakten vaktade ut anfallaren, som inte lätt sig stressas utan bara chippade bollen över Nilson och 3-0 var ett faktum!
Sporting bjöd på en mycket underhållande fotboll och hemmapubliken kunde bara ställa sig upp och applådera sitt lag. Bortalaget var som om dom inte kommit ut till match, Paulo Sérgio valde vid 3-0 underläge att ändra både på startelvan, ut gick João Alves och in kom anfallaren Douglas, och spelformationen från 4-1-4-1 till en mer klassiskt 4-4-2. Svårt att säga om det berodde på detta eller om det var Sportingspelarna som började tänka på returmatchen mot Atlético de Madrid, men sanningen är den att man lugnade ner sig och började spara på energi, eller som Paulo Sérgio efter matchen antydde bränna tid. Tycker inte man kan säga det, för så fort laget inte tog en anfallsmöjlighet så buade hemmapubliken, men även om det nu var så att Sporting brände tid så är det inget ovanligt för alla lag gör det när det passar dom, oavsett om det är ett brittsikt, spanskt, portugisiskt, svenskt eller italienskt lag.
Bortalaget fick sin allra bästa målchans i den 36:e minuten när Tonel missade en nertagning, men mittbacken tillsammans med Rui Patricio stressade Roberto till den graden att han sköt utanför trots mer eller mindre öppet mål! Detta fick fart på hemmalaget igen som avslutade dom sista tio minuterna av halvleken som man inlett i dom första tjugo minuterna. Izmailov var nära men hans skott gick över i den 42:a minuten. Halvlekens sista farlighet kom efter något som fick mig att minnas tillbaka till den ryska klapp – klapp ishockey från 70 och 80-talet. Moutinho, Izmailov, Liedson och Saleiro rullade upp bortalaget med snabba och korta passningar, Saleiro, osjälviskt passade till Liedson som gick på avslut, tyvärr inte bättre än att Nilson kunde rädda, ett anfall som definitivt förtjänade ett bättre öde!
Andra halvleken kom inte upp i samma kvalité för hemmalaget, det stod klart tydligt att det som spelarna hade mest i åtanke var att spara på krafterna och dra ner på tempot. Något som varken hemmapubliken eller bortalaget uppskattade. Som jag redan nämnt så antydde Paulo Sérgio att Sporting maskade och han poängterade att när småklubbar gör detta så kritiseras man för det men när en storlag gör det så är det lugnt. Personligen tycker jag det finns en stor skillnad när man maskar och när man drar ner på tempot och tvingar motståndarlaget att jaga boll, för det var inte förens på tilläggstiden som Sportingspelarna började försöka hålla bollen vid sidlinjen.
Den andra stora skillnaden från första till andra halvleken var att matchen hårdnade till rejält, efter noll varningar i den första halvleken så delade pajasen Bruno Paixão ut sju varningar i andra halvleken. Sporting kontrollerade matchen, bortalaget försökte men man var inte direkt farliga, Rui Patricio tvingades inte till en räddning förens vid den 66:e minuten, då han lämnade en farlig retur på skottet från Desmarets, men Grimi hann först och rensade ut bollen till hörna. På den efterföljande hörnan så gjorde Valdomiro 3-1, han fick relativt enkelt komma upp och nicka otagbart för Rui Patricio.
Nu fick bortalaget lite vind under vingarna och började att försöka pressa tillbaka Sporting, ett Sporting som under en stund kändes oförklarligt nervösa och det försvarspel som man visat upp sista fyra matcherna var som bortblåst, men trots detta så var man det laget som skapade dom två följande målchanserna, men både Saleiro först och sedan inhopparen Matías som lyckades skjuta alldeles för högt. Med sju minuter kvar så lyckades inte Rui Patricio fullt ut med en utboxning, Douglas försökte sig på en cykelspark och tvingade Rui Patricio till en fin räddning. Sporting försvaret darrade till lite nu och fem minuter senare så tvingades Rui Patricio till en superräddning på en frispark slagen av Andrezinho, Rui fick ett finger på bollen och styrde den till stolpen, mål där och det hade blivit oerhört nervöst. Istället så rede man ut bortalagets sista desperata försök att komma närmare och rodde hem dom tre viktiga poängen om kampen av fjärdeplatsen!
Bruno Paixão är bilden av den usla domarnivån inom den portugisiska fotbollen. Han kanske inte är en korrumperad domare men han har ingen som helst känsla för fotboll. När han inte blottar sig för kvinnliga poliser så är han horribel ute på fotbollsplan. Igår hade han inte heller assisterande domare av klass, Sportings första mål kom från en solklar offside, några minuter senare så vinkade samma assisterande felaktigt för offside och snuvade Saleiro på ett snyggt mål.
Vitória SC skrek på straff vid två situationer, den första på en hands av Polga i första halvleken, Tv reprisen visade en Polga som först får bollen på magen innan den sedan snuddar hans högerarm, sedan skall man ha i åtanke att han inte rör armen alls i någon rörelse för att hindra bollen från att gå förbi honom. Den andra straffen är på hands på Saleiro i andra halvleken. Handsen är solklar, däremot så är det oerhört märkligt att ingen reagerar hur Valdomiro hoppar med sina händer på Saleiros axlar och hindrar spelaren från att gå upp och nicka bort bollen. Veloso kanske förtjänade att syna det röda kortet när han gick in lite väl hårt mot en motståndare i den 55:e minuten.
Sportings tre bästa
5 poäng Liedson
3 poäng Rui Patricio
1 poäng Grimi
Arena: José Alvalade, i Lissabon
Publik: 35 007
Domare: Bruno Paixão (Setúbal)
SPORTING - Rui Patrício; João Pereira (Pedro Silva), Tonel, Polga, Grimi; Pedro Mendes, Miguel Veloso (Matías); João Moutinho, Izmailov; Saleiro och Liedson (Caneira)
Tränare: Carlos Carvalhal
Vitória SC – Nilson; Alex; Gustavo Lazaretti, Valdomiro, Andrezinho; João Alves, Moreno; Rui Miguel, Nuno Assis och Desmarets; Roberto.
Tränare: Paulo Sérgio
Varningar: Valdomiro (54), Veloso (55), Moreno (59), Liedson (71), Lazzaretti (73), Moutinho (82), Tonel (86)
1-0 Grimi (7)
2-0 Liedson (8)
3-0 Saleiro (20)
3-1 Valdomiro (66)
