Krönika: Värvningarna som inte blev av
Besvikelsen är stor bland Girondins de Bordeaux's supportrar efter att transferfönstret stängde vid midnatt natten till fredag.
Förhoppningarna vara stora efter förra säsongen. Vi slutade på andra plats och var direktkvalificerade för UEFA Champions League, efter två tunga säsonger när laget inte levt upp till våra förväntningar.
Både manager Ricardo och Presidenten Jean-Louis Triaud pratade om att två, tre klasspelare skulle förstärka truppen och eventuella förluster skulle ersättas.
Det började också lovande när Johan Micoud återvände från Werder Bremen. Micoud var en förgrundsgestalt när vi senast vann ligan 1999 och en populär spelare. En lysande start på transfermarknaden, men sedan började kaoset.
Ricardo deklarerade att han ville behålla Bruno Cheyrou och Denilson som varit på lån. Men vi köpte inte loss Cheyrou, trots att det sagts att vi skulle göra det. Hans prislapp var låg och uttalanden om att han var för dyr blev rent pinsamma när han skrev på för Stade Rennais.
Denilson's lönekrav för omöjliga att acceptera, ingen annan klubb har hittills kommit överens med brassen som en gång var världens dyraste spelare när han gick till Real Betis.
En vänsterspringare och en klassforward var vår prioritet under resten av sommaren. Men sommaren har karakteriserats av en lång rad spelare som varit "nära" att skriva på. Mest intressanta av dessa har varit brasilianske VM-spelaren Zé Roberto (som slutligen valde Santos FC) och Daniel Carvalho från CSKA Moskva. I det senare fall strandade affären
på prislappen.
De tre spelare som vi trots allt lyckades värva under augusti känns som osäkra kort. Nigerianske landslagbacken Joseph Enakarhire (lån från Dynamo Moskva) kan nog vara en vettig värvning med tanke på vårt svajiga försvar dom senaste matcherna. Men okände brassen Wendel (som ska ersätta Cheyrou) och problembarnet Stéphane Dalmat känns som panikvärvningar i brist på bättre.
Vad beror detta fiasko på kan man undra? Två teorier är att president JLT har hållt för hårt i penningpungen och att Ricardo har haft beslutsångest när första prioriteterna misslyckats.
Vi går en oviss säsong till mötes och det är tyvärr långt till januari. Att vi ska lyckas i Champions League känns inte allt för troligt.
Allez-y les Girondins!
Kent Hedlundh
Girondinssupporter sedan 1982