Nya grepp – samma resultat
Trots ett snöpligt kryss mot Rennes bjöd Bordeaux på mycket nytt.
Matchstatistiken kan skvallra om en helt vanlig Bordeaux-match. Ledning mot Rennes för att sedan tappa segern efter okoncentrerat försvarsarbete på övertid. 1-1. Just de siffrorna ljuger.
Vid avspark kände vi igen spelarna, det var allt. Nye tränaren Paulo Sousa hade kört hårt i veckan, både taktiskt och vad gäller fysiken. Les Girondins klev ut med en trebackslinje för första gången det här milleniet. Detta efter fem dagar med sin nya stab.
Vi som vant oss vid lågt försvarsspel satte kaffet i halsen när Briand och De Préville pressade vid offensivt straffområde – understödda av våra ytterbackar som väl nu döps om till wing-backs?
Och det fungerade. Den första dryga halvtimmen gav oss en glimt av vad Sousa vill ha. Mycket bollinnehav utan långa lyror mot en ensam Briand på topp. De få gånger Rennes kom upp spelade FCGB sig ur pressen.
Våra tre mittbackar klarade sig godkänt. Unge Koundé stack, naturligtvis, ut mest. Med två kollegor centralt kunde han kosta på sig flera offensiva rusher med gott resultat.
Men truppen har egentligen bara tre mittbackar av kvalitet. Klarar sig Sousa ens till slutet av säsongen med långsamme Lewczuk som alternativ på bänken? Tveksamt. Förhoppningsvis testar han istället nyblivne 19-åringen Till Cissokho från juniorlaget. Där har vi två meter mittback med en eftertraktad vänsterfot som borde luftas under våren.
”Det var mycket nytt i sättet att spela. Jag tror det behövs lite tid innan vi ser våra starka sidor, men vi är verkligen på rätt väg. Det känns.”, menade Jules Koundé efter slutsignalen.
Rykten om nya mittbackar dyker upp i parti och minut. Just i dag verkar veteranen Jérémy Mathieu (Barcelona, Valencia…) var ett tänkbart namn.
Roligast var att se ytterbackarna. Att Sabaly skulle klara sin mer offensiva roll var väntat. Det var ändå vår evige hackkyckling Poundjé som var på bäst spelhumör. Han levererade till och med ett par fina inlägg – och bjöd på flera tunnlar. Ta i trä.
***
Även om Bordeaux gjorde sitt mål efter vilan så höll den nya taktiken bara en halvlek. Spelarna orkade helt enkelt inte slutföra Sousas idéer längre än så. Centralt på mittfältet hade vi en ovanligt blek och osäker Otávio tillsammans med en ibland övertänd Basic. Den duon behöver ett par tränargenomgångar till.
Det gäller även Kamano i anfallet. Hans styrka har tidigare legat i soloräder. Det nya spelsättet må vara offensivt – det kräver ändå en taktisk disciplin som Kamano inte har, än. Briand var Briand – alltid smart, sällan bländade. Bäst i anfallet var i stället den pånyttfödde De Préville som bör ha plockat in några pluspoäng i Sousas bok.
***
Bordeaux har inte haft en så här dålig poängskörd sedan säsongen 1995/96. Någon magisk förändring skedde inte heller över några dagar. Hoppet finns ändå där igen. För Paulo Sousa har ambitioner och lite av det han vill få fram syntes redan under söndagen.
Mest nöjd var portugisen med Sabaly och Poundjé, det berättade han på presskonferensen. Trots krysset var han också tillfredsställd över hur hela laget agerat:
”Jag spelar för att vinna. Men allt jag hade bett om fick jag se, någon gång under matchen. Visst, vi tappade orken i slutet. Jag tycker ändå att det var en match vi borde ha vunnit.”
Nu väntar två veckor där truppen ska råda bot på sin ”alldeles för dåliga fysiska status”, nöta in en trebackslinje, testa wing-backs och allt annat som det nya tränarteamet ska utveckla under den vår vi ser som en transportsträcka till augusti.
