Del X: Övergångarna som aldrig blev av
I den här artikelserien har vi samlat några av historierna om de övergångar som kunde blivit av men som av diverse anledningar i slutändan gick i stöpet.
Så var slutligen dags för den sista delen av den här artikelserien och som jag redan utlovat blir det en specialare. Nämligen kommer dagens artikel handla om några av de största namnen i fotbollshistorien – vars karriärer kunde sett väldigt annorlunda ut om deras uteblivna omgångar blivit till verklighet. Kort och gott en Old School-special.
Tusen tack till dig som varit med och läst under de senaste två veckorna. Jag är säker på att jag i framtiden återkommer med fler artiklar inom detta ämne då det fortfarande finns mängder med historier kvar att förtälja.
Diego Maradona till Sheffield United
Vi inleder med att backa bandet nästan 40 år tillbaka i tiden, närmare bestämt till 1978. Den dåvarande tränaren för Sheffield United, Harry Haslam, begav sig då till Argentina i hopp om att hitta en ny talang att ta med sig tillbaka till England. En dag fick han syn på en ung grabb som fick honom att tappa hakan vid namn Diego Maradona. Ett bud värt 200 000 pund förbereddes och trots att Maradona endast var 17 år vid den här tidpunkten ska han ha varit beredd att lämna Argentina för att inleda sin proffskarriär. Flygbiljetten ska redan ha varit bokad när folk omkring supertalangen försökte trissa upp priset, vilket gjorde att Sheffield drog sig ur affären och i stället valde man att ta med sig Alex Sabella för en något billigare penning. Även om Sabella hade en habil karriär kan den inte jämföras med Maradonas.
Franz Beckenbauer till Inter
”Der Kaiser” är ett namn som fortfarande står oerhört högt i kurs i Tyskland. Försvarsgeneralen vann bland annat VM och fick vid två tillfällen motta Ballon d’Or efter att ha utsetts till världens bästa spelare. Flera år dessförinnan var han ytterst nära en övergång till Inter då hans stora dröm var att spela i Italien, som på den tiden ansågs ha den bästa ligan i världen. Avtalet var redan undertecknat, men fick hävas då Italiens regering i samma veva införde ett förbud mot att värva utländska spelare. Anledningen? Att Italien blivit utslagna ur VM av Nordkorea. Året därefter gjorde AC Milan ett försök med Beckenbauer och lovade att förbudet snart skulle hävas, vilket det inte gjorde och i stället blev han kvar i Tyskland under hela sin karriär bortsett från två sejourer i New York.
Gabriel Batistuta till Ipswich Town
Trots en stor längtan efter att få testa på spel i Premier League blev det aldrig så för Batistuta. Manchester United försökte gång på gång, men lyckades aldrig kontraktera argentinaren. Det gjorde inte heller Ipswich – som hade sin chans 1994. På den tiden tillhörde han Fiorentina, som nyligen tagit steget upp till Serie A efter ett år i andraligan. Batistuta var inte helt tillfreds med sitt avtal och gav i intervjuer en vink om att han helst av allt ville fortsätta karriären på de brittiska öarna. Rykten började spridas om att ”Viola” var överens om Ipswich gällande en affär värd 2,9 miljoner pund, men i slutändan lyckades man i stället övertala sin målspruta om att stanna genom att förbättra hans kontrakt.
Paul Gascoigne till Manchester United
Sir Alex Ferguson spenderade nästan tre decennier som tränare i Manchester United och var av förklarliga skäl med om otroligt mycket. Det han enligt egen utsago grämer sig mest över i efterhand är att han aldrig värvade Gascoigne. Det såg han nämligen ut att lyckas med 1988 då mittfältaren lovat Ferguson att han skulle skriva på dagen innan den skotske tränaren åkte på semester. Det skulle dock inte dröja länge förrän ett telefonsamtal skulle förstöra hans vistelse då det visat sig att Gascoigne – trots sitt löfte – valt att skriva på för Tottenham. Detta eftersom den engelska huvudstadsklubben lovade att köpa ett hus åt den då 21-årige spelarens familj, vilket fick honom att vända Ferguson ryggen.
Alfredo Di Stefano till Barcelona
Den argentinske legendaren har en stark koppling till Real Madrid efter sina elva år som spelare och diverse andra uppdrag där. Saker och ting hade dock kunnat varit väldigt annorlunda i dag. När Di Stefano skulle lämna Sydamerika var han nämligen överens med både Real Madrid och Barcelona samtidigt (!). Anledningen till detta är att Barcelona gått via River Plate – som fortfarande ägde hans rättigheter – medan Real Madrid i stället förhandlat med Millonarios – som var den klubb han spelade för. Den spanska regeringen föreslog till en början att han skulle spela vartannat år i Barcelona och vartannat i Real Madrid, men efter många om och men gav Barça upp och resten är, som man säger, historia.
» Del IX: Iniesta, Ribéry och Gündogan
» Del VIII: Nedved, Rakitic och Cech
» Del VII: Modric, Falcao och Robinho
» Del VI: Neymar, Agüero och Reina
» Del V: Rivaldo, Drogba och Pato
» Del IV: Ronaldo, Müller och Kahn
» Del III: Totti, Kaká och van der Vaart
» Del II: Zlatan, Zidane och Lahm
» Del I: Ronaldinho, Gerrard och Bale
