Krönika: Solen skiner återigen över Leith
Den pinsamma och platta förra säsongen med den förnedrande cup-finalsförlusten som grädde på moset, känns efter helgen så ofantligt långt borta. Plötsligt har vi en sansad manager som säger de rätta sakerna på presskonferenserna och inte en bortkommen clown som styr skeppet. En spelartrupp som osar av självförtroende och som står upp när det smäller. Solen har börjat skina över Leith igen!
Den fruktansvärda förra säsongen är glömd. Nye managern Pat Fenlon har sakta men säkert lyckats med det han lovat. Att återinföra stoltheten, vinnarmentaliteten och framförallt den tuffhet som saknades i laget. Plötsligt har den tvehågsna mentaliteten och de hängande huvudena forsvunnit och ersatts av kaxiga blickar och stentuffa tacklingar på planen. Den grön klädda spelarna är inte längre några man kör med hursomhelst. Hoppet och en positiv känsla har återigen börjat spira över Easter Road Stadium i Edinburgh.
Det bevisar om inte annat den strålande säsongsinledningen och helgens seger i cupen mot de bittra rivalerna från andra sidan stan. Förra säsongen fick vi stryk av allt och alla och blev ordentligt överkörda av Hearts i Cupfinalen. I helgen återställdes dock både ordningen och stoltheten i och med segern mot Hearts. Förklaringen stavas Pat Fenlon. Den försynte irländaren som plockades över till Easter Road i mitten av förra säsongen, då Calderwood fått alldeles för lång tid på sig att vissa precis hur usel han egentligen är som manager. Inte nog med att Calderwood inte hade pondus. Han gick dessutom ut offentligt och sa att han ville bort från Hibernian. Inte så genialiskt, varken gentemot fansen, klubben eller spelarna. Men så plötsligt fattad Rod Petrie och övriga styrelsen äntligen ett klokt (om än i början ett väldigt ifrågasatt) beslut då man plockade in Pat Fenlon från Bohemians i den irländska ligan.
Fenlons första analys var klockren. Det saknades både vinnarskallar och tuffhet i truppen, liksom vinnarmentalitet i laget. Storstädningen efter förra årets usla säsong var därför väntad. Vad som var mer förvånande var hur Fenlon men små medel och på kort tid lyckades plocka exakt rätt spelare som krävdes för de tänkta förändringarna. Men det krävdes mod. Stort mod. Bort försvann klubblegender som Stack, Riordan, Murray och O’Connor. Spelar som gjort mycket för klubben tidigare, men de senaste åren blivit alldeles för bekväma och dåliga för lagandan. Istället plockade Fenlon in Deegan från Coventry, Clancy från Motherwell, Taiwo från Carlisle, Cairney från Partick Thistle, McGivern från Man City. Spelare som alla idag är givna i startelvan. Inte för att de är grymma spelartalanger- utanför att de är vinnarskallar och tjurskallar utan dess like. Spelar som står upp för laget när det smäller. Spelare som spelar tufft och gör det jobbigt för motståndarna. Spelare som saknats i Hibernian de senaste tre åren.
Lägg därtill återkomsten (om än på lån) av Leigh Griffiths. Som förra säsongen visade potential men hade alldeles för hett humör både för sitt eget och laget bästa. Griffiths har förvandlats under Fenlon. Nu visar killen hjärta för klubben och har dessutom redan hunnit med att panga in 13 mål i ligan. Det hade inte varit möjligt under Calderwood.
Framtiden ser med andra ord mycket ljus ut igen. Ännu ljusare skulle den bli om man skrev ett längre avtal med Fenlon och såg till att värva Griffiths permanent i januari.
