Hamilton - Motherwell 1 - 2
Historiskt ligaguld! *uppdaterad*
Efter en på alla sätt kaotisk afton står det klart att säsongen 2011/2012 är Montpelliers. Laget har vunnit Ligue 1 för första gången i historien och firandet har bara börjat.
Staden står i lågor:
Undertecknad finns på plats på Montpelliers stortorg (place de la Comédie) två timmar innan matchstart med vänner och en hel drös supportrar, familjefädrar som die hard fanatister. Det dröjer inte länge förrän bengaliska eldar tänds både här och där samtidigt som flaggor rör sig fram och tillbaka. Fyrverkerier avfyras också och en del smällare eller dylikt kastas mitt ibland folk vilket tvingar hela massan att stundtals röra sig ifrån bomberna. Det hela var klart jämförbart med en krigszon, men sen så var det ju också så mycket mer än bara en match - en titel stod på spel.
fotnot:
Hela tillställningen hade naturligtvis varit förbjuden på en Allsvenskarena.
Bra start:
Matchen drar igång och Montpellier inleder förtroendeingivande med mycket bollinnehav och både en och två chanser som kunde resulterat i mål.
Kallduschen:
Efter en inledning som lovade väldigt gott kom en tidig kalldusch i form av ett mål i baken. Kapo stod för en kanonnick och målade på en hörna. 1-0!
Jag och resterande fans (både i Auxerre och hemma på Montpelliers stortorg) sjönk ihop fullständigt. Luften gick ur oss allihopa och spelarna verkade inte mycket piggare dom.
A New Hope (1977):
Nej, varken stjärnornas krig eller dess figurer kom att delta, men hoppet och glädjen infann sig på nytt efter att Montpellier kom att kvittera i matchminut 32. En fin spelsekvens avslutas med att Camara kommer in i straffområdet från höger, har läge att skjuta men väljer att passa Utaka på borte stolpen. Nigerianen gör inga misstag utan kvitterar. 1-1!
Kaosperiod 1:
En stor skara Auxerrefans kastar in toapapper och tennisbollar på plan och målbur. Jourdren inser att det kommer innebära en fördröjning av matchen, men bestämmer sig tidigt för att städa undan. Efter att ha beskådat vår keeper sparka tennisbollar i cirka 1,5 minut kommer övriga funktionärer samt spelare och hjälper till. Lite komik över det hela men också en oerhörd frustration, inte minst bland oss supportar. Matchen fördröjs med 10 minuter då domaren plockar in båda lag i omklädningsrummen.
Andra halvlek:
Matchen drar igång igen och spelarna börjar rulla boll för att komma igång rent fysiskt. Montpellier inleder halvleken som den första, med mycket bollinnehav och målchanser framåt.
Kaosperiod 2:
Mitt under pågående spel kastas en bengal in på plan just bredvid Jourdren som direkt lämnar målet, och båda lag lämnar återigen planen. Auxerres finest' protesterar med diverse handlingar medan domarna diskuterar matchens utgång under vad som tycktes vara en evighet. Polisstyrkor kommer in och står uppradade med sina sköldar som om det vore ett uppror på gång. Till slut, när åtminstone undertecknad trodde en seger skulle tilldelas Montpellier och vi skulle krönas mästare, ja då tar faktiskt polisen tag i saker och för helt enkelt ut en hel läktarsektion ur arenan. Matchen sätts igång och det en 15-25 minuter för sent.
(Andra) Andra halvlek:
Matchen är äntligen igång igen och det känns märkligt, kan inte sätta mig in i hur spelarna känner sig men det är nog rätt jobbigt för dem med att vänta så länge på att få spela.
Glädjerop:
Trots att det står 1-1 vilket skulle innebära att man vinner ligatiteln, trots detta är det bortalaget som har kommandot och ser ut att gå för ett ledningsmål. Det skulle heller inte dröja länge förrän dagens lirare, Utaka, skulle slå in sitt andra mål i nätmaskorna och sätta Montpellier i en otroligt bra sits. 1-2!
Stadskärnan fullkomligt exploderar, och sällan har jag dansat omkring med samma antal okända människor. Vi skriker, vi hoppar, vi undviker bomber och fyrverkeripjäser, men framförallt firar vi vad som komma skall; ligaguldet.
Sömnpiller:
Matchen spelas av sista 10-15 och är ett rent sömnpiller för den neutrala åskådaren. Vi fans ropade dock glatt över varje framgångsrik passning inom laget. Et la Paillade Allez! Allez!
The End:
Domaren blåser av matchen, och ärligt talat hinner man inte uppfatta något ifrån tv-skärmen då den blå-orangea röken snabbt lägger sig omkring oss. Men vad spelar det för roll? Vi är mästare! Montpellier är mästare! Fotbollen är fan i mig mästare!
Allez les Pailladins!
