Intervju med Robin Strömberg - en av få svenskar på ön
Efter Mikael Eklunds berättelse om livet på Island har han nu passar över bollen till en elva år yngre kollega från Tollarp. Robin Strömberg har varit Mjällby AIF trogen sedan 2009 undantaget förra säsongen då han hade den goda smaken att testa på Isländsk division 2-fotboll i Þór Akureyri. Vi tog ett snack med herr Strömberg om hans korta vistelse i Europas mest glesbefolkade land där han bland annat berättade om när supportrarna skanderade "Vi behöver ingen batman, för vi har Robin Strömberg"
Det finns många olika steg att ta i sin fotbollskarriär, men du gjorde något så ovanligt som att gå till Island och Thór Akureyri, hur kom det sig?
Vi hade pratat om utlåning redan tidigare under våren då konkurrensen var hög i Mjällby.
Jag tror vi hade sju-åtta anfallare vid det tillfället.
Vår dåvarande tränare, Peter Swärd tyckte dock inte utlåning var aktuellt vid det tillfället.
Dagarna gick och det svenska transferfönstret stängde.
Jag satt en hel del på bänken inledningsvis i allsvenskan utan att direkt få speltid.
Helt plötsligt, som en blixt från klar himmel, dök detta alternativet upp.
Det isländska transferfönstret var öppet längre än det svenska och det var på så vis det öppnade sig en möjlighet.
Vad visste du om Island innan du flyttade dit?
Jag visste att det var ett mycket fint land med massor av fenomen i naturen att se.
Min mamma hade alltid velat åka dit så lite hade man hört från henne också.
Vulkaner, varma källor och gejsrar var ungefär det jag visste om landet.
Vad visste du om Isländsk fotboll innan du flyttade dit?
Landslaget hade man ju sett några gånger mot Sverige och de brukade alltid ha någon profil från någon större liga t.ex. Premier League.
På klubblagsnivå visste jag inte alls mycket.
Året innan hade jag en lagkompis, Adam Larsson, som flyttade till Keflavik på Island.
Han berättade lite om livet där och hur fotbollen var, anmärkningsvärt är dock att detta var i Reykjavik, jag skulle flytta till Akureyri som var något helt annat skulle det visa sig.
Beskriv hur de var att leva på Island?
Att leva på Island var helt klart en skillnad jämfört med Sverige.
Jag flyttade från fastlandet till en ö och bodde i en lägenhet, ovanpå klubbstugan, med utsikt över planen.
Bredvid mig i ett "mini-hus" bodde en amerikan i laget (tillsammans med 3 amerikanska tjejer), Giuseppe "Joe" Funicello.
Vi två kom varandra väldigt nära och det blev så att vi umgicks i stort sätt varje dag.
Joe hade spelat för klubben tidigare och nu kommit tillbaka efter en tid i finländska ligan.
Vi delade på en bil som vi körde runt med och besökte platser och sevärdheter runt omkring, tränade extra i form av gym eller fotboll i vår inomhushall.
Det blev en hel del aktiviteter hemma också som FIFA (jag förlorade ALDRIG!) och matlagning.
Efter ett tag värvade klubben in en annan amerikan, målvakten Josh Wicks, som fick bo i rummet bredvid mig.
Hur var kvalitéen på islands näst högsta liga?
Kvalitéen på ligan var väl så där.
Vårt lag var ganska överlägsna och vann ligan, det var dock stora skillnader på hur man tänker fotboll på Island jämfört med i Sverige.
På Island sattes din fysik på prov på ett helt annat sätt, framförallt som forward.
Många långa bollar från backlinjen gjorde att du var tvungen att stångas mot stora starka mittbackar.
En annorlunda spelidé om man jämför med hur vi spelar i Mjällby.
Kan man säga att kick `n` rush-myten stämmer med hårda killar som slår långbollar?
Ja det var lite så.
Generellt så hade alla lag två stora mittbackar som man skulle tampas med.
Vårt lag försökte ändå stundtals spela bollen på marken men det var inte alltid planen tillät detta.
Överlag skulle jag dock säga att Kick 'n' rush-myten definitivt stämmer.
Vilket är bästa minnet? Får jag gissa på dina två mål borta mot Bolungarvik?
Fotbollsmässigt håller jag givetvis det högt.
Vi låg under med 1-0 med bara 15 minuter kvar, jag lyckades stänka in 2 mål och vände på steken.
Det var givetvis fantastiskt skönt och viktigt eftersom vi ännu inte hade vunnit någon bortamatch under säsongen.
Ett annat starkt minne är när vi skulle spela derbyt mot KA Akureyri, det andra laget från Akureyri, så kom många av våra fans med svenska flaggor och sjöng något på isländska om att "Vi behöver ingen Batman, för vi har Robin Strömberg".
Hur var ligan publikmässigt?
I Thor Akureyri fanns Islands bästa fans.
Det var åtminstone det jag fick höra av alla mina lagkamrater när jag kom dit.
Jag fick höra massa historier om när det åkt buss i 4 timmar och fansen kommit fram till matcherna med bengaler osv.
Jag fick samma uppfattning.
Om vi hade högst publiksnitt låter jag vara osagt, men de trogna supportrarna som var där hördes definitivt.
Jag skulle tippa på att vi hade ett publiksnitt på 500-1000 personer per match.
När det var derby mot KA Akureyri så skulle jag säg att det var uppemot 2000 personer på läktaren.
Hur gick det att kommunicera?
Folket på Island pratar mycket bra engelska, skulle nästan kunna hävda att de pratar bättre engelska än vad vi gör i Sverige.
På så sätt var det inte problem med kommunikationen varken på eller utanför banan.
När det gäller det isländska språket så är det faktiskt inte så himla stor skillnad från det svenska.
När jag hade varit där ett tag kunde jag en del fraser och förstod faktiskt en hel del isländska också.
Men som sagt, 3-4 månader är alldeles för kort tid för lära sig hela det isländska språket!
Har du varit på Island innan, om inte beskriv första intrycket?
Nej, jag hade aldrig varit på Island tidigare men jag kan definitivt tänka mig att besöka landet igen.
Första intrycket var: månen.
När du kliver av planet i Keflavik och ska ta dig in till Reykjavik så kör du längs en lång rak väg.
Det enda du ser på dina sidor är sten, sten och åter sten.
Grått och trist med lite berg i bakgrunden, det finns verkligen ingenting att se, jag trodde jag var på månen först.
Sen helt plötsligt kommer Reykjavik, som är en fantastiskt fin stad.
Akureyri, där jag bodde, ligger 40 minuter med flyg från Reykjavik och vill man se Island på nära håll, utan alla turister så är denna stad perfekt.
Nära till naturen och mycket fin miljö.
Finns det någon/några spelare som du mötte eller spelade med som var av riktigt hög klass?
Det fanns helt klart bra spelare i ligan, inte bara i vårt lag.
Jag minns vi mötte en eller ett par spelare som gjort matcher i Premier League, även om jag inte kan deras namn så minns jag att det var bra fotbollsspelare.
Nu tror jag även att David James gått till någon klubb på Island (ÍBV), vilket givetvis höjer intresset för ligan.
Skulle du tänka dig att någon gång återvänd till Island?
Absolut, jag fick ett bra intryck av hela landet och ligan är helt klart på uppgång.
Det gick bra för er förra året, saknar du laget eller landet?
Det är klart att man stundtals saknar det hela.
Det var ändå en väldigt häftig tid jag hade där och jag fick väldigt bra kontakt med vissa spelare som man gärna skulle åka tillbaka till.
Är du nöjd med sejouren som helhet?
Det hela var ett stort äventyr och en erfarenhet som jag bär med mig resten av livet.
Visst kände man ibland att man kunde presterat bättre men samtidigt var det en så pass stor omställning, med nytt språk, nya människor och helt ny spelidé.
Som sagt en stor erfarenhet som jag redan nu känner har gjort mig till en bättre fotbollsspelare och kommer att fortsätta utveckla mig som fotbollsspelare.
Undertecknad tackar Robin Strömberg och önskar honom lycka till!
