Crewe - Cheltenham1 - 3
Kroatien fortsatt obesegrat mot Italien (1:1)
En rafflande slutomgång i Grupp C väntar efter att Kroatien under torsdagskvällen åter gav ett världslag problem då man spelade oavgjort mot Italien.
Sviten fortsätter, gruppen lever och Kroatien måste än en gång flytta berg för att bli ett av två lag som fortsätter sin EM-resa vidare in i de senare omgångarna. Efter gårdagkvällens 1:1 mot Italien står det klart att Vatreni med stor sannolikhet åtminstone måste bjuda upp rejält mot världsmästarna Spanien och få till om inte en vinst, så defintivt inte en förlust. Hårda bud.
Det var en match med två ansikten det här (som vanligt får ni klicka HÄR för matchhöjdpunkter och referat). I första halvlek: ett smått fantastiskt, pånyttfött Italien som under 45 minuter stod upp likt 11 fältherrar på planen och alltid verkade ha lösningar på varenda hinder de kroatiska spelarna ställde dem inför. Andrea Pirlo var i en klass för sig och gav definitivt svar på frågan om vem som var match-i-matchen-vinnaren mellan honom och Luka Modric. Ibland lånade Italien ut bollen till motståndarna, vilket vi förvaltade med intentioner till kontringar och halvchanser som bara någon enstaka gång ledde fram till farligheter. Italien dominerade - Kroatien låg och lurade och väntade på omställningar som Jelavic och Mandzukic med alla till buds stående medel försökte omvandla i nätkänning.
Stipe Pletikosa fick för första gången detta mästerskap sträcka ut ordentligt och tvingades på egen hand rädda sitt lag vid några tillfällen. Innan halvleken var slut fick dock även han kapitulera när Pirlo strax utanför straffområdet på ett mästerligt sätt skjuter en frispark över den kroatiska muren och in i mål. Kroatien i brygga och det var nog fler än jag som kramade kudden hårt där hemma och bad om att halvtid skulle komma fortare än kvickt. Matchinledningen blottade nämligen försvarsbrister hos Kroatien som visade att Corluka/Schildenfeld får det svettigt när laget försöker flytta upp och lämnar kvar dem en-mot-en med italienska anfallare. Inte världens tacksammaste uppgift, men den kan ändock göras mindre klumpigt än vad vårt mittlås lyckades med inledningsvis.
Slaven Bilic hade inför pausvilan identifierat problemen och skred till verket. In med Rakitic centralt i banan, högre upp med Modric och flytta ut Mandzukic lite till höger i planen. En 4-2-3-1-liknande formation tog vid, lagdelarna komprimerades, spelarna stod närmre sina motståndare samtidigt som Kroatien ökade aggressiviteten och pressen på bollhållaren flera snäpp. Detta parat med att Italien allt för tidigt börjar bevaka en allt för bräcklig ledning gav mycket snart Kroatien övertaget i matchen.
Inte särskilt långt in i andra delen ger de rödvitrutigas spelövertag resultat när Strinic hittar rätt med ett inlägg från vänsterkanten. Italienska försvarare agerar virrigt för en sekund och det är allt Mandzukic behöver för att trycka in bollen bakom Buffon. Målet är rena tändvätskan för såväl spelare och Bilic som supportrar. Om Kroatien redan från början i matchen åtnjöt ett supporterstöd fullt i klass med det man brukar ha på hemmaplan under ordinarie landskamper följde nu hysteri. Glömmer vi bort bengalerna på planen var stämningen i Poznan magisk.
Laget tog med hjälp av publiken över matchen och var bättre än Italien, som inte tilläts komma till fler farliga lägen. Istället var det Kroatien som hade de bästa chanserna och intentionerna, dock saknades koncentration nog att stänga matchen och där och då bli klara för avancemang. Att bli besviken är dock svårt då det klart och tydligt syntes att spelarna i den andra halvan av matchen gav allt för varandra och verkligen lämnade kvar hjärtat på planen. En fullfjädrad laginsats med massor av kämpaglöd och jävlaranamma ger oss rättvist ett oavgjort resultat efter en skakig och darrig matchinledning.
Kroatien stör än en gång ett av världslagen i en stor turnering och kan efter ikväll, oavsett när man tvingas åka hem från Polen/Ukraina vara stolta över sin insats. Italien gör en ruggigt bra match totalt sett men är ändå inte tillräckligt bra för att kunna rå på sina adriatiska grannar som nu måste ha satt rejält med griller i skallen på sina motståndare efter en imponerande förlustfri matchsvit.
Trots underbara kroatiska insatser hittills i turneringen kan det alltså i slutändan falla sig så att laget missar kvartsfinal, även om man lyckas hyfsat mot Spanien. Det kan till syvende och sist bli en räknehistoria där målskillnad avgör den här stentuffa gruppen efter tre omgångar. Jag tänker inte dra alla möjliga scenarion, de artiklarna kan ni ändå läsa överallt, men konstaterar att det gärna får sluta med kroatisk vinst, eller oavgjort med många mål när vi möter Spanien. Självklart får också Trapattoni i sista gruppspelsmatchen gärna förbereda något alldeles speciellt för sina landsmän i deras möte mot Irland. Gruppen är därmed fortsatt mycket öppen och jag vill med säkerhet påstå att såväl Kroatien, som Italien och Spanien hade haft en självklar plats i kvartsfinalerna om lagen spelat i vilken annan grupp som helst.
Nu måste dessvärre ett av tre mästerliga landslag bort och för att det inte ska bli Kroatien krävs alltså ännu en bragd av en hop spelare som redan nu i många fall överträffat sig själva. En liten titt bland spelarintervjuerna efter matchen ger en dock knappast en känsla av att det här är ett lag som är nöjda eller mätta på EM-spel. Konsensusen är att det vi gjorde mot Italien idag ska vi göra ännu bättre mot Spanien på måndag och efter allt vi hittills åstadkommit och genomlidit tillsammans förtjänar Slaven Bilics sista version av Kroatien bättre än ett uttåg i gruppspelet. En fantastisk utmaning väntar!
Betyg
+++: Mandzukic
++: Rakitic
+: Strinic
ITALIEN - KROATIEN 1:1 (Pirlo 39'/ Mandžukic 72')
Stadion: Poznan
Domare: Howard Webb (Engleska)
KRO: Pletikosa, Strinic, Schildenfeld, Corluka, Srna, Vukojevic, Modric, Rakitic, Perišic (68. Pranjic), Jelavic (83. Eduardo), Mandžukic (90+4. Kranjcar).
ITA: Buffon, Maggio, Chiellini, Bonucci, Motta (62. Montolivo), Marchisio, Giaccherini, De Rossi, Pirlo, Balotelli (69. Di Natale), Cassano (83. Giovinco).
