Med trion vid rodret finns inte en chans att Lens åker ur

Ett guldrött brödraskap med mångsidig sammansättning. Frankrikes bästa sportsliga ledning. Idag spelar de första matchen av den svåra andrasäsongen. Det är lätt att flyga iväg och glömma bort vem man är, dags att påminna Frankrike om vilka vi är.

När solen plötsligt bröt igenom de tjocka moln som legat över nejden i dagar glittrade spelarnas ögon. Vild glädjeyra rådde. Segerarkitekten själv stod vid sidlinjen och höll marskylan stången. Lättnaden svedde hans kavajskörtar medan de segrande trupperna firade på Stade Bollaert. Allt medan den ljuva läktarsången lyfte högre och högre upp i skyn. Lens var klara för uppflyttning till Ligue 1.

Han sa åt sina spelare att han skulle hänga med på en öl en annan dag, han var tvungen att finjustera formationen innan han avslutade dagen. I vardagsrummet korkade Franck Haise upp en flaska Clos Mont-Olivet och hällde upp i glas. Han och taktiken blev ett i ljuset av en bordslampa. Han älskar vin, den gode Haise.

I en intervju med La Revue du vin de France, (fransk tidskrift om vin), pratade tränaren om sitt intresse för drycken.

- Jag hade mer ledig tid när jag var spelare än idag. Först besökte jag vingårdarna Bernard Baudry, Mark Angeli, Philippe Alliet. Några år senare Clos Rougeard. Det var så magiskt att jag förlorade tidsuppfattningen, jag hade ingen aning om jag var där i trettio minuter eller tre timmar, jag blev helt uppslukad.

När skymningen sänkte sig var formationen och målsättningen inför kommande säsong glasklar: 3-4-1-2 och behålla sin plats i högstaligan.

Ödmjukheten tog dem hit
Fjorton månader senare satte Lens punkt för en bländande återkomst som under säsongen besegrade PSG, Monaco, Marseille. Femton andra lag hade en större budget, mäktiga nyförvärv och skickliga tränare med tjusiga CV;n längs sidlinjen.
Trots det överträffade Lens både sina egna och andras förväntningar och landade på en sjundeplats.

-Vi måste fortsätta utvecklas hela tiden, vi kan inte luta oss tillbaka och tro att det går att göra samma sak om och om igen, vi kommer aldrig att bli passiva. Om vi går runt leendes med medaljen runt halsen vi inte komma långt, vi måste förbli ödmjuka, alltid veta var vi kommer ifrån och vilka vi är. Det glömmer jag aldrig, och det är min uppgift att påminna spelarna om detta när jag upplever att det saknas.

På frågan om målsättningen inför denna säsong svarade Franck Haise;

-Vi har ambitioner och hoppas på en lika fin säsong som den föregående, men jag vill upprepa presidentens uttalande, vårt huvudmål är att stabilisera klubben i Ligue 1, steg för steg och under många år framöver.

Femstjärnigt förhållande
Oavsett framgångarna så kommer vägen framåt bero på hur väl Joseph Oughourlian, Arnaud Poille, Florent Ghisfoli och Franck Haise lyckas navigera med enade spakar, den ena som styr mot högmod, den andra som styr mot stabilitet.
Lens har valt alternativ två, målsättningen är fortfarande densamma; att stabilisera och etablera sig som ett Ligue 1 lag under många år framöver.

Med trion Arnaud Pouille, Florent Ghisfoli och Franck Haise (plus en tålmodig ägare - Joseph Oughourlian) finns inte en chans att Lens åker ur.

I en intervju till tidskriften La Voix du Nord talar general manager, Arnaud Pouille, om ett femstjärnigt förhållande med sin tränare och sportchef Florent Ghisfoli (superman i scouting och förhandling.)

I en värld utanför Football manager
”Ahmen satsa råååå?
”Våra ytterbackar är sämst!
”Bara Messi, Theo Hernandez och Paul Pogba kommer så har vi ett bra lag.” (Istället för att utnyttja ett av världens bästa talangmecca i Parisregionen)
”Vilka nyförvärv kommer? Jens Cajuste, han är ju spännande?”

Ja, men sanningen är att Lens inte har råd, och de vet om det, de låtsas inte som något annat och köper inte spelare för pengar de egentligen inte har. Covid och Mediapro-krisen har gjort att många franska klubbar lider ekonomiskt.

Tråkigt? Nej, jag älskar det. Det är självförtroende att stå trygg i sin vision när alla supportrar runtomkring gormar efter nyförvärv. Många klubbar dribblar bort sig efter en succésäsong, hela organisationen börjar agera som de aldrig tidigare gjort och kastar bort möjligheten av avancera över tid, med tålamod och smarta beslut.

***
Rennes
Bruno Genesios fotbollskollektiv spelar fortfarande den här sporten med en framåtlutad possessionfotboll. (Näst mest bollinnehav och näst flest progressiva passningar i Ligue 1 2020.)

Kvalitén finns, på pappret har de ett av ligans mest spännande truppbyggen, med rytmspelaren Eduardo Camavinga, outtröttlige Martin Terrier, yrvädret Jeremy Doku, mittbackshybriden Loïc Badé, kungen av luftrummet Naif Aguerd. Rennes har sina överlappade ytterbackar och en Kamaldeen Sulemana som kan skapa bekymmer för Lens backlinje. Det är verkligen ett hot.

Trolig startelva 4-3-3

Sulemana-Terrier-Bourigeaud
Tait-Ugochukwu-Camavinga
Meling-Aguerd-Badé-Traoré
Gomis

(Saknas: Gelen, Martin, Truffert.) Doku småskadad, inhopp kan bli aktuellt.

Lens
Lens kommer anfalla på bred front och snirkla sig fram via snabba kombinationsspel i de yttre kanalerna. Franck Haise har finjusterat det offensiva omställningsspelet, man anfaller med fler, det går snabbare, och man värderar bättre när alla inblandade vet hur de ska göra sina löpningar. Två av Lens fyra mål i vinsten mot Udinese, 4-1, tillkom efter just omställningar.

Trolig startelva 3-4-1-2
Med avstängningar på Medina och Gradit, samt att Kevin Danso anslöt till truppen under gårdagen kan man förvänta sig en nykomponerad backlinje. Simon Banza får fortsatt förtroende i startelvan efter briljanta insatser under försäsongen.

Ganago-Banza
Kakuta
Machado-Fofana-Doucouré-Clauss
Haïdara-Fortes-Wooh
Leca

***