Mästerskapets utmärkelser från A till Ö
29 personliga utmärker från sommarens mästerskap listade i alfabetisk ordning.
Sommarens stora fotbollsfest är över. Under en månads tid var Frankrike det land som hela världens blickar riktades mot då det i stort sett dagligen bjöds på fotboll. Undertecknad var på plats under hela mästerskapets gång och har nu med en personlig twist summerat sin vistelse i form av 29 olika utmärkelser listade i alfabetisk ordning.
Arenan som gjorde starkast intryck på mig var utan tvekan Stade de Vélodrome. Jag besökte den i samband med mötet mellan Polen och Ukraina, och den var verkligen lika häftig och spektakulär i verkligheten som den är på bilder och tv. Helt klart värt ett besök.
Burrito var den maträtt som blev ett återkommande inslag under resans gång. Slår något högre jämfört med sniglar eller grodlår – tror jag. Det blev nämligen aldrig att jag provade någon av de franska delikatesserna, och det är sannerligen inget jag sörjer över.
Citatet som blev ett internt skämt den senaste veckan stod jag för när jag skränade att bollen tog i ansiktet i samband med Jerome Boatengs uppenbara hands i kvartsfinalen mellan Tyskland och Italien. Bjuder på den samtidigt som jag ställer mig i skamvrån.
Deeeutschlaaand vrålade jag på uteserveringen som en replik på fransmännens tjatiga ”Allez Les Bleus” när Tyskland och Frankrike gjorde upp. Bemötandet blev ett hundratals rungande burop innan de fortsatte med sin tröttsamma ramsa. Ensam är stark.
Eiffeltornet säger jag bara. Detta pampiga järntorn är min favoritbyggnad här i världen och det var en upplevelse i sig att få betrakta den med egna ögon.
Fanzone var det som gällde för den utan matchbiljett om man ville ha den bästa stämningen. Jag besökte samtliga under resans gång och måste säga att den i Paris intill Eiffeltornet var klart bäst i test.
Gareth Bale är i mina ögon EM:s bästa spelare. Det var mycket tack vare honom som Wales tog sig till en sensationell semifinal för första gången någonsin. 26-åringen kan verkligen vara stolt över vad han och hans land åstadkom och förtjänar alla hyllningar de kan få.
Huliganerna från Ryssland skapade en olustkänsla när det under en period dagligen var bråk och stökigheter i både Marseille och Lille. Tack och lov agerade den franska rättsväsendet på bästa vis när de utvisade bråkstakarna.
Irländska fansen höll världsklass från det att de satte sin fot på fransk mark till att de återvände till den gröna ön. Ett föredöme för hur supporterkulturen borde se ut runt om i världen.
Junioren Renato Sanches inledde som bänkvärmare och avslutade som startspelare. Det är inte för intet som han blev tilldelad priset som mästerskapets bästa unga spelare. Ett namn för framtiden.
Känslorna hos Cristiano Ronaldo under finalen var inte att leka med. Först tårarna när han tvingades kliva av skadad i mitten av den första halvleken och sedan lyckoruset när saken stod klar. Däremellan bjöd han på stor show längs sidlinjen när han i egenskap av lagkapten dirigerade sina medspelare.
Lars Lagerbäck och hans Island fortsatte bevisa att de är att räkna med. Vem hade trott att det skulle räcka hela vägen till kvartsfinal? En imponerande bedrift som för alltid kommer vara en av de mest ihågkomna när EM 2016 kommer på tal.
Matkulturen i Frankrike skiljer sig aningens från den svenska och tyska som jag är van vid. Till frukost bjöds det på kakbuffé istället för havregrynsgröt och rågbröd. Inte konstigt att längtan efter något så torftigt som knäckebröd är stor.
Nice är den stad jag håller högst på listan över de jag besökt. Varje dag bjöds det på sol och med stranden nära till hands blev det gärna ett dagligt dopp i det kristallklara medelhavet.
Ovärderlige Antoine Griezmann kröntes med sina sex fullträffar till turneringens skyttekung. Anfallaren kom igång rejält under slutspelet och är enligt många även den bästa spelaren.
Portugal blev som bekant slutligen mästare. Inför mästerskapet listade jag dem som den största floppen och jag kan inget annat än att skämmas. Det måste dock sägas att det inte var många som trodde att landet skulle stå som slutsegrare. Inte ens inför finalen.
Qatar och Ryssland är de länder som kommer anordna mästerskap inom överskådlig framtid. Därför är jag överlycklig att ha fått uppleva sommarens upplaga som att många beskrivs som det sista ”riktiga” mästerskapet.
Rysslands matchtröja är enligt mig helt klart mästerskapets i särklass snyggaste. Den majestätiskt röda färgen tillsammans med gulddetaljerna gifter sig verkligen. Skölden på bröstet går inte heller av för hackor.
Säkerheten var verkligen skyhög under hela mästerskapets gång. På gatorna patrullerade tungt beväpnade militärer och i centrum samt runt alla sevärdheter genomsöktes väskor med metalldetektorer. Givetvis väldigt betryggande, men det raserade tyvärr också feststämningen en aning.
Uselt är det ord som bäst beskriver internetuppkopplingarna på hotell och restauranger i Frankrike. Det ska inte behöva ta närmare tre timmar att ladda upp en fyra minuters lång video på YouTube. På tal om uselt så fungerar det ordet ypperligt även för att beskriva Österrike och Ryssland, som jag trodde hade potential att bli superskrällar.
Vulkanen kommer att bli ett signifikativ för EM 2016. När de isländska fansen började med den var det förvirrade blickar hos alla andra på arenan, men det dröjde inte länge förrän till och med UEFA anammade den och körde den som uppvärmning inför slutspelsmatcherna.
Will Grigg blev världskändis utan att ha spelat så mycket som en minut. Detta då nordirländarnas sång om honom blev mästerskapets stora sommarplåga. En trallvänlig ramsa.
Xhaka var namnet som prydde ryggen på majoriteten av de albanska och schweiziska supportrarnas matchtröjor. Bröderna Taulant och Granit representerar Albanien respektive Schweiz och ställdes mot varandra. Förmodligen mästerskapets mest uppsnackade ”matchen i matchen”.
Ylletröja mitt i sommaren var inte direkt vad man hade förväntat sig behöva bära när man begav sig till Frankrike. Men under de två första veckorna var det ett måste för att inte bli sjuk, vilket jag naturligtvis lyckades med då jag envist försökte trotsa vädret.
Zlatan Ibrahimovic hade defintivt kunnat få ett betydligt trevligare och värdigare avslut på sin landslagskarriär. Två och en halv uddlösa insatser blev hans facit och det känns trist att behöva omnämna honom som en stor besvikelse.
Återigen blev England en megaflopp. Trots ett utomordentligt kvalspel lyckades man aldrig komma upp i någon vidare standard och åkte ut mot Island redan i åttondelsfinalen. Fiaskostämpeln verkar aldrig vilja släppa taget om lejonen.
Äldsta spelaren i EM-sammanhang blev Gábor Kiraly. Ungerns legendariske målvakt var i vanlig ordning iklädd sina gråa mjukisbyxor och fick ett respektabelt avslut på sin landslagskarriär när han ledde sitt land till åttondelsfinal.
Öppningsmatchen på Stade de France mellan Frankrike och Rumänien var verkligen en superhäftig upplevelse som etsat sig fast i minnet. Dimitri Payets supermål som gav värdnationen en drömstart på turneringen gav mig gåshud på läktaren.
