Metamorfos, ägarbråk och 100%-ig publikökning
Lille-red tar tempen på Lille, en klubb på frammarsch trots skrala resultat.
För tio år sedan klev Michael Seydoux in i Lille OSC, som minoritetsägare. Två år senare blev samma man majoritetsägare samtidigt som Isidor Partouche som en gång i tiden räddat klubben från konkurs fortsatte att vara minoritetsägare samt storsponsor(mer om honom senare). Samma år, alltså 2004 slutade Lille OSC två i Ligue 1 efter Lyon, en placering som kom att innebära Champions League spel kommande säsong. Matcher som fick spelas i Lens och i Paris på grund av att UEFA inte godkände någon av de arenor som fanns i Lille, varken Stade Grimonprez-Jooris eller Stade Lille Metropole(”friidrottsarenan”). Samma år, alltså fortfarande 2004 lämnade Lille OSC Stade grimonprez-Jooris och flyttade till ”friidrottsarenan”. I samma veva började Lille-stad och Lille OSC undersöka möjligheterna att renovera och bygga ut centralt belägna Stade Grimonprez-Jooris, något man nekades till år 2006. Då började planerna på en ny arena att gro, två år senare fick arkitektfirman Eiffage uppdraget att bygga en arena, hotel, restauranger, parkeringshus samt ett grön område i Villeneuve d’Ascq. En förort sydost om Lille. 2010 påbörjades bygget och sommaren 2012 stod arenan med omgivning klart förinvigning inför 50000 människor mot Nancy i Ligue 1 andra omgång.
Flera säsonger i rad har Lille OSC varit en ”säljande klubb”, alltså en klubb som föder större klubbar(franska som utländska). Antalet tongivande spelare och tränare som har gått via Lille till Lyon de senaste tio åren går inte att räkna på varken händer eller fötter tillsammans. För att nämna några, Eric Abidal, Michel Bastos, Mathieu Bodmer och Claude Puel. Lille har under lång tid varit duktiga på att ta betalt när man säljer,(Lyon har samtidigt varit duktiga på att betala) således har man inbringat stora pengar via spelarförsäljningar inom Ligue 1. De senaste två säsongerna har försäljningarna inom Ligue 1 uteblivit, istället har spelarna lämnat för utländska klubbar(framförallt peningstarka Engelska klubbar). Efter dubbeln 2011 sålde man Garvinho, Adil Rami och Yohan Cabaye till Arsenal, Valencia och Newcastle. Samtliga var tongivande i det lag som vann ligan och cupen året innan. I januari 2012 såldes Moussa Sow till Fenerbache och i somras såldes Eden hazard till Chelsea för omkring 40 miljoner €. Under samma period har spelare som Nolan Roux (brest), Benoit Pedretti (Auxerre), Payet (Saint Etienne) och Martin (Sochaux) hämtats in från Ligue 1 konkurrenter.
Vad jag ill ha sagt med detta är väl klart, Lille har gått från att vara en klubb som matar andra franska klubbar till en som blir matad a andra franska klubbar. För att ta sista steget till att bli en fransk storklubb var man tvungna att flytta till en större och bättre anpassad arena. När man gjorde det hade metamorfosen från utmanare till jagad storklubb slutförts. Med en ny arena, Champions League-spel och nya stjärnor dukades det upp för fest i Lille under sommaren 2012. Dukningen bestod av förväntningar från stadens befolkning men också från övriga Frankrike som många menade på att Lille var de enda riktiga utmanarna till PSG om ligatiteln. Med nyförvärv som ovan nämnda Martin och Kalou skulle inte förlusten av Eden Hazard bli så stor. Förväntningarna från stadens invånare märktes tydligt genom årskortsförsäljningen som sköt i taket, från att dra knappa 18.000 i snitt förra säsongen till att sälja över 25.000 årskort är anmärkningsvärt.
När det så var dags för premiären på arenan hade nästa 50000 människor samlats inne på Grand Stade Lille Metropole för att se när les Dogues skulle vinna enkelt mot Nancy. För vinst skulle det bli, säsongen hade ju börjat så bra med 2-1 seger i ligapremiären borta mot Saint Etienne. Nu blev det en kalldusch istället med bara 1-1 och i veckan efter 1-0 förlust borta mot FC Köpenhamn. De två resultaten följdes upp av ett kryss i Nice och sedan med seger 2-0 hemma mot FCK, återigen inför fullt hus. Efter den matchen började kräftgången med hemmaförlust mot PSG, poängtapp mot jumbon Troyes, Lyon på Grand Stade, förlust mot Rennes och Valencia på bortaplan samt FC Bate på hemmaplan. Trots dessa resultat och en medioker placering i tabellen var Grand Stade åter nästan helt fullt när Ajaccio kom på besök och äntligen fick fansen fira en hemmaseger i Ligue 1. Den första på Grand Stade. Efter den matchen har det blivit oavgjort mot Boreaux samt förlust hemma mot FC Bayern i Champions League. Just matchen mot FC Bayern var speciell då stämningen inför, under och efter matchen var något som sällan eller kanske till och med aldrig skådats i Lille. Detta trots att det blev förlust och missat avancemang i Champions League.
Det faktumet säger mycket om den nya arenans betydelse för fansen. Optimismen verkar inte ta slut trots dåliga resultat. Därför odlas än mer optimism för hur det kommer kunna låta när resultaten går les Dogues väg. För det kommer de göra så småningom och med det publikstödet i ryggen finns det inte många hinder.
Ett av få hinder som har uppkommit är ”bråket” mellan de två största ägarna i Lille OSC, Michael Seydoux(majoritet) och Isidor Partouche(minoritet). Isidor Partouche som är storsponsor i Lille, med bland annat reklam på tröjorna har hotat med att dra sig ur Lille OSC helt och hållet finansiellt om inte Michael Seydoux och Lille OSC godtar hans 2,2 miljoner€/år bud för att få arenanamnet. Seydoux sägs vilja ha minst 3,5 miljoner€/år, då har han sänkt sig från 5/miljoner€/år som var tanken från början. Seydoux säger sig dessutom ha andra intressenter till arenanamnet något Isidor har ställt sig tveksam till.
Som ni förstår är det en komplicerad fråga mellan två män som inte ger sig i första taget. Isidor var dessutom med och räddade Lille OSC på 1990-talet från en ekonomisk konkurs så han har det kortet att spela ut.
(Samarbetet dessa män emellan har tills denna dispyt varit bra enligt båda parter men nu verkar det som att samarbetet kan vara på väg mot sitt slut. Michael Seydoux har byggt en arena, det tog tio år, är han redo att kliva av, vill han kliva av eller kommer han att växla upp. i så fall måste man fråga sig om det i Seydoux finns en växel till eller om det är ett ägarbyte som måste till. Det talades för något år eller två om att det var arabiska ”kompisar” till filmskaparen som var intresserade. Det blev ingen affär där och då, möjligen är det så att varken Isidor Partouche eller Michael Seydoux har krafterna att lyfta Lille OSC ett pinnhål till. Men det är en annan fråga som kommer behandlas i en text längre fram här på svenskafans. Så håll er uppdaterade. Väldigt lång parantes det här..)
Förutom det ”bråk” som råder och skulle kunna innebära stora förändringar och kanske också problem i framtiden för Lille är ett hinder på vägen mot att bli en ständigt titel-aspirerande klubb de ökande kostnader som en ny arena genererar. Så länge den fylls till en viss grad varje hemmamatch och så länge andra evenemang kommer kommer arenan generera pengar till klubben. Men många menar att det är nyhetens behag och de färska framgångarna som gör att intresset för att se Lille OSC på plats är så pass stora som de är just nu. Samma kritiker menar på att arenan kan komma att stå les Dogues dyrt i framtiden med kostnader mycket högre än för tio år sedan. Det är förstås en svår balansgång mellan hur höga kostnader man kan ”riska” med. I dagsläget betalar Lille OSC ca: 7,5 miljoner€/år för arenan, hotellet, Restauranger och parkeringshus. Det är i runda slängar en Dimitri Payet eller Marvin Martin om året som går åt i arenakostnader. Tanken är dock att arenan ska generera mer pengar än vad den kostar, som det ser ut just nu ska det inte vara några problem i och med den kraftiga publikökning.
Just publikökningen är intressant då den är mer än 100%-ig än så länge. Från 17000 förra säsongen till 40000 i år. Med den siffran är man två i ”publikligan” endast passerade av laget från Paris. Det ska dock sägas att Marseille, som ligger tre renoverar sin Stade Velodrome och därför inte kan ha ett högre snitt än 35000. Annars är laget från Frankrikes tredje stad intressant att snegla på. De har ett stort upptagningsområde och en beundransvärd läktarkultur och bortafölje. Just bortaföljet är i särklass i Frankrike med några få utmanare(Saint Etienne, PSG). Marseille har också en stabil grundpublik och haft det under lång tid, en massa som går på alla matcher oavsett tabellposition. En sådan grund skapar man inte på en eller två säsongen utan under en längre tids framgångar. Det måste självklart finnas publikunderlag som det gör i Marseille, Lyon eller Paris men det gör det även i Lille. Själva staden är inte särskilt stor, 250000 invånare, tia i Frankrike men storstadsområdet med 1,1 miljoner invånare är fjärde stört i Frankrike. Tittar man dessutom på andra sidan gränsen, i Belgien med ”förstäder” till Lille som Mouscron, Kortrijk och Tournai så finns 1,8 miljoner som potentiellt skulle kunna kolla på Lille. Man ska nämligen inte glömma bort att Lille OSC är populära i närområdet, även i Belgien där man har sin ”farma” klubb i Mouscron men det är en annan historia som får berättas en annan gång.
Det jag vill ha sagt är att underlaget för en stabil publikbas på ca:40000 är bra. Speciellt så länge som Lens harvar i Ligue 2, på kort sikt i alla fall. På lång sikt tycker undertecknad att det vore bra om Lens gick upp, det är härlig rivalitet mellan klubbarna vars städer det bara skiljer 40 km mellan. Valenciennes finns visserligen inte mycket längre ifrån men är inte en konkurrent på samma sätt som Lens, nu råkar Valenciennes i skrivande stund ligga före Lille OSC i Ligue 1 men de har inga ligatitlar och är i förhållande med Lens och Lille en lite klubb.
För att försöka summera känns det som att klubben trots vissa ägarbråk har mer energi och kraft än någonsin. Trots den usla säsongsinledningen med misslyckandet i Champions League som krona på verket har fansen slutit upp och skapat magisk stämning många gånger på Grand Stade. Fortsätter de göra det och står bakom Rudi Garica och hans mannar kommer vi summera säsongen med ett Lille som har klättrat många pinnhål i Ligue 1.
Jag uppmanar alla att under säsongen göra ett besök i Lille för att titta till Grand Stade, undertecknad kommer garanterat göra det. Om ni gör det glöm inte bort att ta en sväng förbi platsen där Stade Grimonprez-Jooris låg, förra sommaren var det bara biljettluckorna kvar men platsen är fin och ligger intill ett stort grönområde perfekt för en picknick eller varför inte en löprunda.
Allez les Dogues!
