Monaco, från 1950 till idag. Del 4, 1980-1989
Dags för det 80-talet i serien om Monacos historia.
Åttiotalet började strålande för Monaco, som tog sin fjärde titel som franska mästare 1981-1982. Det var i stort sett samma lag som tog titeln 1977-1978 som vann denna titel, med undantag för Onnis och några få till som lämnat klubben. Istället hade en ung spelare, full av talang anslutit till truppen, Manuel Amoros. Segern i ligan följdes upp av en sjätte plats året efter, vilket såg som en tung missräkning i furstendömet.
Säsongen 1983 - 84 hade Monaco chans att upprepa den magiska dubbeln, men föll i franska cup finalen mot Metz och man tappade ligan på målskillnad. Surt för ett lag som spelat strålande hela säsongen och Monacos styrelse tänkte kräva omspel mellan dem själva och segrande Bordeaux, men eftersom hela tio mål skillde i målskillnaden avslogs begäran innan den ens lämnat klubbens kansli efter att ordförande sagt sitt. Helt rikitgt i mina ögon.
Följande säsong står Stade Louis II klar, med 20000 platser blir det den modernaste arenan i hela frankrike. Idag är kapaciteten nere på 18523 platser. Monaco slutar trea i ligan men tar hem franska cupen på PSGs bekostnad, 1-0 slutar matchen.
Händelselösa år följer, det enda stora som händer är att en viss Monsieur Wenger tar över Monaco 1987, men efter det övertagandet skulle Monaco återigen få lite guldglans.
För 1987-1988 vann Monaco ligan, 6 poäng före Bordeaux och många i furstendömet såg det som en revansch för förlusten 1983-1984. I det laget fanns två engelsmänn som satte sina avtryck på klubben, Mark Hateley och Glenn Hoddle.
Resterande säsonger av åttiotalet för Monaco i toppen av ligan, med tredje platser och franska cup finaler, dock utan att ta hem något tyngre. Man avancerar även till semifinal i mästarcupen, där man åker ut mot Genoa. George Weah ansluter även till klubben och det såg ut som en ljus framtid låg framför Monaco.
Åttiotalet, som skulle kallas de gyllene åren var slut.