Monstret inom Lech har väckts till liv
Teodorczyks första mål för klubben innebar att man tog sin sjätte raka ligaseger.
På grund av en skada talades det om att Teodorczyk hade ett ypperligt tillfälle att visa något. Det var tredje gången någonsin Rumak valde att starta med nykomlingen som hämtats upp från Polonia. Tredje gången gillt, kort sagt.
Första halvlek
Innan matchen talades det också om den konkurrens Wisla kunde erbjuda, och möjligtvis menade man att Krakow laget kunde snuva Lech på trepoäng. Tidigt tog man död på dessa påståendet genom att med lugnt tempo dominera bollinnehavet och matchen. Man är riktigt nära mål och att ta ledningen, och offensiven är riktigt på. Teodorczyk är bättre än vanligt och bättre än en viss Slusarski som brukar få spela i spetsen.
Murawski är en riktig bolljagare såväl med som utan boll. Teodorczyk blir efter tjugo minuter friställd från en djupledsboll från mittpunkten men Wislas målvakt hinner flitigt rensa undan bollen. Därefter missar målskyttsbacken Kaminski öppet mål efter att ha fått ett gylleneläge och tidigt spräcka nollan. Wisla försvaret känns smått avvaktande och många långbollar kommer från Lechs sida och ”vita stjärnans” backlinje måste verkligen vakna upp.
Likt mot Jagiellonia inleds den period av första halvlek, som ofta tillkommer efter en halvtimme spelad, där Lech tar en liten paus i sitt spel och backar bak. Samtidigt är det en av de mäktigaste publikmassor på Stadion Miejski jag sett och det är en häftig stämning som råder över Poznans mittpunkt.
I den 45 minuten, precis innan halvtidsvilan, får Teodorczyk denna fullspäckade arenan att fullkomligt explodera. Henriques skickar iväg en lysande långboll till Lovrencsics som bröstar ner bollen, dribblar förbi en spelare och skickar vid hörnflaggan med sin högerfot iväg ett strålande inlägg som träffar Teodorczyks panna. Bollen blir otagbar för reservmålvakten Michal Miskiewicz. En niomatch lång plåga är frisläppt.
Andra halvlek
Tonev, som tidigare befunnit sig i en mästerlig form, skjuter numera så fort han får bollen och gör det inte bra. Då och då lyckas han accelerera ifrån försvararna, men egoismen präglar bulgaren något enormt. En flytt till Celtik känns plötsligt inte lika omgående.
Medan ett mäktigt Lech-tifo visas upp bakom må,l spelar Teodorczyk med så otroligt mycket mer pondus. Bollarna når sin rätta adress och han kan backa bak och delta i uppbyggnadsfasen.
Malecki och Henriques är båda två mycket bråkiga på plan, en plan som nu omges av rök.
I den femtiosjunde minuten är det dock Lech försvaret som behöver vakna till. Hela laget verkar lida av något slags sömnpiller och inte ens ett publiktjut kan väcka upp laget. En kontring förvandlas till ett 1-1 läge, som förvandlas till en lobb som näst intill snuddar stolpen.
Teo och Lovrencsics delar båda hederspriset som kvällens bästa män, enligt mig, där båda två kämpar och sliter i offensiven (speciellt den sistnämnde). Precis som mot Jagiellonia växer motståndarlaget mot matchens slut och hurvida det beror på trötthet eller allmän dålig koncentration ligger inte i min förmåga att bedöma. Rumak avvaktar hursomhelst med byten.
Solarsk har stoppat Tonev bra och nu är det som vanligt Mozdens tur att försöka besegra Wisla backen. Tonev haltar med benet och det gör Henriques och Teodorczyk också som alla tre blir utbytta inom ramen av sju minuter. En av inhopparna heter Kedziora och är tillsammans med Linetty, Formella och Drewniak en del av Lechs spännande framtid.
Mycket mer händer inte i matchen, förutom ett klarlagt faktum som Rumak måste ta itu med. De där avslappningarna mot andra halvlekens andra period måste stoppas innan matchen mot Legia.
Hursomhelst, Teodorczyks 1-0, vad skönt och vad viktigt. Nu får inte Rumak börja starta med Slusarski som vanligt igen!
