Les Marseillais-bloggen: "Les Marseillais montent à Paris..."

Jag sitter här med glimten i ögat och vi, OM-fans, har ännu en titel i bagaget att skryta med. Visst ser man kanske inte Coupe de la Ligue lika stor och värdefull som en ligatitel när man spelar mot EA Guingamp i en åttondelsfinal, men vi bör ha i åtanke att det ändå är en titel till under Didier Deschamps tid som tränare för laget och en sjuhelvetes boost inför slutspurten i ligan.

 

En sak som etsat sig fast i mitt minne är året då vår föredetta mittfältsmotor och stortalang Samir Nasri fick vara skadefri en längre tid under säsongen och dundrade in ett 1-2 mål, via ribban, från 30 meters avstånd mot Metz. En natt under samma år drömde jag att jag var en startspelare i mitt älskade Marseille med Nasri till vänster om mig, och under den matchen gjorde han mål vilket resulterade i ett vilt kramkalas. Självklart befann jag mig mitt i smeten med Nasri en centimeter ifrån mig, samt Niang som sprang mot oss för att inte missa festen. Samma år gick min drömpartner till Arsenal och det gjorde ärligt talat ont i hjärtat att se en spelare som verkligen lyser Marseillais försvinna från det laget man älskar. 

 

Föreställ er för en sekund hur mäktigt det måste vara att kliva in på ett Stade de France med nästintill 75000 besökare på plats. En av klubbens profiler, Taye Taiwo, har redan sagt att han lämnar klubben i sommar och det ryktas att Milan står och knackar på dörren för att få försvararens signatur. Därför skulle det vara intressant att spekulera i hur Taiwos känslor måste ha lekt berg-och-dalbana med honom när han stod där i spelargången med sina lagkamrater som snart kan bli hans motspelare. Eller så kan man också undra hur han kände sig när han stod där, med tio minuter kvar av matchen, och ser bollen som han slog till på ett fjuttigt sätt, rulla över mållinjen och ge klubben som han spelat för sen 2004 ännu en titel och kanske den sista titeln i hans karriär med Marseille. Nu är inte Coupe de la Ligue-vinsten lika tråkig längre, eller hur?

 

Mitt i allt glädjefnatt efter slutsignalen och firande med fansen säger Taiwo ett par välvalda ord riktade mot huvudstaden i hopp om att fansen ska sjunga med vilket de gör med ett lite hånfullt smile på läpparna. Mer exakt så sjöng han "Les Marseillais montent à Paris pour enculer le PSG". Jag förmodar att alla som håller på OM  förstår innebörden av meningen och väljer därför att avstå från att översätta den. Ligue 1-pamparna tyckte dock inte detta var lika kul och tog det på allra största allvar, vilket troligtvis resulterar i att Taiwo blir avstängd ett par matcher, i slutstriden, under hans sista säsong med OM. Skulle jag på något sätt kunna få tag på pamparna hade jag bönat och bett att vår profil, en Marseillais, får spela sina sista matcher med laget som gjorde han till den han är idag.

Nu ska jag istället böna och be för att jag spelar med Taye Taiwo, bara för inatt, och att jag imorgon inte vaknar med ett brustet hjärta då jag vet att jag aldrig mer kommer få spela med ytterligare en Marseillas i drömmarna.