Anigo funderade på självmord
Det var i september förra året som José Anigo förlorade sin son Adrien efter en skottlossning. Nu berättar den trogna OM-ikonen att han funderade på självmord när laget reste till Neapel förra säsongen.
I en lång intervju med Paris Match, berättar den förre tränaren och sportchefen José Anigo om sin tunga tid efter sonen Adrien som mördades förra året i september.
- När jag separerade från hans mamma, ville Adrien leva med mig. Jag frågade efter hjälp från min mamma och hon bodde i Consolat där jag växte upp, ett känsligt område i de norra förorterna. Adrien gick på skolan collége Jules-Ferry, det var där han träffade fel personer. Det är centrum för brottslighet och han var mer på gatan än hemma. Jag tror att han saknade sin mamma, jag kunde inte spela båda rollerna.
Anigo fortsätter med att Adrien hade blivit medveten om sina brott i fängelset, där han släpptes i februari 2010 efter att ha blivt dömd för rån och planerade att flytta med sin pappa till Marocko. Dessvärre blev det inte så och den OM-passionerade ledaren hade självmord i tankarna under förra säsongen.
- I Marseille finns det alltid någon från det förflutna som kommer förbi dina vägar. Det går inte att frigöra sig från kopplingarna av brottslighet utan att fly staden. Adrien ville ta sin familj härifrån, följa med mig till Marocko och börja ett annat liv. Men vi missade med sex månader. När vi reste till Neapel förra året med klubben tänkte jag resa till Adrien. Vi var på terrassen på ett hotell, jag tittade ner och tänkte att det var rätt läge att gå. Jag kände att mitt liv var på en skör tråd, men sedan insåg jag att jag inte kunde lämna min familj.
Den 53-årige fransmannen spelade själv för klubben mellan 1975-1987 och har varit verksam som ledare inom olika områden i klubben mellan 2001-2014. Han kommer fortsätta att jobba för OM då han fått i uppdrag att ha ansvaret för scoutning i Afrika, men att bo i Marseille är inget altenativ.
- Jag kommer tillbaka för att begravas bredvid min son eftersom jag älskar den passionerade staden, men nu kan jag inte leva där för det påminner mig om Adrien.
