Lagbanner
Krönika - Bwin.Liga 1 06-07
Quaresma prisad två ggr av Nikla Jarelind

Krönika - Bwin.Liga 1 06-07

Vi tackar och ger ordet till Niklas Jarelind, kommentator på Sportexpressen, som sänder portugisisk fotboll i svensk tv.

På kvällen den 28 oktober 2006 skickar den 22-årige brasilianaren Bruno dos Santos Moraes in 3-2 i slutminuten mot Benfica och Dragão exploderar.
Porto har spelat ut Benfica totalt i den första halvleken, bara för att tappa en 2-0-ledning till 2-2 i den andra. Men Bruno Moraes 3-2-mål gav FC Porto två poängs ledning i tabelltoppen och det greppet släppte man sedan aldrig.

Det var ett av två av alla sanslöst dramatiska slutskeden den här säsongen i Portugal. Ett annat med närmast kusligt genialisk dramaturgi hade utspelats kvällen före.

Kameruanske backen Yohanna Buba gjorde tre ligamål den här säsongen. Han gjorde dem alla för Beira Mar hemma mot Sporting den 27 oktober. De två sista kom inom de fem sista minuterna och båda var kvitteringsmål. Sporting tappade alltså både 2-1 med tio minuter kvar och 3-2 med en minut kvar. Mot bottenlaget Beira Mar.

Och ja, jag inser att det kanske är väl magstarkt att påstå att ligan avgjordes under de där slutminuterna på Dragão och på Municipal de Aveiro redan i oktober. Men jag gör det ändå: ligan avgjordes den där helgen i oktober.

Benfica stod ofrivilligt över den första omgången, då det inte var helt utrett vilket lag man skulle möta i den matchen. Sedan gick man på en stjärnsmäll mot Boavista (3-0) och på något sätt kändes det som att man aldrig kom in i säsongen efter det. När man väl fått spela den där hängmatchen, i vilken man besegrade Belenenses, så var man redan åtta poäng efter Porto.
Benficas stora problem den här säsongen var att man saknade en naturligt målskytt. Att Simão gör 11 mål, varav fem från straffpunkten, som omväxlande vänsterytter och central offensiv mittfältare är såklart fullt godkänt. Vad som inte är godkänt, i alla fall inte om man vill glassa runt med en guldmedalj om halsen under sommaren, är att Simão vinner den interna skytteligan med sina 11 mål.

Benficas anfallspar Miccoli/Nuno Gomes gjorde sammanlagt 16 ligamål. Sportings målfarligaste dito gjorde 21 (Liedson 14, Alecsandro 7) och Portos 20 (Adriano och Helder Postiga 10 var). Och då hade ändå Liedson en bedrövlig höst medan Adriano och Helder Postiga mer eller mindre delade på speltiden hos de blåvita. I de där siffrorna finns kanske en del av förklaringen till att det blev en tredjeplats för Benfica för andra säsongen i rad.

Jag tog mig också friheten att sammanställa några siffror över vad vi, kanske en aning missvisande, kan benämna ”enkla mål”. Jag räknar här in straffmål och självmål. Benfica vinner den statistiken säsongen 2006/07. Man gjorde 6 straffmål och ”fick” 3 självmål från sina motståndare. Motsvarande siffror är Sporting och Porto är 5 (2+3) respektive 6 (4+2). Även detta kan användas för att understryka problemet med målproduktionen för världens största klubb.

Men vänta lite här nu, Sporting gjorde ju faktiskt ett mål färre än Benfica, protesterar säkert någon nu. Ja, det stämmer, men (tyvärr?) är inte den portugisiska ligan jämnare än att det kan räcka med ett tidigt ledningsmål för storlagen för att matchen ska vara mer eller mindre avgjord. Och Sporting radade upp just tidiga mål under våren. Man gjorde under säsongen 15 mål mellan avspark och tjugonde minuten. Tio av dem i april och maj. Bland annat på grund av starka inledningar kunde Sporting avsluta säsongen med imponerande 18 raka matcher utan förlust, däribland en bortaseger mot Porto.

Men trots Sportings fenomenala avslutning var det alltså det blåvita laget från norr som fick fira sin andra raka titel i slutet av maj. Det såg ut som att Porto hade gjort det avgörande rycket lagom till griljeringen av julskinkan, men kanske blev det lite för mycket bubbeldricka under nyårshelgen. Två förluster på de tre första matcherna 2007, mot Leiria och Estrela Amadora, öppnade upp ligan igen. Försprånget till Sporting krympte från 7 till 3 poäng och där bakom skuggade även Benfica, endast en poäng efter de grönvitrandiga. Men Porto vann de tre nästkommande matcherna med sammanlagt 10-0. Och Sporting hakades av definitivt. Trodde vi. Under ett par veckor i mars var avståndet hela 9 poäng och Benfica kändes då som enda tänkbara farthinder. Det som till slut blev guld värt för Porto var ändå jämnheten. Både Sporting och Benfica hade formsvackor under säsongen, vilket inte drabbade Porto. Ett lag som är i serieledning från omgång 2 och hela vägen fram till sista slutsignal är obestridligen en värdig mästare.



Säsongens:
Bästa defensiva spelare
: Pepe, Porto
Bästa offensiva spelare: Quaresma, Porto
Snyggaste mål: Quaresma, för Porto mot Benfica den 28 oktober
Rookie: David Luiz, Benfica
Bästa tonåring: Anderson, Porto
Tyngsta värvning 1: Rui Costa, har spelat 92 ligamatcher för Benfica
Tyngsta värvning 2: Jardel, vägde minst lika många kilo i Beira Mar
Frisparksmål: Tello, för Sporting mot Porto den 17 mars
Snabbaste: Liedsons 1-0 efter cirka 12 sekunder för Sporting mot Marítimo den 13 april
Positiva överraskning: Belenenses
Negativa dito: Boavista
Svensk: Pontus Farnerud, Sporting

Grattis till ligaguldet, Porto!
Och grattis till cupguldet, Sporting!
Benfica får försöka ignorera de andras segerdanser genom att vänta på lottningen till Champions League-kvalet. Förra säsongen blev det Austria Wien som fick ge sig på Estádio da Luz. Vad sägs om Elfsborg i höst?

I mitt tycke är den portugisiska ligan en av de mest underhållande i Europa. Inte kvalitetsmässigt den bästa, men emellanåt den mest fartfyllda, roligaste och mest dramatiska. Jag hoppas att det faktum att de tre storlagen tagit steget in på svenskafans.com bara är ett steg i utvecklingen och att Simão, Moutinho, Miguel Veloso, Quaresma och de andra får än mer uppmärksamhet och uppskattning framöver.

Tack för ordet. Vi hörs i höst / Niklas Jarelind, SPORT-Expressen

Niklas Jarelindluis_alter@hotmail.com2007-05-29 19:15:00
Author

Fler artiklar om Portugal