Portugals EM historia: Frankrike 1984
EM 1984 i Frankrike var Portugals första framträdande i ett Europa mästerskap. Vilken debut det skulle bli sedan. Portugal nåde semifinalen och var inte långtifrån att skrälla, men en Platini skulle starta en grym tradition för oss portugiser i den matchen.
1984 hade jag hunnit bli 11 år gammal och förberedde mig på att se mitt andra stora mästerskap på TV. Jag minns än idag att jag såg alla matcher som visades på TV förutom finalen i VM 1982. Två år senare på samma plats i Portugal, Queijas, hemma hos mina kusiner skulle detta bevittnas.
Portugal hade fått vänta 18 år mellan sitt första framträdande i ett stort mästerskap (VM 1966) och sitt andra framträdande. Man hade en tuff väg till EM i Frankrike, man hamnade i samma grupp som dåvarande Sovjetunionen och alltid svårbedömda Polen. Finland var gruppens fjärde lag och tillika slagpåsen.
Portugal gjorde en i närmaste perfekt kval, förutom stor förlusten borta mot Sovjetunionen med 5-0. Man vann bägge matcherna mot Finland (0-2 och 5-0) och Polen (2-1 och 0-1). I den avslutande matchen väntade Sovjetunionen på forna Estádio da Luz. En feldömd straff skulle ge Portugal EM biljetten, då Portugal vann med 1-0.
Brassen Otto Glória var förbundskapten under kvalet. Han ersattes av fyra, ja FYRA förbundskaptener till själva mästerskapet. Cabrita, Toni, Morais och Augusto var de som fick äran att leda Portugal i Frankrike. Man lottades in i samma grupp som forna Västtyskland, granlandet Spanien och Rumänien. Denna lottningen medförde att man inte hade stora förhoppningar om att avancera till semifinalen. Västtyskland kom från en VM final två år tidigare och Spanien är alltid Spanien. Hoppet fanns att man skulle kunna besegra rivalerna men i ärlighetens namn så var det få som verkligen trodde det. Rumänien var laget som man ansåg ha goda chanser att besegra.
Om jag tittar tillbaka i truppen som de fyra förbundskaptenen tog ut så hittar vi en hel del spelare som idag klassas som legender. Två avlidna målvakter Manuel Bento (Benfica) och Vitor Damas (Sporting) har briljanta karriärer som vilken annan spelare som helst skulle bli avundsjuka på. I försvaret hittar vi ytterligare två spelare som kan vara oerhört stolta över sina karriärer João Pinto (Fc Porto) och António Veloso (Benfica). Noterbart att António är Miguel Velosos far. På mittfältet hittar vi riktigt stora namn som Frasco (FC Porto), Chalana (Benfica), Pacheco (FC Porto/Sporting), Sousa (FC Porto/Sporting) och Carlos Manuel (Benfica/Sporting). I anfallet hade Portugal, hör och häpna, rätt vassa anfallare faktiskt. Néne (Benfica), Jordão (Benfica/Sporting), Diamantino (Benfica) och Gomes (FC Porto/Sporting). Med facit i handen så var det faktiskt inte så överraskande att Portugal gick så bra i detta EM.
Portugal inledde mot Västtyskland, en match som skulle sluta 0-0. Västtyskland hade en hel del chanser men Rudi Völler skulle bli matchens största mål sumpare. Portugal hade tre bra chanser de med, men Jordão, João Pinto och Pacheco gjorde inte bättre än Rudi Völler. 0-0 mot vice världsmästarna var ett bra resultat och framförallt ett oväntat sådan.
Spanien stod som nästa motståndare. Något av en hatmatch och med en motståndare som var besvikna över att bara ha fått 1-1 mot Rumänien i den första matchen. Det blev en mycket känslosam match där Spanien, favoriter som de ändå var, hade de bästa chanserna. När Sousa gjorde 1-0 till Portugal med en underbar lob över legenden Arconada så var det en stor överraskning. Manuel Bento tvingades till en mängd räddningar, några av de från en annan värld. Men även han fick kapitulera när Santillana nickade in en hörna. Portugisen Chalana som hade kommit tillbaka precis lagom till detta EM efter en svår skada började visa upp sig i denna match och hade en kanon i ribban. Ännu en oavgjord match för Portugals del, ännu en gång mot ett bättre motstånd hade man lyckats sno åt sig ännu en poäng.
Inför sista omgången så var det riktigt öppet alla lag hade fortfarande chans att ta sig till semifinalen. Rumänien hade dock det svåraste läget då man hade bara en poäng. Portugal och Spanien hade två poäng och allt i egna händer, precis som Västtyskland som med sina 3 poäng kändes klara för semifinal. Men den 20:e juni 1984 skulle bli en historisk dag för Portugal. I en relativ tråkig match så lyckades Nene nicka in en hörna och ge Portugal segern. I den andra matchen slog Spanien Västtyskland och det gjorde att Portugal och Spanien spelade ihop fyra poäng, en poäng mer än Västtyskland och tog sig till semifinal.
I semifinalen väntade hemmanationen Frankrike (vem annars?), ett starkt Frankrike hade vunnit alla sina tre gruppspelsmatcher (Danmark 1-0, Belgien 5-0 och forna Jugoslavien 3-2) leda av sin general Michel Platini. Samma spelare som skulle avgöra denna semifinal skulle det visa sig.
Semifinalen klassas än idag som en av de mest dramatiska i ett EM. Storfavoriterna som fick en relativ tidig ledning i den 24:e minuten. Trots att Frankrike hade chanser att ”döda” matchen lyckades man inte med det och ett sent mål av Jordão gjorde att Portugal tvingade storfavoriterna till förlängning som få trodde vara möjligt. Det skulle bli värre för hemmanationen för Jordão hittade målet återigen i den 8:e förlängningsminuten. Ett mål som påminner mycket om målet som Van Basten gjorde i EM finalen några år senare.
När det återstod sex minuter av förlängningen så började man tro att det skulle vara möjligt för Portugal att ta sig till finalen. När Domergue kvitterade till 2-2 så började alla att tänka på straffarna men Platini ville inte vara med om någon straffdramatik och med en enda minut kvar av förlängningen gjorde han 3-2 målet. Med två sena mål av Frankrike ”dödade” man Portugals dröm om en final.
EM 1984 Dream Team
Harald Schumacher
João Domingos Silva Pinto
Karl-Heinz Förster
Morten Olsen
Andreas Brehme
Fernando Chalana
Alain Giresse
Jean Tigana
Frank Arnesen
Michel Platini
Rudi Völler
