Gästkrönika: Rädd? Räddare? Nej, räddast.
Egentligen är det bara tragiskt. Den gode Ronald åkte över kanalen för att ställa elva trötta fågelholkar på benen. Det sista han ville var att spela matchen.
Jag kan till viss del förstå den gamle backgiganten. Kräftgång i ligan, utspelade på Philips Stadion, och utslagna långt innan matchen börjat. Men, det som gör mig upprörd är inställningen till de 2-3 000 PSV-anhängare som trotsade resultatet från förra veckan. Vad skall de tro? I min enfald tror jag de hoppats på något bättre. Något som gjort dem stolta över sitt lag. Men, nej. De som fick chansen på Anfield tog den inte. Eller rättare sagt, Koeman gav dem den inte. Nu var ordern klar från start. Håll det kompakt. Stressa inte upp tempot i onödan. För guds skull, skäm inte ut er igen.
Det tråkiga är att det knappast kommer som en överraskning. Ronald Koeman kommer aldrig bli känd som en revolutionär. Han satte effektivt stopp för ett sprudlande Ajax under början av millenniet. I Benfica blev han känd som tråkmånsen. Detta trots att han efterträdde en räddhågsen Trapattoni. Det brukar heta att gamla försvarare i sina tränarkarriärer blir nya karaktärer, får nya ingångsvinklar. Vågar mer. Det stämmer på många. Men inte på Ronald.
Koeman bryr sig inte om att 34 000 vallfärdar till Philips Stadion vecka in, vecka ut. Vilket är mycket åskådare för en stad med drygt 200 000 invånare. So what. Släpper vi inte in något, har vi inget förlorat. Men fansen till PSV förtjänar bättre. Ja, de förtjänar faktiskt Guus Hiddink igen.
PSV var enorma mot Arsenal. Inte bara i Eindhoven, utan även och kanske mest i London. I laget hade man då en Afallay, en Alex, en otrolig Farfán och en superkvick Koné. Både Afallay och Alex föll bort innan kvartsfinalen. Det är inget Koeman kan lastas för. Dock bär han ansvaret för den kollektiva insatsen. För prestationen. För stoltheten. Om hemmamatchen var pinsam, var det ingenting jämfört med spektaklet i Liverpool. PSV ville inte göra mål. Man ville inte närma sig en reducering för man visste att bestraffningen skulle vara oändligt mycket hårdare. Ja, då pratar jag inte om att Koeman skulle anmäla kompanistryk. Utan om en Xabi Alonso i form, en taggad Riise och en något snubblande Crouch. Liverpool gör nuförtiden mål på beställning. Men vad hade PSV att förlora? Det fanns aldrig några garantier att Mersey-klubben skulle svara upp mot ett tidigt PSV-mål. Nu behövde de aldrig rusta. Koeman gav upp i spelartunneln. Efter första mötet.
3 000 PSV-supportrar sjöng ut the Kop innan avspark igår. De hade hoppats på stolthet. På ära. På i alla fall ett ordnat anfall. Istället fick de rädsla och ännu mer rädsla. Det gör det hela så tragiskt, Koeman.
