25 minuters målfest gav Rennes avancemang
Ett ganska blekt Rennes besegrade till slut ett hårt kämpande Montpellier med 5-3. Efter 6 mål(!!!) på endast 25 minuter.
Det var till en början en ganska sömnig tillställning på Route Stade de Lorient. Efter två snabba mål, först andra minuten av Briand och sedan kvittering av Montpelliers Lafourcade i elfte, skulle sedan en ganska ointressant match fortsätta… under ordinarie match tid det vill säga.
Men innan vi går vidare måste vi ju förstås berätta lite om vad som hände under ordinarie tid. Till att börja med mönstrade Bölöni ett något annorlunda manskap för att ta sig an Ligue 2-klubben
Sepsi, Mvuemba och Briand fick starta isället för Jeunechamp, Gourcuff och Hadji. Formationen liknade en variant av ett 4-1-2-2-1-system med Briand som spets där Utaka från början tog vänsterkanten istället för sin på senare tid ganska invanda topposition.
Det kom två snabba mål som sagt. Först gjorde Briand ett mål där han fick en tå på bollen efter ett inlägg av Utaka som överraskade både målvakten och försvaret i Montpellier. Svaret från motståndarna kom 9 minuter senare. Ett mål som liknade Rennes ledningsmål kom och 1-1 var ett faktum.
Vad som nu kom att hända var något av det gräsligaste jag varit med om på en fotbollsplan. Ett hafsigt, slafsigt och uselt spel kom att följa den större delen av matchen där inte en passning verkade hitta rätt adress.
Halvchanser radades dock upp men inget som är värt att ta upp. När dessa chanser uppstod berodde det på helt usla insatser från spelarna och som dessutom utnyttjades uselt av de förvirrade spelarna som fick dessa möjligheter.
Bölöni verkade vilja se en ändring i spelet och lotten föll på Mensah som fick bytas ut till förmån för Faty. Jaja, tack för den Lazlo. 20 sekunder senare skadade sig Faty och vi fick ett till byte där M’bia klev in.
Slutet av ordinarie matchtid var däremot lite trevligare att skåda, men mer kunde verkligen utkrävas från båda lagen som helt klart underpresterat. Framförallt hade man rätt att kräva ett bättre passningsspel. Jag är mycket tveksam till om mer än 10 % av passningarna hittade rätt adress.
Vi fick alltså sätta vår tillit till övertiden något som ofta verkar vara väldigt underskattat, i alla fall från min sida. För att efter att ha beskådat ett sömnpiller i omkring 80 minuter så borde väl det mesta annat bli intressant. Jag ville dock inte för allt i världen missa de sista 30 minuterna.
Anledningen till detta? 7 minuter in smällde det till och matchens hittills bäste spelare Oliver Monterrubio fick göra 2-1 efter att ha fått en genomskärare av Utaka och sedan tunnlat målvakten Pionner.
Inte särskilt märkvärdigt kanske om man bortser från att nästa mål kom 3 minuter senare från samme Monterrubio som efter ett mycket vackert förarbete av Mvuemba där han lurade bort backen Carotti 3 gånger. Först genom att springa loss från honom och sedan dribbla bort honom och avslutade med att läckert klacka en pass till Monterrubio som mötte och sköt direkt i målvaktens vänstra hörn. Stackars Carotti fick stå där med dumstrut.
Glädjen över att ha införskaffat en tvåmålsledning blev kortvarig. Direkt efter avspark reducerar Montpellier, återigen genom Lafourcade. Men vad gör det efter att Monterrubio som nästa direkt därefter passar fram till Utaka som smäller in 4-2? Gourcuff byttes in och första kvarten av övertiden var över.
Gourcuff ville inte vara sämre han utan visade upp att även han kan spela fotboll. Ett par finter senare och en pass till Källström som pangade in 5-2 och nu borde väl matchen ha varit avgjord eftersom det nu endast återstod 10 minuter. Men Lafourcade hade inte gett upp och fullbordade sitt hattrick 2 minuter senare. Han fick dock stå i skuggan av den kavalkad av bollar i nät vi fått se.
De resterande minuterna spelades av och matchen slutade 5-3. En mycket underlig match hade just avslutats där man fått se det mesta som kan hända på en fotbollsplan. Allt från mycket vackert spel till absolut grisfotboll där ingenting fungerade-
Det går att se på matchen på två sätt. Det sätt som väljer att bortse från ordinarie tid och det sätt som bara ser till ordinarie tid. Uppträdandet från Rennes under all kritik då man vet att man inte ska underskatta motståndet, men samtidigt så visar de upp ett bländande spel under förlängningen.
Hursomhelst har vi nu gått vidare till semifinal men i fortsättningen kan vi inte spela på det sättet som vi gjorde under de sammanfattningsvis första 90 minuterna. Nästa match kommer vi troligen få möta ett bättre motstånd om nu inte Calais överraskar mot Nantes och vi återigen har tur i lottningen.
Charmigt är det i alla fall att underdogen kan vinna, men bara om de gör det på ett fint sätt…