Så har det gått för spelarna som lämnade Allsvenskan i somras – #1
I den första delen av två sammanfattar vi hur det har gått för åtta av spelarna som i somras lämnade Allsvenskan för att testa sina vingar utomlands.
I vanlig ordning var det ett flertal spelare som under den gångna sommaren tackade för sig i Allsvenskan och flyttade utomlands med drömmar om att lyckas nå högre höjder.
Undertecknad har gått igenom de mest intressanta namnen bland dem som i somras lämnade den svenska fotbollens finrum och granskat hur det gått för dem. En del har lyckats betydligt bättre än andra och här nedanför kan du ta del av hur den första tiden hos sina nya klubbar varit för åtta olika spelare.
Daniel Sundgren – från AIK till Aris Thessaloniki
Redan i april kunde svensk media avslöja att Sundgren hade bestämt sig för att lämna AIK då han tecknat ett avtal med Aris Thessaloniki. Den grekiska klubben hade varit ute efter högerbacken redan under vintern och en övergång var nära – men gick slutligen i stöpet.
Det var inte helt problemfritt som den tidigare publikfavoriten tog adjö av föreningen han representerat sedan barnsben och vid upprepade tillfällen uttryckt sin kärlek för. Faktum är att AIK efter många om och men ”sparkade” honom då han uttryckt en önskan om att inte bli uttagen i laget som skulle försöka kvala sig in till Champions League samt sjukanmält sig för att göra sig otillgänglig för spel. Därefter har AIK och Sundgren gett olika versioner av vad som egentligen hände och det verkar än i dag inte vara helt uppklarat parterna emellan.
Hur som helst spelar han sedan i mitten av juli sin fotboll i Grekland och har hunnit med tio matcher i ligan samt fyra kvalmatcher till Europa League. I samtliga matcher förutom en har han spelat varenda minut och är given i startelvan under den tyske tränaren Michael Oenning – som tidigare var tränare för Marcus Berg i Hamburg.
Aris hade en turbulent start på säsongen där man åkte ut i Europa League-kvalet mot Molde samt vann blott en av de sex inledande ligamatcherna. Efter tränarskiftet har det gått desto bättre och det är inte omöjligt att Sundgren och hans lagkamrater kommer fortsätta klättra i tabellen med målsättningen att återigen försöka nå Europaspel.
Jordan Larsson – från IFK Norrköping till Spartak Moskva
Trots att han inte är mer än 22 år gammal blev Larssons andra utlandssejour ett faktum när han i somras presenterades av Spartak Moskva. Den ryska huvudstadsklubben hade imponerats av anfallarens många fina prestationer för IFK Norrköping – där han hade hittat nätet i nästan varenda match och toppade den allsvenska skytteligan.
Övergångssumman landade på strax över 40 miljoner kronor och även om strikern inte lyckats spruta in mål på samma vis som i Sverige har han redan hunnit visa upp vad han går för. Sex fullträffar har det blivit så här långt, varav fyra i ligan och två i cupen. Två av dem kom i derbyt borta mot Lokomotiv Moskva där han med halvtimmen kvar fick hoppa in och frälsa sin klubb som vann med sammanlagt 3–0.
Nu hoppas han kunna gå i samma fotspår som pappa Henrik och med tiden slå sig in i landslaget. Bara här om dagen kommenterade Marcus Berg hans framfart i Ryssland med att han är hundra procent säker på att Jordan en dag kommer bli en landslagsspelare.
Alexander Jeremejeff – från BK Häcken till Dynamo Dresden
Efter nästan 40 mål och drygt 120 matcher i Allsvenskan kände Jeremejeff att det var dags att ta nästa steg i karriären och testa sina vingar utomlands. Dynamo Dresden – som hade hållit koll på anfallaren en längre tid – vann kampen om hans signatur och fick hosta upp runt tio miljoner kronor.
Trots att han anslöt bara ett fåtal dagar innan säsongspremiären hemma mot Heidenheim tog han omgående plats i startelvan. Det tackade han för genom att stå för det avgörande målet och fansen hade nu fått bevisat för sig vad deras nye svensk går för.
Ytterligare två fullträffar har det hunnit bli för ett Dynamo Dresden som gått tungt i ligan då man är förankrade i bottenskiktet av tabellen. Det är ett tungt ansvar som vilar på 26-åringens axlar när det kommer till målskyttet, men nog har han under sin tid i Sverige bevisat att han har näsa för att göra mål. Troligtvis kommer han igång mer och mer ju längre säsongen lider.
Sebastian Ohlsson – från IFK Göteborg till St. Pauli
Ohlsson var en annan svensk som i somras valde att lämna Sverige för Tyskland och närmare bestämt Hamburg, där han – med det något udda tröjnumret 43 på ryggen – representerar kultföreningen St. Pauli.
Debuten gjorde han i det infekterade stadsderbyt mot ärkerivalen HSV hemma på ett utsålt Millerntor. Matchens stora betydelse och hans obefintliga erfarenhet av spel utomlands till trots visade han inga som helst tecken på varken nervositet eller brist på rutin. 26-åringen skötte sig galant då han sprang, slet och kämpade hårt – och var en högst bidragande orsak till att St. Pauli gick vinnande ur bataljen.
Sedan dess har han varit given i startelvan och trots att resultaten varit haltande går det inte att beskylla Ohlsson för det. Lär framöver spela en viktig roll i laget och det är inte omöjligt att intresse kommer väckas från större tyska klubbar om han lyckas fortsätter leverera.
Joakim Nilsson – från Elfsborg till Arminia Bielefeld
Ytterligare en svensk som nyligen hoppat på den populära trenden att gå från Allsvenskan till den tyska andraligan är Joakim Nilsson. Majoriteten av dem som tagit det steget har lyckats – och än så länge kan 25-åringen räknas till den kategorin.
Den tidigare Elfsborg-försvararen gjorde efter två ligamatcher på bänken sitt första framträdande i cupen borta mot Viktoria Berlin och stod för en solid prestation. Så pass bra att han i ligamatchen därefter mot Erzgebirge Aue tilldelades en starttröja och firade det med att göra mål. Sedan dess har det inte varit någon tvekan om att han ska spela och har gjort 90 minuter i samtliga matcher förutom senast mot Nürnberg, då han klev av i halvtid med skadekänningar.
Arminia Bielefeld toppar i skrivande stund tabellen i 2. Bundesliga och det är inte omöjligt att vi från och med nästa säsong får se Nilsson härja i Bundesliga. Av det vi hittills sett av honom bör han vara redo för det.
Andreas Vindheim – från Malmö FF till Sparta Prag
Totalt lite mer än fyra år blev det i Malmö och Sverige för Vindheim, innan han i somras tackade för sig och flyttade till Tjeckien. Sparta Prag fick betala runt 15 miljoner kronor för att få loss högerbacken, som under våren spelat en viktig roll för MFF.
Tiden i den tjeckiska huvudstadsklubben hade kunnat få en bättre begynnelse. Norrmannen kom nämligen dit med en muskelskada som höll honom borta från spel under de tio inledande ligaomgångarna och gjorde sin debut först i slutet av september då han spelade 90 minuter i cupmötet med FC Vysocina Jihlava. Därefter har han fått mer och mer speltid och även noterats för ett mål i ligan.
Då han missade en stor del av inledningen på säsongen är det svårt att bedöma huruvida han håller måttet eller inte för Sparta Prag, men det lilla han hunnit visa sedan han tillfrisknat är åtminstone lovande för en ljus framtid.
Ravel Morrison – från Östersund till Sheffield United
Rubrikerna var stora när det i februari i år stod klart att Östersund plockat in Morrison på ett korttidskontrakt. Den forna supertalangen hade tidigare i karriären representerat både Manchester United och Lazio, och det var inte många år sedan han ansågs vara en spelare med oerhört stor potential att nå toppen.
Tiden i Östersund blev allt annat än en succé. Sammanlagt blev det sex framträdanden för engelsmannen, men det utan att utmärka sig nämnvärt. Att han inte skulle bli kvar i Sverige när hans kontrakt löpte ut den sista juni kom således inte som någon överraskning.
Överraskande var det däremot när Sheffield United – nykomlingar i Premier League – valde att kontraktera honom efter att ha provtränat med klubben. Tränaren Chris Wilder hyllade sin nya spelare till skyarna, och nog bevisade 26-åringen att han fortfarande har det i sig då han blev matchens lirare i cupmatchen mot Blackburn.
Ytterligare en match i cupen och ett kortare inhopp mot Leicester City i Premier League är hans facit så här långt och det är högst oklart vilken status han har i laget. Kontraktet löper ut till sommaren och det vore ingen chock om han då återigen får se sig om efter en ny arbetsgivare.
Andri Bjarnason – från Helsingborg till Kaiserslautern
Efter att ha varit med och skjutit upp Helsingborg till Allsvenskan blev det inte mer än åtta matcher innan det var dags för islänningen att packa sina väskor och lämna Sverige. Tyskland väntade då den tidigare storklubben Kaiserslautern – numera i tyska tredjeligan – lagt vantarna på honom.
Tanken var att han skulle ösa in mål och skjuta upp ”die roten Teufel” en division. Men succén har uteblivit både för anfallaren och klubben, som i stället för att härja i toppen av tabellen slåss för att undvika ytterligare en nedflyttning. Bjarnason gjorde inledningsvis tre kortare inhopp utan att lyckas göra mål och drabbades därefter av en muskelskada som höll honom borta från spel fram till nyligen.
Ytterligare ett inhopp i ligan och ett i cupen har det blivit sedan hans återkomst, samt två matcher för reservlaget som huserar i femtedivisionen. Efter det rådande landslagsuppehållet måste han försöka ta chansen att slå sig in i startelvan och hitta tillbaka till sin tidigare form om kapitlet i Tyskland ska få ett lyckligt slut.
