Maltabloggen: Första hela dagen
Johan Dykhoff är på semester på Malta bl.a. med avsikt att titta på lokal fotboll och bloggar därför om sina upplevelser därifrån.
Jag vet inte hur tydlig uppfattning gemene man i Sverige har om demografin här på Malta, men det räcker med att promenera eller åka bil i en kvart-tjugo minuter för att inse att det här är ett väldigt blandat land sett till folks bakgrund. Malta har ju de senaste decennierna blivit en hubb för onlinespelbolagsverksamhet och flera av de stora spelbolag som vi ser reklam för ungefär 75 % av vår vakna tid har kontor på promenadavstånd från där jag nu sitter. Spelbolagen har lockat mycket "expats" hit och samma sak kan sägas om finansbranschen. Under taxiresan igår från flygplatsen till hotellet såg jag säkert mellan fem och tio kostymgubbar som såg ut att komma från nordligare breddgrader än Malta. När jag ser nordeuropeiska kostymgubbar i såna här lite udda länder tänker jag direkt att de sysslar med något inom finans eller juridik som i deras hemländer hade inneburit fängelsedomar på ett tvåsiffrigt antal år men som man på Malta, Gibraltar och några pytteländer till typ glömde bort att lagstifta mot och nu kan man inte göra det eftersom de här kostymgubbarna och deras företag ändå är rätt gynnsamma för landets BNP. Mittemot balkongen som jag sitter och skriver detta på håller man på och renoverar en stor penthouseliknande byggnad och jag vågar sätta några kronor på att den antingen ska bli ett fancy kontor eller en riktigt vräkig bostad där någon rik spelbolagschef nog kan komma att bo i framtiden.
Utöver nordeuropeiska kostymgubbar som eventuellt pysslar med jäkligt shady saker i juridiska gråzoner ser man även en del unga afrikaner, sydostasiater och nordeuropéer. De sistnämnda jobbar säkerligen i stor utsträckning på spelbolag, sannolikt en bit ned i företagshierarkin, medan afrikanerna och sydostasiaterna vad jag har sett jobbar t.ex. med städning, servering och matlagning på hotell och restauranger, byggnadsarbete, plock i butiker m.m. Överlag känns det som att väldigt många som bor på Malta har en intressant historia om hur de hamnade här. Jag tror inte att många som tio- eller femtonåringar drömde om att flytta hit utan det har nog mest råkat bli så att de hamnade här, på en liten ö mitt ute i Medelhavet.
Intressanta livsöden kan man också hitta hos de fotbollsspelare som jag ska se idag. Ikväll ska jag ju bege mig till Hibernians Stadium och se matcherna mellan Hamrun Spartans och St. Andrews och sen direkt efteråt Pembroke Athleta mot Hibernians. På Malta är det i väldigt stor utsträckning så att det spelas två matcher i rad i samma liga på samma arena. Lagen har inte egna hemmaarenor på det sätt som vi har i Sverige utan det varierar var man spelar sina hemmamatcher. Dock är det inte mer än ett par tre arenor som varje liga har sina matcher på. I maltesiska Premier League, som är det jag ska se ikväll, spelas matcherna på nationalarenan Ta' Qali National Stadium, Victor Tedesco Stadium och så Hibernians Stadium dit jag ska ikväll. Hibernians Stadium ligger i ett industri-/hamnområde i en stad som heter Paola. Det verkar vara lite knepigt att ta sig dit så troligen ber jag hotellet att fixa en taxi åt mig.
Vad kan man säga om de lag som jag ska stifta bekantskap med ikväll då? Den första matchen mellan Hamrun Spartans och St. Andrews är ett möte i nedre mitten av tabellen. Maltesiska Premier League består av tolv lag och Hamrum Spartans ligger på nionde plats medan St. Andrews innehar platsen ovanför, med lika många poäng men lite bättre målskillnad. I Hamrun Spartans spelar en av Maltas största talanger inom fotboll i form av Jake Grech, en nittonårig mittfältare som i år har gjort elva mål och sju assists på 23 ligamatcher. Ifjol gjorde han matchens enda mål när Maltas U21-landslag tog en, med deras mått mätt, meriterande seger mot Lettland i kvalet till U21-EM. Faktum är att Maltas tog anständiga elva poäng på tio matcher i deras U21-kvalgrupp och placerade sig högre än fotbollsmässigt större nationer som tidigare nämnda Lettland och Moldavien. I samma U21-landslag är Hamrun Spartans och representerade av försvararen Karl Micallef. Utöver Grech och Micallef kan man nämna den 21-årige italienaren Massimiliano Giusti, som aldrig har lyckats etablera sig på seniornivå i Italien och därför försöker få igång karriären i sitt hemlands sydliga mycket mindre granne, samt nigerianen med det härliga namnet Saturday Nanapere. Tidigare under säsongen spelade den nuvarande Djurgårdsprovspelaren Haruna Garba i Hamrun Spartans och gjorde då fem mål på sex matcher innan det bar av till Förenade Arabemiraten. Motståndarna St. Andrews får man lite Östersunds FK-vibbar av på så sätt att det är en jäkligt udda blandning spelare. De har ett sydkoreanskt-kroatiskt mittbackspar i Bong-Won Choi och Karlo Kesinovic. I anfallet har de en gammal Getafe B-spelare i slovenen Ziga Kastrevec och argentinaren Iván Paz som har ett förflutet i Belgrano. På mittfältet har de en landslagsman för Dominikanska Republiken i Enmy Peña och likt Hamrun Spartans har St. Andrews en maltesisk U21-landslagsman på mittfältet i form av Kyrian Nwoko. Som namnet antyder har han nigeriansk påbrå. Hans pappa, Chucks Nwoko, är född i Nigeria och spelade under många år i maltesiska ligan och blev sedermera maltesisk medborgare och A-landslagsman. Även St. Andrews målvakt Jake Galea är U21-landslagsman.
Senare ikväll ska jag se Pembroke Athleta mot Hibernians och där är det verkligen botten mot toppen. Pembroke ligger sist med bara fjorton inspelade poäng på 25 matcher och den mindre smickrande målskillnaden 22-60. Hibernians ligger däremot tvåa i tabellen och är bara en poäng bakom förstaplacerade Balzan. Här har man alltså god anledning att tro att Hibernians kommer vinna och det ganska klart. Pembroke tränas av den gamle Halmstads BK-spelaren Artim Šakiri, som gjorde 72 A-landskamper för Makedonien och utöver Halmstad spelade för bl.a. West Bromwich Albion, Ålborg, CSKA Sofia och Malatyaspor. Bland Pembrokes spelare kan man nämna den serbiske mittfältaren Zoran Levjanic, som är fostrad i Partizan men som borträknat två kortare utflykter i Grekland och Kuwait har spelat på Malta sedan 2008. Hans mittfältskollega Paltemio Barbetti kan också nämnas eftersom han spelade landskamper på U20-nivå för Italien i yngre år. Kapten i laget är en annan italienare, nämligen försvararen Andrea Scozzese. I Hibernians hittar vi flera maltesiska A-landslagsmän såsom målvakten Andrew Hogg, den danskättade mittfältaren Bjorn Kristensen och försvararen Andrei Agius. De har även Jurgen Degabriele, som ligger tvåa i skytteligan med tolv gjorda mål och som är U21-landslagsman, ett helt gäng brassar där jag framförallt ser fram emot att se den offensive mittfältaren Gilmar eftersom han är en av de bästa spelarna i hela ligan.
Jag måste säga att jag fascineras oändligt av de här utländska spelarna som flyttar till ett litet land som Malta som nästa steg i sin fotbollskarriär. Jag misstänker att de allra flesta tänker sig att det ska vara ett steg på vägen till något större, men vägen härifrån till de stora arenorna måste verkligen kännas evighetslång, särskilt om man inte ens spelar i högsta ligan. Det finns nämligen gott om utländska spelare både i näst högsta och tredje högsta ligan på Malta. Att det går att använda maltesisk fotboll som en språngbräda har dock några spelare visat. Michael Mifsud, den maltesiske anfallaren som Sverige har ställts mot Gud vet hur många gånger i diverse kval, har ju faktiskt haft en rätt skaplig karriär med spel i Tyskland, Norge, England och Australien. Idag krigar han på i Valletta här på Malta. I och med mitt MLS-intresse är jag också väl bekant med brasseanfallaren Camilo, som efter en fenomenal säsong på Malta där han vann skytteligan och snittade mer än ett mål per match flyttade till Sydkorea en kort sväng för att därefter hamna i Vancouver Whitecaps FC inför deras debutsäsong i MLS. Säsongen 2013 vann han MLS:s skytteliga med 22 mål på 32 matcher och idag spelar han med goda resultat för Querétaro i mexikanska ligan.
Nu är klockan nästan elva på förmiddagen så nu ska jag ta en längre promenad och lyssna på poddar och/eller musik. Peace out!