SF Julkalender 2020 – #22: ”Min första stora upplevelse av West Ham”
I dagens lucka berättar Arne Söderlund om hur han nästan 30 år efter sin första match med West Ham uppfyllde sin önskan om att äga en använd West Ham-tröja.
SF JULKALENDER 2020 – TEMA: BÄTTRE TIDER
Sedan början av 70-talet har Arne Söderlund varit en trogen anhängare av West Ham. Nu berättar han om sin första match live med ”Hammers” och hur han nästan 30 år efter den fick tag på en äkta matchanvänd tröja.
Jag har flera gånger skrivit om Clyde Best och att han är orsaken till att West Ham blev den klubb jag fastnade för som min favoritklubb. Så den här gången blir det en annan story.
Vi går tillbaka till sommaren 1976. Jag var 14 år gammal. Började hålla på West Ham i slutet av 1971. Under våren/början på sommaren kunde jag läsa i Västerbottens Kuriren att West Ham United skulle komma och spela en match i Umeå mot Sandåkerns SK 29 juli 1976. Mitt West Ham till Umeå – oj vad roligt!
Det var en torsdag som matchen skulle spelas. Hela veckan var det flera reportage i VK och den andra lokaltidningen Västerbottens Folkblad om matchen. Spelarna skulle också komma till en lokal ICA-affär och skriva autografer. Självklart skulle jag vara där. Minns att jag gick på stan som vi här i Umeå kallar just Umeå och vrålade West Ham flera gånger. Jag bodde vid den tiden i Holmsund en och en halv mil utanför Umeå, så vi var ett gäng grabbar som tagit oss till stan från Holmsund.
Kommer ihåg att vi började på en av de få korvkiosker som fanns i stan, har för mig att den hette Kungsgrillen. Det blev en pommes frites med ketchup och en stor tomat som jag köpte på torget. Den andra korvkiosken Bigges sålde för övrigt West Ham-burgare, men det var då för dyrt för mig som 14-åring.
Tidig eftermiddag var det dags att gå in i ICA-affären och få autografer av sådana spelare som Trevor Brooking, Alan Taylor, Tommy Taylor, Mervyn Day, Kevin Lock, John McDowell med flera. Fick tag på de flesta spelarnas autografer. Hittade även en del spelare på varuhusen EPA och Tempo som de hette på den tiden. Jag fick tag på alla spelare utom Billy Bonds (Bonzo). Var var Billy Bonds någonstans?
Frågade Kevin Lock på knagglig skolengelska var Bonzo var någonstans. Fick reda på att han var med men att han var skadad. Aj, aj... hur skulle jag få tag på Bonzos autograf?
Efter jagandet av West Ham-spelare så gick vi grabbar vidare mot Sandåkerns IP där matchen skulle spelas. Tyvärr finns inte den fotbollsarenan kvar längre. Man har byggt bostäder där. Hur kan man ens komma på tanken att bygga bostäder på en fotbollsarena där West Ham spelat?
När jag var på arenan så gick jag runt och kollade en del. Någon timme före match gick jag förbi ett lotteristånd där man kunde vinna choklad. Men vem var det som stod där i skinnpaj och jeans? Det var Billy Bonds. Jag gick fram till honom och frågade på min knaggliga engelska, ”could you write your name here please” och räckte fram ett papper. Han såg väldigt förvånad ut men skrev självklart en autograf på papperet.
En annan grej som hände före matchen var att jag såg tre unga killar i lumparkläder ståendes bakom ena målet. Det var Ingemar Stenmark, Stig Strand och Bengt Fjällberg. Jag ville så gärna gå fram till dem och be om autografer men vågade inte. Hade sett på tv någon vecka före matchen ett program med Stenmark där han bland annat sa att han tyckte det var jobbigt med att folk frågade efter autografer och att vara känd. Så jag frågade aldrig dem efter autografer. Något jag ibland ångrat.
Matchen vann West Ham med 2–1 efter mål av John McDowell och Alan Taylor. Efter matchen frågade jag Alan Curbishley som varit inhoppare om jag kunde få hans tröja men han sa att jag var tvungen att vänta efteråt i så fall. Det gick tyvärr inte eftersom pappa skulle hämta oss efter matchen. Det här var min första stora upplevelse av West Ham.
Det har kommit många fler upplevelser med West Ham genom åren och jag hoppas att det finns många fler framöver. För det här Corona-eländet ska väl ändå ge sig inom en förhoppningsvis snar framtid.
Drömmen om en tröja fanns dock kvar många år efter det. Jag fick så småningom en tröja som en West Ham-spelare använt i en match. West Ham kom åter till Umeå 2004. Jag var då inne i arenan och frågade dåvarande kit manager Eddie Gilliam om jag kunde få en tröja från någon av spelarna. Han sa att de hade bara med sig två uppsättningar av tröjor men om jag skulle på de två andra matcherna i Sollefteå och Ö-vik kunde jag få en tröja efter sista matchen i Ö-vik. Så många år efter drömmen om en använd West Ham-tröja fick jag Hayden Mullins tröja efter matchen mot Friska Viljor i Ö-vik.
Någon som läser kanske tycker att vilken West Ham-nörd jag är. Men ja, då har du uppfattat det helt rätt.
