William Edström om sitt supporterskap till Ajax
Vi låter skribenter och supportrar komma till tals där de får berätta om hur deras relation till favoritlaget ser ut och historien bakom den uppstådda kärleken.
Lär känna William Edström, som sedan barnsben följer Ajax och rapporterar om vad som sker om den holländska klubben här på sajten. William berättar för oss hur det kommer sig att Ajax blev favoritlaget, vilket hans starkaste minne är och varför Appie Nouri är hans stora favoritspelare genom tiderna.
Har du som läser lust att dela med dig av hur du blev supporter till ditt favoritlag och hur den relationen ser ut? Tveka då inte att skicka ett mejl till mig för att anmäla ditt intresse på filip.wollin@svenskafans.com
* * *
Hur, när och varför började du följa och supporta Ajax?
- Minns inte exakt men det var runt 2001-2002 när Zlatan gått dit, jag är född 1994 så var sju år. Hade ärvt fotbollsintresset från min mamma, hon hade spelat lite i Kif Örebro som ung. Jag spelade själv i vårt lokala lag IFK Kumlas pojklag, men a-laget låg bara i fyran så även om jag än i dag ”håller” på dem och hoppas det går bra för dem var det inget man som liten förälskade sig i som supporter. ÖSK fanns förvisso två mil bort men det fanns ingen i min närhet som var ÖSK:are och kunde indoktrinera mig. Så det blev att jag fastnade mer för fotbollen jag såg på tv, där Zlatans Ajax bland annat visades och som sjuåring var förstås Zlatan den coolaste man kunde tänka sig så jag började heja på Ajax tack vare honom. Sedan ganska snabbt, kanske för att jag redan då ville vara lite egen blev hans nemesis Rafael van der Vaart min favoritspelare. Har en gammal GOAL-tidning från 2002 sparad där det var ett långt reportage om ”Rafa” som nog spelade in med, minns att jag läste om det och ungdomsakademin och fascinerades av det som liten. I kombination med det härliga offensiva spelet man fick se var jag fast. Det var ju ett ruskigt charmigt lag Ajax hade då med även unga Chivu, van der Meyde, Pienaar, Trabelsi och så vidare.
Har du något specifikt minne under din tid som supporter du håller kärt?
- Lite tråkigt svar kanske eftersom det är så nytt, men förra säsongen är förstås helt oförglömlig. Ajax spelade fantastiskt, sagolikt. Matchen på Santiago Bernabéu är nog mitt enskilda favoritminne från den säsongen. Men fortfarande är minnet av 15 maj 2011 minst lika stort, när Ajax och Twente möttes i en direkt avgörande seriefinal i sista omgången på Amsterdam Arena och Ajax vann med 3–1 och tog hem ligaguldet för första gången på sju år, oerhört mäktigt och en fantastisk match. Siem de Jongs två mål, Denny Landzaat gör det snyggaste självmålet någonsin och Jan Vertonghen som gråter in i den rödvita tröjan på slutsignalen.
Vilka är de största för- respektive nackdelarna med att följa klubben?
- Den enda nackdelen är förstås avståndet, att inte kunna se så mycket på plats. Fördelarna är förstås oändliga med att heja på världens vackraste klubb som spelar den finaste fotbollen.
Har du någon favoritspelare i dagens lag?
- Det är svårt att bara säga en ur dagens lag, tycker väldigt mycket om väldigt många i dagens Ajax. Men Donny van de Beek för hans hjärta, spelstil, hans oerhört fina nära band till Appie och hur han är så jäkla mycket Ajax på allra bästa vis. Hakim Ziyech, André Onana, Nico Tagliafico, Dusan Tadic, David Neres med flera ligger väldigt nära hjärtat också.
Och genom tiderna, vilken spelare har betytt mest för dig personligen?
- Appie Nouri, så är det. Han växte ut till min favoritspelare redan när jag såg honom i ungdomslagen, han var liksom omöjlig att inte förälska sig i med den spelstilen och attityden. Han gick verkligen genom rutan så att säga, så karismatisk, ödmjuk och en sådan glädjespridare. Fantastisk spelare, ännu större människa. Förutom Appie och tidigare nämnda Donny och van der Vaart var/är Davy Klaassen en stor favorit för sitt hjärta och hur han alltid gav hundra procent. Samma med Super-Jan Vertonghen.
Hur brukar du följa matcherna och hur ofta är du själv på plats?
- Det blev inget i år men brukar spara ihop för att kunna åka över i alla fall en helg per år, oftast med min bästa vän Oscar. Men förra året kunde inte han så då tog jag med min lillebror i stället. Då fick han uppleva ett Klaas-Jan Huntelaar-hattrick live, 6–2 mot Excelsior. Annars ser jag allt via datorn/tv, Viaplay har varit duktiga och visat typ alla matcher denna säsongen så man sluppit fulstreama ligamatcherna i alla fall.
Om du varit på plats, har du någon upplevelse som du minns lite extra?
- Sista hemmamatchen i ligan 2016/17. Vi var mitt uppe i den fantastiska våren Ajax hade under Peter Bosz som slutade med Europa League-finalen på Friends. Ajax låg tvåa i ligan och mötte Go Ahead Eagles, Feyenoord ledde och kunde samtidigt säkra titeln mot sin lillebror Excelsior. Appie startade för Ajax och var fantastisk, omöjlig att fånga in och varje gång han fick bollen och avancerade framåt drog man efter andan och det kändes som att hela publiken gjorde samma sak. Alla var bokstavligen på "the edge of their seats", man var så nyfiken på att se vad han skulle hitta på. Han låg bakom mycket, gjorde inte själv mål i storsegern men minns ändå hans insats mest.
- Minns också tydligt förvirringen på vår läktarsektion när en annan sektion plötsligt brast ut i jubel när inget speciellt hänt i matchen, Ajax hade bollen på mittplan bara. Alla kollade förvirrat mellan sig, sedan kollade någon i närheten sin mobil och ropade ut: ”Excelsior 1–0 Feyenoord!”. Det var det som hänt på den andra sektionen precis innan, och snart spreds ordet runt hela arenan och hela stadion firade skadeglatt att Feyenoord låg under. Det upprepads två gånger till när Feyenoord chokades och torskade med 3–0. Sedan vann de förstås titeln ändå i sista omgången, men det var ändå jäkligt kul att uppleva skadeglädjen i Amsterdam över att Feyenoord fick skjuta upp festen. Efteråt när vi var på spårvagnen ropade föraren glatt ut resultaten, haha.
Hur mycket skulle du säga ditt supporterskap påverkar dig i vardagen?
- Ganska mycket, hehe. Varje dag går ju en ansenlig del av min tid åt att se, tänka, läsa, fundera på/om/över Ajax. Till vilken grad varierar så klart från dag till dag men det är ju något stort beständigt som man har i sitt liv dagligen.
Anser du att ditt supporterskap ändrat sig med åren?
- Blir väl bara djupare och djupare tror jag. Sedan hoppas jag att man i alla fall blir lite visare med åren och erfarenheten. Försöker i alla fall inte vara lika drastisk med att döma ut folk längre. Efter Peter Bosz första månader ville alla att han skulle sparkas, sedan vände ju allt, så efter det har jag försökt ha mer tålamod. Förra säsongen var jag helt säker på att Ajax kastat bort chansen till ligaguld när man hamnade i formsvackan som ledde till en 6–2-torsk på De Kuip bland annat. Men det löste sig ju också till slut, så när man hamnade i en djup formsvacka igen denna vinter försökte jag hålla mig lugnare.
Finns det något eller några lag du direkt ogillar?
- Feyenoord är direkt osympatiska och deras supportrar och stämningen på De Kuip är djupt överskattad. Det ska alltid tryckas på hur lojala och högljudda de är men De Kuip kan vara lika tyst som alla andra arenor, och när de låg under mot AZ i höstas var läktarna snart halvtomma... Men framför allt är det skamligt hur anti-semitismen de står för slätas över och inte tas på allvar.
Slutligen, har du någon personlig dröm eller målsättning du hoppas få förverkliga i egenskap av supporter?
- Svårt, aldrig tänkt i de banorna, att ha något mål som supporter. Alltså, det är väl så uppenbart som att vara på plats och få uppleva något riktigt stort, man hade ju velat vara där den 15 maj 2011, eller på Bernabéus bortaläktare.
