Sporting – Benfica 5-3 (0-2)
Sporting stod för en makalös upphämtning och besegrade ärkerivalerna efter att ha gjort fem mål under matchens sista 23 minuter. Det fanns inget som antydde att Benfica skulle tappa en tvåmålsledning i paus. Men backar man hem så kan det stå dyrt och det var precis det som hände. Traditionen hölls vid liv i och med denna seger.
Inför matchen
Trots ösregn så hade 37 000 människor tagit sig till José Alvalade för att bevittna, vad dem då inte visst skulle bli 2000 talets bästa match i den portugisiska fotbollen. Benfica hade fått med sig över 9 000 supportrar och man tog plats på den norra läktaren. En härlig inramning där bägge klubbarnas supportrar bjöd på en sevärd tiffot, Sportings tre klackar stod tillsammans för första gången och man vecklade ut en grönvitrandig flaga på den södra läktaren när bägge lagen kom ut till match.
Paulo Bento hade några frågetecken inför matchen, skulle Gladstone och Izmailov hinna bli spelklara eller inte. Svaret blev att de inte kunde spela från start men fanns på avbytarbänken. Detta medföljde att han var tvungen att ändra en del spelares positioner för att täcka upp de saknade spelarna. Miguel Veloso tvingades att ta ett kliv neråt från mittfältet till försvaret, Simon fick också ta ett kliv ner från anfallet till mittfältet för att täcka ryssen Izmailov frånvaro. Adrien fick chansen från start som defensivmittfältare och Yannick fick ta platsen bredvid Liedson. Romagnoli återtog sin position som spelfördelare efter att ha vilat i sista ligamatchen.
Fernando Chalana hade inga större huvudbryn för att välja ut en startelva, jag personligen trodde att den enda frågetecknet stod mellan Di Maria och Bynia. Men det visade sig vara mellan Di Maria och Cardozo. Lite överraskande så valde Fernando Chalana att bänka Cardozo, ett beslut som i sig skulle ge han rätt i och med den stora matchen argentinaren gjorde under första halvleken.
Första halvlek
Matchen inledes i ett behagligt tempo för att vara portugisiskfotboll, man såg tidigt att det var två lag på plan som ville vinna matchen, ännu en gång måste jag erkänna att jag hade fel när jag trodde att Benfica skulle komma till José Alvalade för att spela på kontringar. Precis som Sporting så visade Benfica att man var där för att vinna matchen redan under de första 90 minuterna. Liedson skulle få matchens allra första läge redan i den 3:e minuten, när han lyckades skära in mellan Benficas mittfält, men tappade bort läget när han valde att ta ytterligare en touch istället för att skjuta. Minuten senare så visade Di Maria upp en snabbhet som ingen i Sporting kan matcha och kom loss på högra flanken, men hans pass inåt straffområde lämnade mycket att önska för de rödvita. Di Maria hade en friroll och Sportingspelarna hade ingen som helst kontroll över argentinaren.
Di Maria fick en varning för filmning i den 9:e minuten, reprisbilderna visade att det fanns kontakt mellan Rui Patricio och Di Maria, men samma bilder visade att argentinaren redan ligger i luften innan det existerar kontakt samt att man ser hur tydligt som helst att han låter sin vänsterfot bli kvar och invänta kontakten.
Under matchens första kvart fick vi se ett starkare Sporting i kontinuerligt anfallsspel, medan Benfica skapade oro tack vara snabba omställningar, där Di Maria var det största hotet riktad mot Rui Patricio. Sporting försökte genom Tonel och Grimi att göra den alltid så viktiga målet i dessa clássicos. Men nicken och skottet gick över Quims mål. Liedson skulle vinna en duell mot Léo ute vid hörnflagan och istället för att slå ett inlägg så försökte han med yttersidan att överlista Quim, men bollen gick direkt ut utan att det blev farligt. Sakta men säkert började Benfica ta över matchen efter den jämna inledande kvarten. Di Maria står för all hot mot Sporting assisterad av bollgeniet Rui Costa.
Just ett sådant samarbete skulle resultera i matchens första mål, Di Maria hittade Rui Costa solo och han hade inga som helst problem att överlista Rui Patricio. 0-1 kanske inte helt rättvist men det hängde ett mål i luften åt något av lagen. Och om Benficas dominans inte var total redan innan målet så blev den det efter målet. Sportingspelarna började visa upp tydliga trötthetssignaler och man hade inget att sätta emot de piggare Benficaspelarna. Benfica visade upp en imponerande effektivitet och när Nuno Gomes nickade deras andra boll mot Sportingmålet så var 0-2 ett faktum. En mycket fin anfall, där Rui Costa hittade Léo som i sin tur slog en perfekt inlägg till en ensamstående Nuno Gomes, som enkelt nickade in 0-2 till Benfica.
Paulo Bento valde att göra ett byte, han plockade ut Adrien som inte hade haft en lätt uppgift mot ryssen Izmailov i den 34:e minuten. Ett byte som medförde ytterligare positionsändringar i Sporting. Moutinho flyttades ner som defensivmittfältare och Izmailov ersatte lagkaptenen på högra innermittfältspositionen. Detta byte gav ingen direkt effekt för Benfica fortsatta att använda hela planens bredd och tvingade Sportingspelarna att jaga boll resten av halvleken. Hemmapubliken gillade inte det man såg och började bua ut sina egna spelare och det blev inte bättre av att bortasupportrarnas olé olé efter varje rätt passning i Benfica. I den 37:e minuten så håller Tonel och Luisão i varandras tröjor, Luisão lyckades trots det nicka mot mål, men över. Sporting avslutade första halvleken med tre raka hörnor där ena av de var nära att resultera i självmål av Katosuranis.
Precis innan domaren blåste av för halvtid, så höll Di Maria komma loss, men vinkades av för offside, reprisbilderna visar tydligt detta, Di Maria fortsatte att spela trots att domaren blåst av och lobbade bollen i mål, visa domare hade varnat spelaren som skjuter bort bollen från efter att han blåst av, medan andra tillåter det. TV bilderna visade hur Di Maria tittade upp mot himlen och tackade högre makter att han inte blev utvisad. Benfica lede rättvist i paus, kanske var 0-2 i överkant om man ser att första halvleken slutade 5-5 i skott och 0-2 i skott på mål.
Halvtidstankar
Undertecknad var orolig för att laget skulle tappa bort sig och bjuda Benfica på en storseger. Mer och mer tänkte jag på att hur skulle laget orka i detta tempo som Benficaspelarna hade satt under första halvleken. Miguel Veloso saknades enormt uppe på mittfältet, hans spelsinne och hans pondus var något som man saknade främst. Adrien har inte den kapacitet än och även om det blev lite bättre när Moutinho tog över rollen som defensivmittfältare så saknades Veloso på sin ordinarie position.
Tittade man på avbytarna såg man ingen spelare som skulle kunna komma in och ändra på matchen. Jag skickade iväg ett sms med gratulationer till en nära Benfica vän jag hade slängt in handduken. Tack och lov, visade det sig, så hade inte Sportingspelarna gjort samma sak i paus.
Andra halvlek
Det behövdes inte många minuter för att se att Benfica skulle under andra halvleken försvara sin 0-2 ledning och försöka kontra sönder Sporting. Men precis lika mycket tid behövde man för att se att det var ett helt annan Sporting som kommit ut till andra halvleken. Ett snabbare passningsspel från Sporting gjorde att ärkerivalerna fick allt svårare att försvara sig. Moutinho ingav en annan säkerhet än vad Adrien Silva hade lyckats med under första halvleken. Izmailov började komma förbi Léo och Simon började visa upp sig allt mer. Den enda spelaren som fortsatte att vara osynlig var Romagnoli. Som bara sporadiskt visade upp sig och det underlättade främst Petits arbete.
Redan i den 49:e minuten så lyckades Liedson komma runt, men istället för att passa en ensamstående Simon i bättre läge valde han att gå på avslut, det visade sig vara ett felbeslut av brassen då bollen gick ut till inkast. I den 53:e minuten var det Simon som visade sig vara egoistisk och gick på ett avslut som inte oroade Quim. Benfica hade gett Sporting initiativet helt, men tack vara att Sporting inte såg ut att ha siktet inställt så kändes Benficasegern fortfarande ohotad. Izmailov var nästa spelare att försöka skjuta från långthåll, men även han missade att träffa målet. Sporting hade nu 9-5 i skott men hade fortfarande inte lyckats skjuta på mål.
Först i den 60:e minuten tvingade Sporting Quim till en räddning, och vilken räddning sedan! Moutinho får iväg ett kanon skott som var på väg in i det högra krysset, men Quim gjorde en fantastisk räddning och tippade bollen upp i ribban. Minuten senare gjorde Paulo Bento bytet som skulle visa sig bli matchavgörande, när han plockade ut en total osynlig Romagnoli och satte in Derlei. Sportings hopp låg nu på en spelare som varit skadad i sju och en halvmånad. Det var en taggad Derlei som kom in och började gorma åt sina medspelare i ett sista försök att få igång laget. Derlei behövde bara två minuter på sig för att skicka den första varningen till sina forna lagkamrater i Benfica, när han försökte nicka, Luisäo fick en fot på bollen och styrde den ut, den assisterande domaren stod och sov och vinkade för inspark.
Fernando Chalana började bli orolig på Benficasavbytarbänken och valde att ta ut första halvlekens stora spelare, Di Maria ersattes av rumänen Sepsi. Ett byte som inte blev lyckad för även om Di Maria hade varit osynlig i andra halvleken så var det fortfarande han den enda att skapa de riktigt farliga situationerna. Rumänen hann knappt vara inne på plan i en minut när Sporting hade lyckats reducera. Simon skickade Léo upp på läktaren med en underbar fint och slog en kanon inlägg med sin värsta fot, den högra, Yannick hann före Benficas målvakt och mittbackar och kunde enkelt styra in 1-2 till Sporting.
Detta var startskottet på underbara sista 23 minuter av matchen. Direkt efter att Benfica gjort avspark så tappade man boll och Sporting fortsatte jakten på ytterligare mål. Minuten efter reduceringsmålet tvingade Derlei Quim till ännu en bra räddning. På den efterföljande hörna så hamnar bollen till slut vid Simons vänsterfot och han drog för kung och fosterland, men Quim gjorde ännu en idioträddning. Nuno Gomes skulle få en chans att döda matchen men hans skott gick långt utanför. Och som så ofta när ett lag missar en bra chans så gör inte motståndarna det. Det var precis vad som hände i den 76:e minuten när lagkaptenen, den outtröttliga Moutinho byggde upp ett anfall och kom in på högra sidan av straffområdet och passade snett bakåt till Liedson som placerade in bollen bakom Quim. 2-2 var ett faktum och nu började hemmapubliken verkligen tro på miraklet.
Benfica hade tappat allt och man orkade inte stå emot den stora och starka Sportingoffensiven och bara tre minuter senare så skulle Izmailov efter ännu ett fint anfall slå ett inlägg som Derlei skickade in bakom en chanslös Quim. Sju månader senare fick Derlei göra sitt andra mål i den grönvitrandiga tröjan. Men dramatiken var långt ifrån slut. Benfica lyckades kvittera efter en dålig rensning av Veloso så hamnade bollen vid Rodriguez, som fick iväg ett av sina ökända kanoner och Rui Patricio tvingades kapitulera ännu en gång, helt ofattbart så hade Benfica lyckats göra mål på alla sina skott på mål.
Undertecknad började förbereda sig för ytterligare 30 nervösa minuter, men Sportingspelarna visade att man ville avgöra matchen under 90 minuterna och direkt efter avspark så fortsatte man med sin offensiv mot Quim. Benficaspelarna och de tillresta supportrarna hann fira kvitteringen endast i två minuter för det var vad Sporting behövde för att återigen ta ledningen i matchen. Yannick springer över hela Benficasplanhalva och får iväg ett skott som tar på Luisão och ändrar bollbanna och lurar Quim, som bara kan följa bollens väg in i sitt högra kryss.
Fernando Chalana gör ett sista desperata försök och tar ut Petit mot Cardozo, Paulo Bento svarade med att ta ut Yannick och Gladstone kom in istället. Benfica försökte pressa tillbaka Sporting och lyckades med det, men Sportingspelarna visade upp att man också kan spela med klockan och de fyra tilläggsminuterna gick både relativt fort samt smärtfritt. Man hann till och med göra det som Benfica hade som mål att göra under andra halvleken och det var att kontra in ett mål och döda matchen. Veloso vann en duell på egen plnhalva, han passade till Veloso och Sporting kom i en tre mot två läge. Liedson passade på nytt till Veloso som förde bollen mot Benficasstraffområde och med höger foten passade han till Simon som i sin tur enkelt slog in bollen bakom en storspelande Quim. 5-3 och Sporting i finalen var ett faktum.
Tankar efter matchen
En otrolig match som vi bjöds på, en sådan match som jag önskade alla kunde ha fått se, för det var en match där man bjöds på bra fotboll, åtta mål, tre till fyra idioträddningar och en spänning som inte är av denna värld. Ett uträknat Sporting, frågan alla ställde sig inför andra halvleken var hur stora segersiffror skulle Benfica vinna med, gjorde en mindre bragd som vände på 0-2 till 3-2, och hade orken och viljan att vid 3-3 jaga segermålet och vinna till slut med 5-3. Om jag tyckte att 0-2 i halvtid inte speglade matchbilden så kan jag säga detsamma om 5-3 efter 90 minuter. Hade Benfica inte haft Quim i målet ikväll så hade det kunnat bli både 6-3, 7-3 och varför inte 8-3 för Sporting.
Att göra fem mål på Benfica under 23 minuter kan vara någon slags Sportingrekord, eventuellt så är 7-1 segern enda matchen som kan mätas med detta, något som jag ska kolla upp imorgon och återkommer med det på mitt blogg.
Arena: José Alvalade, i Lissabon
Publik: 37 000
Domare: Jorge de Sousa (Porto)
SPORTING – Rui Patrício; Abel, Tonel, Miguel Veloso, Grimi; Adrien (Izmailov, 33 m); João Moutinho, Romagnoli (Derlei, 62 m), Vukcevic; Liedson och Yannick (Gladstone, 86 m)
Tränare: Paulo Bento
BENFICA – Quim; Nélson, Luisão, Katsouranis, Léo; Petit (Cardozo, 85 m); Maxi Pereira, Rui Costa, Cristian Rodriguez; Di Maria (Sepsi, 65 m) och Nuno Gomes
Tränare: Fernando Chalana
Varningar: Moutinho, Yannick, Simon, Di Maria, Cristian Rodriguez, Maxi Pereira, Nuno Gomes
0-1 Rui Costa (19 m)
0-2 Nuno Gomes (30 m)
1-2 Yannick (67 m)
2-2 Liedson (75 m)
3-2 Derlei (79 m)
3-3 Cristian Rodriguez (82 m)
4-3 Yannick (83 m)
5-3 Simon (90+4 m)
